Kärlek och sex mellan syskon - ok eller förkastligt?

Och så kopierar jag in mitt sista inlägg i den andra tråden här:

Molnet skrev:
" Utopia
Jag förstår hur du tänker, det finns de som vet med sig att risken för icke-friskt barn föreligger men som väljer att skaffa ett ändå. Ta tex genetiska sjukdomar där det med stor sannolikhet kommer överföras till barnet - och föräldrarna skaffar 2-3 barn. Ska de inte få göra det, om de är beredda på ansvaret? Likaså med hiv som du själv exemplifierade med.

Jag är själv osäker på vad jag tycker i den här frågan, mer än att om man själv är beredd på ansvaret så tycker jag att man ska ha möjligheten att välja själv. Sen kommer givetvis inställningen till barnet och hur man ser på rätten att få födas frisk, ellör åtminstonne att förutsättningarna ska vara de."
Ja jag vet inte riktigt som sagt för dåligt bevandrad i ämnet för att ha en egentlig ståndpunkt. bara funderar.."

Mmm, det är svårt det där Molnet. Gränsen är inte alls självklar. Men som jag sa förut, det känns som om det är en skillnad på då man har mer kontroll, om man vet vilken sjukdom eller vilket problem som kan uppstå och som väntar. Exempelvis att barnet riskerar få HIV. Barnet kan ju födas friskt, eller så blir det sjukt. Och man vet vad som väntar i de fallen, och kanske kan man kontrollera så barnet verkligen inte har HIV (hm, känner att jag inte har tillräcklg kunskap för att spekulera mer i detalj än så). Och många genetiska sjukdomar kan man finna genom en DNA-analys, och då se om barnet är skadat eller inte. Inavel däremot är helt okontrollerbart, och det kommer inte gentekniken att få kontroll på under en överskådlig framtid, det är ett som är säkert. Och det måste jag säga då också, att det borde de inte ens syssla med när det finns så mycket annat som är så mycket viktigare.

Men det blir riktigt svårt och känsligt om man sen kommer in på barn som kan ha blivit skadade av mammans leverne på nåt sätt, mer "akut" (i motsats till kroniskt som är under lång tid). Som alkohol eller droger. Borde de barnen få komma till världen? Vi har väl inget som helst kontrollsystem eller regler för sådant idag? (eller finns det nåt sånt) Och vi försöker lösa det med information till mammorna, (även om den är ruskigt dålig tycker jag. I vecka 12 får man veta vad man borde gjort under de första tre mest känsliga månaderna Toppen! ). Och ansvaret ligger på mammorna helt. Men jag har svårt att se hur det skulle kunna göras annorlunda. Helt vattentätt blir kan det aldrig bli så länge bebbarna inte tillverkas på labbet under kontrollerade förhållanden och odlas i kuvöser

Intressanta men svåra frågor det här. Men jag måste säga att jag är mer på barnets sida när det gäller "rätt till barn". Barnets rätt att födas frisk och levnadsduglig måste gå före föräldrarnas rätt till biologiska barn.

Hmm jo jag håller delvis med men..

Jag såg ett program (tror det var Oprah) där föräldrarna skaffat tre barn där alla hade dött av samma sjukdom och som hon själv hade men som hon hade en lindirgare variant av. Hon visste detta men valde att föda tre barn ändå. Jättetragisk historia men i alla fall med det i bakhuvet kan jag känna att det är upp till varje individ om de själva är villiga att ta det a´nsvaret.

Jättesvår fråga och eftersom varken du eller jag är särskilt bevandrad i hur pass stor 'risk' för allvarliga missbildningar är är det svårt att egentligen svara. Fast å andra sidan tänker jag på föräldrar som väljer att föda (och ej abortera) missbildade barn - varför ska de ha valet att behålla ett sådant barn och inte syskon få skaffa ett gemensamt barn som riskerar att bli missbildat? Fy vad jag svamlar och upprepar mig känner jag. Förstår du något av det jag säger ?

Hej Utopia!
Då svarar jag dig här istället

Jag kan faktiskt inte riktigt svara på den frågan om undantagsfall....
Jag rent spontant får bara äckelkänslor om jag tänker på sex mellan två syskon... kan inte alls förklara varför ens....

Jag vet bara att jag har känt sympati och empati för folk på tv och i böcker som blivit kära i sina syskon... när man fått se deras sida av saken.... höra om deras tankar och smärta över att vara kär i sitt syskon när det är så "fel".
Antar att det är så djupt rotat i mig och samhället att det för mig är helt otänkbart....

Jag var kär i min kusin när jag var liten..... och det var min styvmormors adoptivbarns barn..... så egentligen fanns inget blod mellan oss... men ändå skäms man för att berätta det....

Det där med känslor är knepigt....
men man kan ju inte hjälpa vem man blir kär i.

Trots allt detta så äcklas jag ändå av tanken.... är det inte konstigt....
Det är nog för att jag försöker sätta mig in i att bli kär i min bror.... det finns ju inte.... brrr... klöks nästan av tanken....

Men jag dömer inte folk och tycker att de är sjuka i huvudet för det..... tycker bara vansinnigt synd om de som råkar ut för detta för det måste verkligen vara skitjobbigt.

Nu ska vi äta så ni får ha en fin kväll.

Kram
Linda

Jag vet inte om det var utopia eller Molnet som skrev ang missbildningar och varför syskon inte skulle få behålla ett missbildat barn.

Detta svarar mycket på Utopias fråga till mig, vad det skulle vara för hemskt om man tog bort alla Guds lagar ock människor satte sina egna.

Om det blir en lagstiftning som tar bort alla gränser för sexuella relationer kommer problematiken med barnen.
Ingen kan tvingas till abort eller sterilisering, så enkelt är det.
Ingen kan tvinga en Hiv smittad att inte ha sex-därmed kan hon inte tvingas till abort.

Om vi utgår från att sex alltid kan leda till barn och utifrån det känner var våra moraliska gränser går.

Om vi utgår från barnens rättigheter så kommer vi hamna på enn moralisk gräns som överensstämmer med Guds gräns.
Om vi lägger vuxnas sexuella drifter åt sidan och prioriterar barnens rätt till trygghet och ett liv-rätten till att inte bli aborterade-rätten till att inte födas med alkoholskador-rätten till att inte födas med defekta gener av syskon-rätten till en mamma o en pappa att identifiera sig med-rätten till att veta vem pappan är-rätten som adopterad att veta sitt ursprung.

Alla dessa rättigheter finns väl uttalade i koranen-vilka skyldigheter vi vuxna har gentemot barnen.
Och om vi utgår frin det så är det inte svårt att veta vart gränsen går.

Allt i naturen har naturlagar-bestämda av Gud-det har även vi-men den stora skillnaden är att vi kan VÄLJA att inte följa vår naturlag.

vaddå fatima, kan man i så fall välja att inte få skadade barn?
för sån är ju naturlagen.
genpoolen, du vet...

Kan du utveckla..

du säger att vi kan välja att inte följa vår naturlag.
det kan vi ju såklart inte.
naturlagen är sån, att om vi får barn med nära släktingar kan barnen bli skadade.
sån är naturlagen, knappast nåt VI kan välja.

Fy bubblan!
Näe... sex eller förhållande med syskon nån måtta får det väl ändå vara i världen

Klart vi kn välja att gå emot naturlagen, man kan inte få avkomma med samma kön ändå väljer en del att dela sina liv med samma kön. Man kan få skadade barn om man har en relation med syskon ändå väljer en del att skaffa barn med syskon.

Naturlagen säger att barn blir skadade av alkohol, ändå väljen en del att använda alkohol vi graviditet.

Men jag förstår vad du menar-om man går emot naturlagarna kommer varningssignaler upp, men varningssignaler hindrar i ne människoan från att välja att fortsätta att gå emot naturlagarna.

Övriga naturen, vad jag vet, väljer inte ett beteende som medveten kan skada avkomman?

verkar inte som om du fattar riktigt...
vi KAN INTE bryta mot naturlagen!
att man väljer att göra saker som är fel är ju knappast samma sak.
dessutom finns det massor av djur som äter upp eller dödar sina barn.