Jobbar på ett boende och har läst omvårdnad. Kommer ha medicin och är bekväm med det. Är inte trygg med att ge insulin och är rädd att göra fel. Det kan ge allvarliga konsekvenser och är inte trygg med att ha det ansvaret. Har jag rätt att säga nej trots allt? Blir en tung belastning på övrig personal, men kommer vara för nervös för att utföra arbetet.
Ja, du har rätt att säga nej och det ska du göra om du inte känner dig trygg med det. Du ska också stå på dig eftersom det inte kommer att bli populärt bland kollegorna.
Men jag blir faktiskt väldigt glad att det finns såna som dig som vågar säga nej till bla insulindeligering 😊 Så srå på dig och ta inte emot det så länge du inte känner dig säker och trygg!
Ja du har rätt att säga nej till delegering. om du är utbildad uska och fastanställd så brukar det förväntas av en att man tar emot delegeringar. Men blir det problem så stå på dig. Det borde inte bli en tyngre arbetsbörda för övrig personal, så mycket insulin ger ni väl inte och du tar ju på dig deras uppgifter medan de ger insulin i så fall. Jag har tex haft kvällar när jag ensam ska ge mediciner till ca 20 personer, pga att ingen annan har delegering. Då har jag ju såklart avsatt en timme till det och då får de andra göra alla andra uppgifter den tiden. Men som sagt, bråkar de med dig för att du säger nej, säg att du enligt lag har rätt till det.
Jag har delegering på allt men jag ger inte morfin vid palliativ vård eftersom jag inte är bekväm med detta. Det respekteras. Man får ju hjälpas åt.
Stäng tråden.
EpiskaF har gett dig rätt svar, mer behöver inte sägas då det vore totalt överflödigt.
Ja, du har rätt att säga nej och det ska du göra om du inte känner dig trygg med det. Du ska också stå på dig eftersom det inte kommer att bli populärt bland kollegorna.
Men jag blir faktiskt väldigt glad att det finns såna som dig som vågar säga nej till bla insulindeligering 😊 Så srå på dig och ta inte emot det så länge du inte känner dig säker och trygg!
Ja du har rätt att säga nej till delegering. om du är utbildad uska och fastanställd så brukar det förväntas av en att man tar emot delegeringar. Men blir det problem så stå på dig. Det borde inte bli en tyngre arbetsbörda för övrig personal, så mycket insulin ger ni väl inte och du tar ju på dig deras uppgifter medan de ger insulin i så fall. Jag har tex haft kvällar när jag ensam ska ge mediciner till ca 20 personer, pga att ingen annan har delegering. Då har jag ju såklart avsatt en timme till det och då får de andra göra alla andra uppgifter den tiden. Men som sagt, bråkar de med dig för att du säger nej, säg att du enligt lag har rätt till det.
Jag har delegering på allt men jag ger inte morfin vid palliativ vård eftersom jag inte är bekväm med detta. Det respekteras. Man får ju hjälpas åt.
Ska tillägga med att dessa delegeringar bara ges till ett fåtal och när patienten behöver det, man kan alltså inte få delegering på morfin konstant men ligger någon för döden så får några kollegor delegation på morfin till den patienten.
Hos oss brukar det funka så att någon utan behörighet alltid är villig att utföra delegerade arbeten om den tilltänkta inte är bekväm med det. Man tar helt enkelt på sig uppgiften men lämnar den vidare.
Det finns t ex alltid någon städare eller transportpersonal som kan rycka in och göra små insatser som utbildade känner sig osäkra på, mot en lite peng vid sidan om.