• ivf90

    Vi som till slut blev gravida med IVF

    Jag tänkte att det kan vara på plats med en tråd för oss som har blivit gravida med IVF så att inte IVF-trådarna svämmas över av gravidinnehåll. Här kan vi följas åt och diskutera allt graviditetsrelaterat såsom oro, ultraljudsundersökningar, tankar, händelser osv. 

    En presentation av alla som vill skriva i tråden skulle passa fint tycker jag. Skriv hur mycket eller lite ni vill.

    Ålder: 33 
    Vecka nu: 12+6 
    Kommande ultraljudsundersökningar: RUL 29/1 
    Tid med ofrivillig barnlösthet: 2 år 


    Bakgrunden till min ofrivilliga barnlöshet:


    Jag har länge inte vetat om jag vill ha barn öht och bestämde mig för att göra abort när jag var 28 samt 29 och blev oplanerat gravid med min kille (som jag fortfarande är ihop med). Men båda gångerna hann det sluta i tidigt missfall. Där och då väcktes en lite oro för att det fanns en risk för att jag skulle vara en sån som visserligen blev gravid lätt men då sen fick missfall.


     


    När jag fyllde 31 fylldes jag av en stark önskan om att få barn. Min kille var med på tåget och vi började försöka. Jag blev gravid direkt i september 2021. Men testen var supersvaga och jag började blöda ut mitt tredje tidiga missfall efter några dagars lycka. 


     


    Vi var inte överdrivet nedslagna eftersom det ändå hade hänt något på försöket. Men följande försök var inte lika lyckosamma. Vi var nitiska med ägglossningstester, men varje månad blev ändå en besvikelse. Till slut var vi uppe i ett år av negativa resultat och vi sökte då hjälp direkt. 


     


    I november 2022 påbörjade vi vår fertilitetsutredning. I mars 2023 var den äntligen klar och vi fick diagnosen oförklarad infertilitet. Efter ytterligare någon månad fick vi vår regionsfinansierade IVF-remiss godkänd och vi fick komma till Livio och påbörja sprutor i maj 2023. Vid äggplocket fick vi ut 12 ägg och alla 12 befruktades! En 3-dagars sattes in och hela 5 stycken ytterligare utvecklades till fina blastocyster till frysen. Flera dagar innan min testdag började jag blöda kraftigt och det blev ännu en besvikelse. Det kändes otroligt tufft att behöva ta en lång paus över sommaren. 


     


    När augusti kom missmatchade min ägglossning öppningen för kliniken med några dagar och det blev ytterligare en missad cykel. Cykeln därefter fick jag besked på ultraljudet inför insättningen att jag måste ha ägglossat en dag efter mensen och att vi hade missat chansen och behövde vänta en cykel till. 


     


    Hur jag blev gravid: 


    I början på oktober 2023 blev det äntligen dags för min första FET (och andra överföring). Redan två dagar efter överföringen fick jag innan mens-känningar och en rosa flytning, och jag var övertygad om att det var något fel med min cykel igen. Men det skulle visa sig vara en nidblödning! Mensen kom aldrig och när jag testade mig på RD11 fick jag ett knappt synbart streck. 


     


    Hur jag har mått så här långt:
    De första veckorna trodde jag att jag höll på att bli galen på riktigt. Mina svaga positiva test gjorde mig övertygad om att det skulle bli ett fjärde tidigt missfall. Jag hade noll symtom och varje dag var som att leva i ett ångestmoln. 


     


    Vi bokade in ett tidigt ultraljud i vecka 6+6 och då kunde ett hjärtljud konstateras. Men embryot mätte bara 6+2, vilket gjorde mig övertygad om att den skulle dö inom kort. På IVF-klinikens ultraljud i vecka 7+6 var embryot återigen 3-4 dagar för litet, men det hade vuxit 1 mm/dag och hjärtat slog fortfarande. Jag hade inga ömma bröst, inget illamående, men ett oändligt sömnbehov. 


     


    I vecka 9-10 kände jag mig plötsligt piggare och hade därmed inga symtom alls. Vi bokade in ytterligare ett privat ultraljud eftersom jag var övertygad om missfall. Men i 9+5 fick vi se ett litet foster som hade vuxit som det skulle med en stabil hjärtrytm. Efter det vågade jag ändå börja slappna av lite. Och helt plötsligt kom illamåendet och jag började spy varannan dag ungefär. Men de fysiska gravidsymtomen lättade min ångest, så det gjorde mig ärligt inte så mycket. 


     


    Inför KUB blev jag dock otroligt nervös igen. Jag var så rädd att det skulle ha dött, men allt såg ut precis som det skulle i vecka 12+4. Även om allt forftarande känns extremt overkligt så har jag ändå vågat börja tro på att det här faktiskt ska ske nu! 


     


    Ser fram emot att läsa era andra presentationer!

  • Svar på tråden Vi som till slut blev gravida med IVF
  • Sandralinnea123

    Hej! 
    Jag har nu varit på ultraljudet, & vi har fått den största chocken & lyckan, det var inte 1 hjärta utan 2 hjärtan som slog, vi ska få tvillingar vilket jag trodde var omöjligt men tydligen kan en fryst blastocyst dela sig till 2, vi har en otrolig chock samtidigt som vi är så lyckliga 👶🏼👶🏼❤️

  • Zaro
    Sandralinnea123 skrev 2024-05-10 14:53:17 följande:

    Hej! 
    Jag har nu varit på ultraljudet, & vi har fått den största chocken & lyckan, det var inte 1 hjärta utan 2 hjärtan som slog, vi ska få tvillingar vilket jag trodde var omöjligt men tydligen kan en fryst blastocyst dela sig till 2, vi har en otrolig chock samtidigt som vi är så lyckliga 👶🏼👶🏼❤️


    Men wow vad coolt, så himla ovanligt ju, stort grattis till två bebisar! Den som väntar på något gott!? Hjärta
  • Orkidé8181
    Sandralinnea123 skrev 2024-05-10 14:53:17 följande:

    Hej! 
    Jag har nu varit på ultraljudet, & vi har fått den största chocken & lyckan, det var inte 1 hjärta utan 2 hjärtan som slog, vi ska få tvillingar vilket jag trodde var omöjligt men tydligen kan en fryst blastocyst dela sig till 2, vi har en otrolig chock samtidigt som vi är så lyckliga 👶🏼👶🏼❤️


    Men wow!!!
    stort grattis till er!❤️
    vad spännande!

    hoppas illamåendet ger med sig, min räddning var kalla vindruvor och tuggummin 😅
  • lissan111
    Sandralinnea123 skrev 2024-05-10 14:53:17 följande:

    Hej! 
    Jag har nu varit på ultraljudet, & vi har fått den största chocken & lyckan, det var inte 1 hjärta utan 2 hjärtan som slog, vi ska få tvillingar vilket jag trodde var omöjligt men tydligen kan en fryst blastocyst dela sig till 2, vi har en otrolig chock samtidigt som vi är så lyckliga 👶🏼👶🏼❤️


    Wow så häftigt, stort grattis till er!! 😍 
  • Awesomeginger
    Sandralinnea123 skrev 2024-05-10 14:53:17 följande:

    Hej! 
    Jag har nu varit på ultraljudet, & vi har fått den största chocken & lyckan, det var inte 1 hjärta utan 2 hjärtan som slog, vi ska få tvillingar vilket jag trodde var omöjligt men tydligen kan en fryst blastocyst dela sig till 2, vi har en otrolig chock samtidigt som vi är så lyckliga 👶🏼👶🏼❤️


    Det är ju helt fantastiskt ❤️ Grattis !!!
  • Sandralinnea123

    Tack till er alla❤️
    Känns helt otroligt samtidigt som chocken sitter kvar men lyckan ät oändlig❤️
    Ska kontakta vårdcentralen & få bättre tabletter mot illamåendet tar idag postafen & vitamin b men de fungerar inte, men som barnmorskan sa att jag har dubbla hormoner därför jag mår så dåligt 👶🏼👶🏼

  • Sandralinnea123
    Noelani skrev 2024-05-11 09:29:55 följande:

    Sandralinnea123, 
    Wow vilket mirakel!!! Så glad jag blir för er skull ❤️❤️ 


    Ja det är helt otroligt, men man är ju så orolig då jag bara är i v9 tänk om nått händer våra mirakel nu liksom ❤️❤️
  • Noelani
    Sandralinnea123 skrev 2024-05-11 13:22:32 följande:
    Ja det är helt otroligt, men man är ju så orolig då jag bara är i v9 tänk om nått händer våra mirakel nu liksom ❤️❤️
    Förstår dig helt men eftersom ni sett hjärtslag så är chansen så stor att allt går vägen ❤️ Jag har för mig min läkare sa att 12 veckors gränsen är vad man vanligtvis förhåller sig till eftersom man så sällan annars gör UL tidigt generellt.. Men har man sett hjärtslag innan är det nästan lika säkert som vid 12 veckor...
  • Sandralinnea123
    Noelani skrev 2024-05-11 16:32:56 följande:
    Förstår dig helt men eftersom ni sett hjärtslag så är chansen så stor att allt går vägen ❤️ Jag har för mig min läkare sa att 12 veckors gränsen är vad man vanligtvis förhåller sig till eftersom man så sällan annars gör UL tidigt generellt.. Men har man sett hjärtslag innan är det nästan lika säkert som vid 12 veckor...
    Ja jag läste nånstans att ser man hjärtljud efter v6 så går de ifrån 80% chans till missfall till 1.6% men de är svårt att släppa just v 12 för de är ju de man hör hela tiden 😅 ❤️
  • Zaro
    Noelani skrev 2024-05-11 16:32:56 följande:
    Förstår dig helt men eftersom ni sett hjärtslag så är chansen så stor att allt går vägen ❤️ Jag har för mig min läkare sa att 12 veckors gränsen är vad man vanligtvis förhåller sig till eftersom man så sällan annars gör UL tidigt generellt.. Men har man sett hjärtslag innan är det nästan lika säkert som vid 12 veckor...
    Dessutom har man fler kontroller när man väntar tvillingar och förlossningen planeras nog oftas in tidigare Hjärta Så det blir nog på ett positivt sätt en kontrollerad graviditet
  • Sandralinnea123
    Zaro skrev 2024-05-11 17:40:41 följande:
    Dessutom har man fler kontroller när man väntar tvillingar och förlossningen planeras nog oftas in tidigare Hjärta Så det blir nog på ett positivt sätt en kontrollerad graviditet
    Ja de är fler kontroller oftast varannan med ultraljud va jag läst mig till för att kontrollera speciellt när de är enäggstvillingar som vi ska få, läst att nästan alla tvillingar föds innan v36 & tidigare, dessutom blir de ofta kejsarsnitt ❤️ 
    Så mycket att oroa sig för 😅
  • Zaro
    Sandralinnea123 skrev 2024-05-11 21:59:25 följande:
    Ja de är fler kontroller oftast varannan med ultraljud va jag läst mig till för att kontrollera speciellt när de är enäggstvillingar som vi ska få, läst att nästan alla tvillingar föds innan v36 & tidigare, dessutom blir de ofta kejsarsnitt ❤️ 
    Så mycket att oroa sig för 😅
    Fast att det är mer kontrollerat torde ju innebära högre chanser att det går bra :)
  • Noelani
    Sandralinnea123 skrev 2024-05-11 21:59:25 följande:
    Ja de är fler kontroller oftast varannan med ultraljud va jag läst mig till för att kontrollera speciellt när de är enäggstvillingar som vi ska få, läst att nästan alla tvillingar föds innan v36 & tidigare, dessutom blir de ofta kejsarsnitt ❤️ 
    Så mycket att oroa sig för 😅
    Vi gick på kontroller varannan vecka och varannan gång var det UL och varannan gång lyssnade de på hjärtslag. Det var verkligen jätteskönt att få veta så ofta att allt såg bra ut och/eller att de sattes in extra resurser vid behov.

    Var inte heller rädd för kejsarsnitt - de kan jag verkligen rekommendera och det är så himla skönt mot slutet att få ett konkret datum och kunna planera runt. Jag var uppe redan efter några timmar och åkte hem dagen efter. Så bra kan de gå! Själva snittet är så jäkla litet också (syns knappt redan efter bara 2 v) och läkte helt på bara en vecka. Jag trodde att de var infekterat då förbandet lossnat efter en dusch så jag åkte in till BB och då skrattade dem o sa att nej det är helt läkt 😅

    Visst har jag haft ont men man fick rejält med smärtstillande. Extra bonus är att avslaget minskar och är nästan borta nu redan...
  • grimaserar
    lissan111 skrev 2024-05-02 20:35:52 följande:

    Grimaserar: vid senaste barnmorskebesöket i måndags låg min med huvudet neråt men jag tycker att det känns som att han fortfarande vänder sig lite då och då, särskilt på natten då jag ligger ner. Det spänner iaf sjukt mkt i magen då och blir två stora utbuktningar på båda sidor om magen så det verkar som att det skulle vara huvudet respektive rumpan men säker är jag inte 😅 Det är inte så behagligt kan jag tillägga!


    Haha åh, ja min skrutt hade vänt sig nu förra veckan när jag var på kontroll, men upplever precis som du att det känns som att att han snurrar runt, igår kände jag tydligt hur han hickade "neråt" men sedan kändes det verkligen som att han låg helt på tvären på magen på eftermiddagen, men det är ju också lite svårt att veta vad som är huvud och rumpa precis som du säger . Får väl se hur det är framöver. 

    Jag är precis som du lite rädd för kejsarsnitt, men alla jag pratar med verkar ha haft positiva erfarenheter så det kommer säkert gå jättebra för dig om det blir så. Och skönt att du får ett möte om det, hoppas att det känns bättre efter det! Också skönt att få ett datum inplanerat att kunna förhålla sig till, tänker att det ändå är fördelen med kejsarsnitt! Jag är i v. 36+2 nu och försöker att tänka att jag som förstföderska säkert kommer gå minst en vecka över tiden, för att inte bli för galen, men blir ändå att vi räknar ner mot BF, även om jag försöker att inte göra det.

    Idag släppte min slempropp och även om jag förstått att den kan återbildas och släppa flera veckor innan känns det lite verkligare... Jag har också flera runt som säger att de tror att jag kommer få tidigt, mycket pga att jag haft förverkar ett tag, men vet ju också att det inte är ovanligt att få redan från V 20, och jag fick kanske i vecka 30. Han har dock varit ganska mycket större på mina UL, 3-5 dagar typ, men försöker att inte förvänta mig att han ska vilja komma i tid ändå, men kommer på mig själv med att ändå utgå från BF, trots att vi skämtar om att det är enda dagen vi mer eller mindre kan vara säkra på att han inte kommer... 
    Sandralinnea123 skrev 2024-05-10 14:53:17 följande:

    Hej! 
    Jag har nu varit på ultraljudet, & vi har fått den största chocken & lyckan, det var inte 1 hjärta utan 2 hjärtan som slog, vi ska få tvillingar vilket jag trodde var omöjligt men tydligen kan en fryst blastocyst dela sig till 2, vi har en otrolig chock samtidigt som vi är så lyckliga 👶🏼👶🏼❤️


    Stort grattis! Så fantastiskt att få se hjärtslag, och att dessutom få se två. Vi fick se vår skrutts hjärta slå i v. 6, och vågade precis som du säger inte lita på något förrän v. 12 passerat. Men precis som många skriver verkar hjärtslagen vara ett väldigt positivt tecken så det kommer säkert gå jättebra. {#emotions_dlg.flower}
  • Vickan31

    Grimaserar: Ååh jag känner samma sak, just det där att pendla mellan att vilja vräka den lilla snart (främst pga en kropp som gör ont hela tiden) samtidigt som man tänker oj, nu är det så himla kort tid kvar! Smart att göra storkok och frysa in, det enda vi har gjort hittills är lasagne så jag måste också fundera ut några bra rätter. Min lilla hade vänt sig i onsdags som var vecka 33+6, men det är ju inte säkert för den skull att hon fortsätter att ligga med huvudet ner hela tiden 😅 Men toppen att din bebis verkar ha vänt sig nu, och som du säger är det verkligen svårt att veta vad som är rumpa och vad som är huvud. Nämen, vad spännande att slemproppen släppt! 😃När har du nästa besök hos mvc och kontrollerar de något kring slemproppen då? Som du säger känns det ju lite närmare och mer verkligt nu när slemproppen gått, ser fram emot uppdateringar från dig och tänker att det säkert inte är alltför långt borta nu ju! Kanske dags att packa lite mer än bara raggsockorna du hade förberett 😉


     


    Zaro: Vad skönt att höra att ni är utskrivna och i trygga händer som följer utvecklingen ett tag till Hjärta Tack också för att du delar med dig av dina erfarenheter kring både baby blues amning, tycker att det är toppen att få veta sånt som de inte berättar för en på mvc eller så, och jag är glad att höra att kroppen och psyket ändå börjar hänga med nu, att det går åt rätt håll 💕


     


    Lissan111: Vad tråkigt att höra att moderkakans placering ställer till det, hoppas att du får bra bemötande och info på mötet imorgon så att det ska kännas lite bättre efter det! Lite häftigt med planerat kejsarsnitt på ett sätt, att kunna veta nästan exakt när bebisen kommer att födas och att det är så pass nära nu! Noelani skrev nyligen om sin upplevelse av kejsarsnitt vilken var väldigt positiv, så jag hoppas att du efter infomötet kan känna dig lite mer trygg med det ni landar i och jag är säker på att det kommer att bli jättebra Hjärta Hur har det gått med fogarna för dig? Jag har inte testat TENS-apparat, skulle kanske göra det i alla fall med höfter och rygg men fysioterapeuten sa att man inte får använda det fram såklart, och det är ju där kring blygdbenet som jag har mycket problem också. Men bra tips! Vad spännande med flytten också, jag bor hyfsat nära Umeå så jag tycker att det är extra kul att du blir norrlänning igen! 😃 Så kul med hus, hoppas att ni ska trivas och att allt går smidigt med försäljningen av lägenheten.


     


    Melsson: Bra kämpat med flytten och allt, så roligt med nytt boende och hoppas att allt gått och fortsätter att gå så smidigt som möjligt 🥰 Att flytta är ju rätt jobbigt, och det låter som långa arbetspass med 12 timmar per dag, så du är verkligen såååå välförtjänt av vila nu och att mysa med att boa inför bebis ankomst 💕 Jag är gärna med och pratar i ett mer användarvänligt forum som du föreslog ? Whatsapp eller Telegram tycker jag är bra för gruppchattar där man är ett gäng 😃 Messenger försvinner så lätt i mängden för mig där jag skriver med ?alla?, haha! Hur går det med värken i höfterna nu, upplever du fortfarande att det blir värre och värre? Haha jag tänker likadant med mitt sockerintag just nu, men fråga gärna din barnmorska för jag tror säkert att din bebis följer storlekskurvan precis som min verkar göra Glad Ja man känner sig verkligen granskad precis som du säger, och det är så drygt att nära och kära såväl som kollegor och typ främlingar känner ett så starkt behov av att kommentera ens kropp bara för att man är gravid. Tror att de flesta menar väl såklart, men jag känner mig inte heller bekväm med att diskutera viktuppgång med vem som helst, så jag önskar att man kunde få ha sin kropp lite mer ifred.


     


    Sandralinnea123: Men WOW, så himla häftigt att det visade sig vara tvillingar där inne, GRATTIS! 😍💕 Vilken lycka, känns stort ju! Hoppas och tror att allting kommer att gå bra för båda småttingarna, de har ju som sagt mer täta kontroller och uppföljning för att se till att allt ska gå bra och att se hjärtaktivitet nu gör ju som sagt att risken för missfall minskar avsevärt Hjärta Fy vad jobbigt med ditt illamående och yrsel! Hoppas att du kan få någon bättre hjälp än postafen, är ju verkligen plågsamt att behöva må så där varje dag.


     


    För egen del så kämpar jag på, börjar kännas lite tungt fysiskt med foglossning, trötthet på grund av sjunkande järnvärde med mera, men mentalt känns det ändå bra, spännande och pirrigt! Förutom stressen över allt jag ska hinna med på jobbet innan jag går hem 😅 Jag tänkte gå hem sista maj, vilket är 2,5 vecka innan BF 19 juni. När har ni andra gått hem eller planerar att gå hem från jobbet?


    Är det förresten någon som känt av värk och domningar i händerna? Nu kan jag nämligen checka av en ny rolig grej på symptomlistan: karpaltunnelsyndrom 😆


     


    /Vickan vecka 34+4

  • grimaserar
    Vickan31 skrev 2024-05-13 11:51:03 följande:

    Grimaserar: Ååh jag känner samma sak, just det där att pendla mellan att vilja vräka den lilla snart (främst pga en kropp som gör ont hela tiden) samtidigt som man tänker oj, nu är det så himla kort tid kvar! Smart att göra storkok och frysa in, det enda vi har gjort hittills är lasagne så jag måste också fundera ut några bra rätter. Min lilla hade vänt sig i onsdags som var vecka 33+6, men det är ju inte säkert för den skull att hon fortsätter att ligga med huvudet ner hela tiden 😅 Men toppen att din bebis verkar ha vänt sig nu, och som du säger är det verkligen svårt att veta vad som är rumpa och vad som är huvud. Nämen, vad spännande att slemproppen släppt! 😃När har du nästa besök hos mvc och kontrollerar de något kring slemproppen då? Som du säger känns det ju lite närmare och mer verkligt nu när slemproppen gått, ser fram emot uppdateringar från dig och tänker att det säkert inte är alltför långt borta nu ju! Kanske dags att packa lite mer än bara raggsockorna du hade förberett 😉 


    För egen del så kämpar jag på, börjar kännas lite tungt fysiskt med foglossning, trötthet på grund av sjunkande järnvärde med mera, men mentalt känns det ändå bra, spännande och pirrigt! Förutom stressen över allt jag ska hinna med på jobbet innan jag går hem 😅 Jag tänkte gå hem sista maj, vilket är 2,5 vecka innan BF 19 juni. När har ni andra gått hem eller planerar att gå hem från jobbet?


    Är det förresten någon som känt av värk och domningar i händerna? Nu kan jag nämligen checka av en ny rolig grej på symptomlistan: karpaltunnelsyndrom 😆


     


    /Vickan vecka 34+4


    Haha ja men precis så, även om det är rätt mysigt att ha honom i magen så längtar jag något fruktansvärt efter att få tillbaka kroppen och kunna röra mig. Imorse fick jag be min man hjälpa mig ta på mig stödstumporna, känns förnedrande på hög nivå, även om han så klart är snäll och hjälper till... Är mest för att jag har så himla ont i handlederna vilket jag dessutom tycker känns så töntigt, trodde inte ens att det var ett graviditetssymtom när det började... Hade inte hört talas om karpaltunnelsyndrom innan så tog lite tid innan jag fattade att jag inte hade slagit i handen... Sover med stödskenor och försöker använda dem rätt mycket på dagarna också, problemet är att det blir så hiskligt varmt så då känns det som att jag svullnar ännu mer... För mig började det med bara vänster men nu är höger nästan lika illa. Hoppas så innerligt att det ska lägga sig efter graviditeten. 

    Men jag antar att vi borde vara tacksamma över att våra små skruttar kommer i början av sommaren och inte i slutet. Känns som att det är extra tungt både med foglossning, svullnad och trötthet i och med värmen, eller hur känner du? 

    Jag tänkte också gå hem sista maj, vilket ju är sju dagar innan min BF den 7 juni. Hoppas att jag kommer klara det men känner mer och mer att jag önskar att jag hade tagit lite mer tid, börjar bli rätt tungt nu. 

    Jag ska till MVC nästa fredag, antar att jag kanske frågar något om slemproppen men verkar inte som att det är någon indikation på något egentligen, så tror inte att de följs upp på något sätt. Har i alla fall fått tummen ur och packat en bb-väska både till mig och skrutten ;) 

    Så segt med låga järnnivåer. Jag var ju nere runt 90 ett tag men det har faktiskt vänt och sist var jag uppe i 121, vilket nästan var vad jag hade i vecka 13. Märker så extremt stor skillnad, från att somna vid 19-20 varje kväll och mest gråta hela tiden har jag åtminstone lite energi i huvudet och orkar tänka igen, så hoppas verkligen att det vänder för dig också! 

    Är dock inne på regelbundna blodprov (varannan vecka) på grund av att jag verkar utvecklat antikroppar mot fröt i min mage. Trodde bara att immunisering kunde ske när en hade en negativ blodgrupp men jag är positiv, men tydligen kan en ändå utveckla antikroppar... Har varit extremt svårt att förstå vad det är och varför, och har inte varit helt imponerad av MVC men sist hade min barnmorska pratat med överläkaren som granskar mina prover och kunde förklara lite mer, eller åtminstone förklara att det än så länge inte ser allvarligt ut och att jag kommer remitteras till sjukhus om det är så att jag skulle utveckla mer antikroppar. Det känns skönt och jag blev lite lugnare... Det är spännande, en lär sig så himla mycket om sin kropp och graviditeter som en inte hade koll på innan 😅 
Svar på tråden Vi som till slut blev gravida med IVF