Jag grät idag - Jag ä ensam - Inga vänner
Komplimanger som jag brukar få höra och som jag gillar, men samtidigt gör det mig förvirrad, är: ''Du är snygg.'' ''Du är trevlig och ödmjuk.''.
Men det gör verkligen ont i mig, över hela kroppen, över den ensamheten jag har. Jag har verkligen själv försökt ta tag i intiativen att vara med folk. Hämta ut och umgås med folk. Men aldrig blir den som blir medbjuden eller inbjuden. Snarare tvärtom, så känner jag att folk springer ifrån mig.
Förra Gudstjänsten så fick jag bara konstig känsla ifrån en kompis. Jag vet inte riktigt vad jag gjort för fel. Det kanske låter löjligt, men det slog mig om hon kände svartsjuka gentemot mig och vad jag tog för uppdrag. Eller om det var någonting helt annat. Av någon märklig anledning, brukar hon i och för sig alltid vara ''kylig'' och pratar aldrig med mig i kyrkan, bara snabba hälsningsfraser. Men vid andra bemötningar, så som under umgänge, är hon mer öppen.
Hursomhelst, denna Gudstjänst, så tog jag på mig uppdraget att fota. Det skedde dop för min tjejkompis.
Jag brukar i övrigt sitta för mig själv, men denna gången innan gudstjänsten, så satt jag med vänner. Det kändes verkligen härligt att äntligen få sitta med folk.
Min kompis som såg mig sitta med andra (innan Gudstjänsten började), hälsade relativt kallt och väldigt snabbt, sedan drog hon in.
Jag tog på mig som sagt som uppdraget att fota. Min kompis som vi kan kalla för Sofia. Var något extra kall av sig.
Även när jag vinkade hej då till henne, så stannade hon upp. Tittade på mig och sedan gick hon/sprang.
Som om hon verkligen avskydde mig och ville visa det.
Jag hade gjort mig extra fin, för den Gudstjänsten.
Jag fick bara konstig känsla att min kompis, Sofia, bara kände svartsjuka eller någonting. Men jag är inte säker. Teorin om svartsjuka är bara en av andra.
Jag vet inte hur jag överhuvudtaget kan ta upp detta på ett bra sätt. Utan att vara jobbig. Eller få henne känna sig obekväm. Någonting var det och det var inte inbillning. Jag blev så ledsen och fortfarande är ledsen. Av någon anledning, så grät jag idag på grund av min ensamhet. JAG har inte en enda vän.
