Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-05-10 09:25:23 följande:
Man kan vara van vid dysfunktionella relationer, även om man inte har växt upp med missbruk och våld. Man kanske inte har fått lära sig något annat sätt att lösa konflikter än att bråka. Då tror man att det är normalt. En del är också drama queens och drama kings och brusar upp för minsta lilla.
Ovanstående är ganska vanligt, även bland personer som har växt upp under ordnade förhållanden. Man gör som man har blivit lärd, en stormig relation kan vara normaliserat.
Men det kan bli tvärtom också. Mina föräldrar bråkade mycket innan de skilde sig. Jag var ganska liten, så jag minns inte så mycket av det, men jag tror att det har påverkat mig, för jag har alltid haft låg toleranströskel för bråk och drama queens. Både när det gäller kärlek och vänskap. Personer med häftigt humör gör mig avskräckt, hur trevliga de än är annars. Jag valde medvetet en lugn man. Vi bråkar sällan och gjorde det aldrig i början.
Mina föräldrar bråkade väldigt sällan. Kan inte minnas något större bråk.
Däremot så bråkade jag och mina barns pappa en hel del. Så fort man inte gjorde som han ville så började han tjafsa och han vägrade lyssna på mig om det inte var så att jag höll med honom osv. Allt skulle vara på hans villkor. Att vi bråkade påstod han berodde på mig. När vi gick isär påstod han att ingen annan ville ha mig eftersom jag bara är arg och sur jämt. Att det var jag som hade problem och behövde gå till en psykolog för hjälp.
Nu har jag träffat en man som är lugn och fin och vi har inte bråkat om något än och vi har vart tillsammans i snart 1,5 år. Visst, jag tror att alla par någon gång bråkar men om man aldrig löser det eller den ena parten anser sig aldrig ha fel eller vill förstå så är det ingen idé att fortsätta den relationen.