Har inte ammar inatt. Har alltså inte ammat sen igår i gryningen. Hela dagen igår gick ju bra, mot kvällen började det spänna men nu..! FÖR HELVETE! Jag döööööööör!

Tuttarna gör likvärdigt ont som vid hemkomsten från BB – Dolly Day. Det spänner ut i armhålan och det är silikonvarning. Kan knappt röra mig och går och huttrar.

Vet inte riktigt om jag ska låta allt vara eller om jag ska ge mig på och få ut det. Vill ju att det ska ta slut nu… Trodde det hade tagit slut nu..! Nix?

Och ätit har hon gjort ändå inatt. Somnade efter en portion välling vid åtta, vid halv ett vaknade hon och jag fick henne att somna om utan något – till ett. Då gjorde vi en flaska som gick åt, det sista ur den tog hon vid femtiden. Sen gick sambon upp och gjorde ny vid halv sex och halva den flaskan somnade hon om på till halv åtta och den står nu med en slatt i botten kvar när hon gått och lagt sig för förmiddagen.

Så hon har ju käkat välling halva natten..! Inte bra? Helt ok? Hon kommer skita ner sig fullkomligt på fullkornen…

Fasen vad svårt det ska vara. Får nog bli en googling. Hej familjeliv.se!

Längesedan jag hade minsta lust, tillstymmelse till energi eller ork att överhuvudtaget ge mig in här. Läser inte heller bloggarna jag brukar hålla mig till eller följer med i andras liv. Jag instagrammar, det är min länk till online-världen. Och där är jag aktiv, för det tar ingen tid eller kräver mitt engagemang efter ännu en jävla natt med för lite sömn.

Vi har i ett tag försökt vänja henne av med nattätandet. Meh. Kul.
Gnäller lite? Prova med gastar tills vi efter några timmar ger upp och trycker tuttjäveln i munnen på henne…. Provar välling, provar mer mat, provar allt. Men någon slags fas är hon i, för det är bara tutte som gäller. Om jag ett tag var rädd att hon ratade mig för gott så välkomnar jag numera lite av den känslan, för nu är jag Mamma Mu.

Så jag är uttömd på energi, lust, till och med glädje. Det enda jag vill är att få sova ett slag, några fler timmar än två och en halv i sträck…

Här finns jag och min instagram…

Det positiva med det är väl att jag tagit varje minut tillfånga för att få hålla igång kroppen, för att få fyllt på med någon slags energi – endorfiner is the shit!

Så jag är tillbaka. Hade väl tänkt tappa en fem kilo till, och framför allt hitta mitt livs form, under en snar framtid. Men tillbaka där jag var för två somrar sen, och pre graviditet!

Minus 25 kg sen lillan kom till världen – check!

Sen att kroppen måste shapas och stramas upp – helt klart, men jag är ändå nöjd med kroppsresan so far. Lite överhäng och volanger som jag hoppas drar ihop sig ytterligare…

Så kroppen är med, men knoppen är full av bomull…

Tack och lov för lillans höga skratt, försök till kram med tillhörande blöta pussar och för att solen skiner. Annars hade det bara varit moll moll moll…

Nu slut på gnällandet och så igång med resten av dagen! Tvätt, mat, lek, mamma försöker hinna allt…

Medan lillan hostar och sover i vagnen på gräsmattan så tänkte jag försöka hitta lite ben där under all päls…

Har kokat eget vax och hoppas det ska funka..!

Funkade inte… Fick tillsätta mer socker.

Bättre färg.

Men nu torsk till lillan. Sen vax on vax off igen!

Oh My god. När vi flyttade in i vårt hus för två år sedan och skulle anlägga trädgård för hand så var kroppen fräsch, stark och pigg. Denna vår är kroppen nyss återhämtad från graviditet och allt annat än tokstark överallt! Men dike skulle grävas, häck skulle sättas och bindas och nån var tvungen att göra det…

Supermom? Gräva, in och amma, gräva, in och laga lunch, gräva…

Tungt!!!

Underhöll sig själv och skötte sig exemplariskt – men blev inatt sjuk. Superförkyld!

Sovit noll med hundra tusen procent träningsvärk och är inte pigg, och så en jättesnorig liten på det. Stackars oss…

Men solen skiner och jag vyssjar vagnen på altanen i shorts och linne, så det är väl ok ändå.

Alltså. Vinsten. Från Deer. Vann jag världens bästa vinst eller?

Tomt i lådan. Vilket innehåll sen då!

These shoes are made for running!
Och vita sockor till..? Mja. Men vinner man nya sockor så ska de på, de med. Och ja. Till och med strumporna var ett hallelujah moment.

Prova hela kitet och ut i spåret!

En så häftig känsla att springa i riktiga grejer! Jag har haft bra skor förut (också då från Asics faktiskt) och några tights och så där, men att vara kittad från topp till tå i proffsgrejer, det är jag inte van vid. Jag frös inte, jag svettades inte, det kändes som att springa naken – och det älskar ju alla! Däremot var kläderna dyngvåta av svett efter rundan – bra skit.

Jag älskar mina nya grejer! De sista tre-fyra kilona kommer fara av som i ett nafs!

Kvällens boxningspass var fierce!!

Dra åt helvete vilken fysisk ansträngning.

Och efter nästan en och en halv timmas stenhård fys så kom det, jag kved fram det instinktivt när tränaren tjatade om att ta i liiiiiite mer, jag ville inte dra ursäkten men den bara kom!

- Jag har precis fött baaaaaaaarn…

NAAAAAAAAJ! PINSAMT!

Hela kroppen värker. Smärtan är brutal och jag antar att den kommer intensifieras under morgondagen.

Alltså. Boxning. STENHÅRT.

Idag är det fem månader sedan vi åkte in till förlossningen och i morgon blir lillan fem månader..! Kroppen börjar likna nåt igen…

Jag har bättre kondition nu än på många många år – galet bra! Hjärtat mår prima och andhämtningen är i fint skick. Ingen gammal fylla som spökar och inga partycigg som hostar… Bara en krävande graviditet och långa och många promenader som långsamt stärkt flåset. Jag känner mig fortfarande tung och proportionerligt svag men det jobbar vi upp!

Kanske kan man få bli en sexy and I know it tills Turkiet i början av juni!

Bara skulptera om det där som en gång var en uppkäftig rumpa men som numera hänger för långt ner…

…man efter fem månaders foglossning skulle vara ute och springa sin andra löprunda när bebis är fyra och en halv månad?

OMG! Det händer ju inte..?

Jag HAR VUNNIT! Jag tävlade hos söta Deer om asschyssta träningsgrejer och gick och vann! HUR BRA?

När jag läste det reste jag mig ur soffan och sprang ett varv runt huset och joddlade. Sambon undrade vad det var och vilken demon det nu måste varit som flugit i hans något ambivalenta livspartner.

JAG VANN! JAG VANN! Gud så snygg jag ska bli i spåret när jag vågar springa igen (det där med slapp bäckenbotten är jag livrädd för…, men jäklar vad jag ska flyga fram i maj!)

Åh gud så gött. Det är nu det vänder va? Min grinighet ska vändas mot någon slags positiv fantastisk energi och jag ska åter bli en gladoch härlig person! OCH SMAAAAAAAAAAL!

Nej nu tusan springer tiden iväg. Om en timma ska jag och lillan iväg och åka buss över halva Sverige… Hurry Curry! Det är ett par grejer som ska packas när man ska iväg fem dagar med bebis… Helt klart.

Puss och tack igen!

Jaa hörrni! Promenader i all ära, men kroppen måste få jobba också. Att gå igenom en graviditet med foglossningar från vecka 26 och vara orörlig gör att många muskler… Försvinner! Att dessutom ha ätit ostmackor fram till vecka 12 för att man kräktes av allt annat gör att fettet… Är där. Det där är inga graviditetskilon liksom. Det är ostmackor..!

Men sammanlagt 25 kg upp. Än så länge 19 kg ner – still counting!

Häng med mig i min utmaning? 30 dagar är en bra kickstart! Jillian är ett monster och efter två dagar med passet är mina lår som stolpar! Stel är en underdrift. Smärta är en bra beskrivning.

Så ner med bebisen i nåt gym, fram med mattan och hantlar och kööööööör! Vilka är på?