Om ord bara kunde beskriva hur mycket jag hatar denna helg just nu. Svenska rallyt står för dörren.. Inget ont om rally i allmänhet, jag älskar det, men i år kan jag inte vara med.. Än värre är väl att min sambo bestämde sig för att det skulle få bli hans sista “fyllehelg” innan vår lilla bebis kommer.. Jag hör väl till den sortens löjliga brudar som inte riktigt klarar av min sambos dryckesvanor. Jag anser mig ha varit så duktig eftersom att jag fått honom att dra ner på alkoholen(han har haft ganska svåra alkoholproblem). Men han fattar ju inte att hans alkoholvanor är överdrivna. Jag är så klart mest rädd för att något ska hända eftersom att jag inte tycker att alkohol och motorsport passar så bra ihop och jag vet ju att han dricker tills han somnar. Jag kan väl inte heller neka till att jag är livrädd för att han ska träffa någon annan. Han säger att det inte finns någon risk men om livet har lärt mig nånting så är det att allt kan få oväntade vändningar och allt kan hända. Är bara så rädd att förlora honom, mest eftersom att jag vet att vi kan ha det lite svajigt.. Det känns i alla fall bra att jag är i närheten i år och inte 15 mil ifrån som förra året. Nu ska jag ta och krypa ner och hoppas på att få lite sömn, får hålla tummarna för att tiden går fort och att det snart blir söndag