Djävulens avkomma?
onsdag 31 oktober 2012 kl 22:37 | barnen/ Personligt
Nä bara världens skönaste skruttunge. Den här ungen är verkligen asjobbig stundtals men fan vad hennes charm uppväger det. Jag kan inte påstå att hon var särskilt välplanerad. Snarare totalt oplanerad och dålig timing var det också! Menhur skulle livet se ut utan vårt lilla Molly monster???? Kan inte ens föreställa mig livet utan vår lilla terrorist som ibland verkar totalt hög på socker, som är mer högt än lågt och som vet exakt hur hon ska stressa upp sina stackars föräldrar till nära in på en hjärtinfarkt. Denna älskade lilla skitunge kan få än att glömma alla jobbiga stunder genom endast en kram, ett leende eller faktiskt bara sitt sköna kroppsspråk. GOA UNGE, jag är så lycklig att du bestämde dig för just vår familj.
Sen har jag ju såklart 2 helt underbara flickor till. Tro nu inte att jag älskar dem mindre än busungen ovan. Nädå, de är allt mina små godingar de också. Men visst är det häftigt hur man kan älska en liten djävul så mkt trots att hon egentligen gör livet lite mer komplicerat=)
Idag har jag varit på jobbet. Blev oplanerad övertid eftersom vårt journalsystem gav upp helt plötsligt . Skitkul när jag har två journaler kvar att skriva och har typ 1/10 kvar av den ena. Då låser sig hela systemet och hela anteckningen försvinner – skoj. Trodde att det var jag som ställt till med ngt men efter 20 minuter och efter samtal med mina logopedkollegor insåg jag att systemet strulade för alla. Så det var bara att packa ihop och åka hem. Ska bli spännande att se om allt fungerar imorgon.
Nu ikväll har jag och Gutten tränat i källaren. Blev 10 minuter på CT:n och därefter armar, axlar, rygg och mage. Provade även på bänkpress med Guttens hjälp och det kommer jag nog testa fler ggr.
Härnäst väntar dusch och sedan ska jag soooooooova.
Pöss!