Add Comment Register

Jag hatar mina känslor

tisdag 11 oktober 2011 kl 10:26 | Personligt

20111011-102255.jpg

Tur att den här fisen finns


Fan vad less jag blir när de jobbiga känslorna kommer krypande. De där man tror att man äntligen vuxit ifrån och som bara lämnar en bitter eftersmak. Idag är en dålig dag, kanske p g a att jag är trött och därmed mer mottaglig. Jag tvivlar och känner mig mindre värd i vissas ögon fast att jag själv inser hur jävla löjligt det låter. Men det spelar ingen roll för det är en sån dag och det är så jag känner. Jobbar på att trycka undan känslorna och förhoppningsvis kan en stund med Carolin hjälpa till. Hatar min dåliga självkänsla!!

Hörs senare, är troligtvis på ett bättre humör då.

Tankar kring mig

torsdag 25 augusti 2011 kl 12:56 | Personligt

Fina molly2

Den här lilla fisen gör mig till en lite bättre människa

Att vara ensam hemma (okej Molly är förstås med) ger en ibland lite för mkt tid att tänka. Just nu funderar jag mkt på vem jag är, hur jag är och hur jag skulle vilja vara. Dessa tankar har nog funnits hos mig de senaste 4 åren och uppkom efter att jag läst Mia Törnbloms första bok om självkänsla. Den gav mig stora insikter i vad självkänsla egentligen är och hur mkt man själv kan påverka sitt eget tänk. Tyvärr kräver en bättre självkänsla en hel del jobb och jag har ännu inte satt mig in i det tillräckligt eller tagit mig tiden att börja jobba på riktigt med mig själv men jag vill verkligen det. För hur är jag som person?? Jag är medveten om min kassa självkänsla vilket har hjälpt mig en del. Jag vet att mitt knasiga tänk ofta orsakas av min dåliga självkänsla och detta  kan ibland hjälpa mig att tänka om. Tyvärr hjälper det inte alltid och vissa gånger sker saker så snabbt att jag inte hinner fundera kring dem. För skulle jag ha gjort det kanske min reaktion hade varit annorlunda.

Jag försöker att vara en snäll person, vara glad och positiv. Jag vill gärna vara en person som ställer upp för mina vänner och framförallt, jag vill inte snacka skit eller ha en massa fördomar. Vem är jag då egentligen?? Jag är nog inte elak men inte heller överdrivet snäll. Jag har ett ganska hett temperament och reagerar ibland utifrån att jag tror det värsta. Inser framförallt mina brister när jag är med Gutten. Han är ganska fördomsfri och det bästa är att han inte analyserar eller retar sig på andra människors beteenden, han bara tar saker för det de är utan att egentligen reflektera över dem. Jag tolkar alldeles för mkt och ibland kan saker reta mig fast att jag inte borde bry mig överhuvudtaget. Varför ödsla energi??? Tycker själv att mkt har blivit bättre nu när jag är mer medveten om mitt eget beteende. När jag läser vad jag skrivit så låter det som att jag är världens sämsta människa som snackar skit om allt och alla och så är det verkligen inte. Tror att ganska många har detta beteende gemensamt med mig men det är inte sådan jag vill vara. Ibland händer det att jag pratar illa om ngn, fast att jag egentligen inte vill, att jag har fördomar, fast att jag inte borde ha det, och ibland retar jag mig på saker som jag faktiskt borde släppa. Jag försöker att inte vara missunnsam, men visst är det ibland svårt att inte känna avundsjuka när ngn har ngt man själv vill ha. Dock kan man väl unna människor saker och samtidigt önska att man själv hade samma utan att det behöver betyda att man är missunnsam??!!

Jag önskar att jag kunde se på omvärlden med öppna ögon, att jag inte brydde mig så mkt om vad andra gjorde och att jag slutar analysera sönder händelser och vad andra sagt eller gjort. Tack och lov har jag inte haft lika mkt tid till detta sedan Molly kom och förhoppningsvis kan jag börja tänka om nu när jag vet vad jag vill förändra men fasiken vad svårt det är och vad lätt det är att man tänker i gamla banor. Fy fy fy Ida, tänk först och prata sen :-)

Det var lite av de tankar som passerat i mitt huvud. Kanske lite för djupt och luddigt. Men vem vill inte bli en bättre människa??!! Snart väntar käk och idag blir det getosfylld lax med potatisgratäng – mumma!

Receptet på laxen kommer i ett annat inlägg. Potatisgratängen är en traditionell, vanlig så den skriver jag inget recept på.

Ha det så gott!

Sån är jag

måndag 1 augusti 2011 kl 08:39 | Personligt

Jag är en sådan där person som analyserar garnkorgväldigt mkt. När jag har lite för mkt tid över så funderar jag över saker och ting och tack och lov har jag sällan så mkt tid över. Men en sak som jag ibland funderar över är mitt eget beteende när jag umgås med mina vänner. Jag har nog lagom många vänner, några umgås jag mer med, andra lite mindre och alla står mig såklart inte lika nära. Vissa träffar jag en eller flera gånger i veckan, någon/några ett par gånger i månaden och någon träffar jag kanske ett par gånger om året. Mina olika vänner lockar fram olika sidor hos mig som person. Jag vill gärna vara en god vän men ibland, efter att jag träffat mina vänner, så inser jag att jag kanske uppfattas som egocentrisk. För jag är ganska pratglad och ibland bubblar det bara över för att jag är så glad att träffa dem och för att det kanske var ett tag sedan vi träffades. Jag är verkligen livrädd att vara ego men ändå så blir det så att jag tjattrar alldeles för mkt. Dessutom känns det som att jag är en mästare på att säga konstiga saker och ibland tror jag att min dåliga självkänsla får mig att säga saker som jag nog borde hålla för mig själv. Det är så tråkigt att känna så efter att jag träffat en god vän och mitt löfte till mig själv är att jobba på att bli en bättre lyssnare och att faktiskt inte låta min självkänsla styra mina yttranden. Dessutom måste jag bli bättre på att ringa mina vänner för att höra hur de mår, det är jag världssämst på.

Det var lite om mig…

Ha en skön dag.
Kram Ida