Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »     |     Diskutera i vårt forum     |     Hjälp med din blogg?     |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Arkiv för september, 2010

Har inte tid!

2010-09-29 @ 01:32

Verkligen inte. Men i mitt huvud växer microorganismer och antagligen så kommer det sluta med en infektion i bihållorna. Kan det kommer mera olägligt. Veckorna är fullbokade.

Och som sjubarnsmorsa har man faktiskt annat att tänka på än att vara sjuk.

Förhoppningsvis så är det bara ett dumt skämt! Går och lägger mig och vaknar frisk.

Jatack!

"Ingen kickar fotboll som HAN"

2010-09-27 @ 00:00

Söndag, en nuförtiden ganska vanlig söndag. Vi grejade.

Divan har börjat löpa. Så nu letar vi febrilt efter en chihuahua hane. En tjusig helst lite mindre kille som Divan kan para sig med.

Och så har Oliver spelat sin sista fotbollsmatch för den här säsongen, och vilken tur att vi fick en avslutning med vinst. Nu lägger vi fotbollskorna på hyllan och enbart koncentrerar oss på vintersport . Men ingen kickar fotboll som han, Oliver, han är vårt lilla proffs.

Imorgon är det vardag igen. Skönt. Och förhoppningsvis så kan Adam gå till dagis imorgon. Han fick ju feber förra veckan som har pendlat från och till. Ibland känns han jätte pigg men så blir han trött och vill sova. Stackarn. Men hoppas på att det är något övergående.

Nu är det bäst att lägga huvudet på kudden, snart är det dax att gå upp igen

Natti natti…

Hepåre!

2010-09-24 @ 19:17

Nu är väskan packad och nu drar vi!

Syns snart :o)

Hur som helst…

2010-09-24 @ 16:30

Dålig energi skall inte påverka mig. Jag är stark, ovanligt stark, starkare än dig. Detta kommer inte längre att vara ett problem. Vadå problem? Nej precis det finns inget. Att välja är att avstå! Din förlust inte min.

Väntar på min lilla mamma, söta lilla mamma – Dig kan jag alltid räkna med!

Förbannade egoistiska människor!

2010-09-24 @ 15:22

Måste skriva av mig en aning. Det bubblar, kokar och rinner tamejfan över. Länge väldigt länge har jag haft tålamod med vissa människor. Ni vet sådär som man bara måste ibland, kanske för andras skull. Och visst det går ju ett tag, och så tänker man ”det här var ju inte så farligt, kanske tom riktigt trevligt” tills man inser att det bara är en illusion – en falsk uppfattning. Tänk att en del bara gör saker för att gynna sig själva. Allt de kan vinna på gillar dom. Och så länge man stryker de medhårs så är dom med på noterna. Men kan de inte vinna något så är de inte intresserade.

Förbannade egoistiska människor!

Det som stör mig mest med denna sorts människor är att de inte kan glädjas för andras skull. 

Men hoppas ni har det så jävla trevligt!!! 

En liten tävling – Viktiga kramar

2010-09-24 @ 11:53

Kika in hos mångkonstnären Sanna och vinn en av hennes tavlor ur samlingen ”Prinsessornas betydelsefulla ord” – ”viktiga kramar”

Titta HÄR för att komma till tävlingen!

Tavlorna är supergulliga. Engla-Freja har en hängandes över sängen.

Lycka till!

 

 

Fortfarande kommer folk att vara idioter!

2010-09-23 @ 19:54

Appropå min lilla parantes i gårdagens inlägg, så vill jag idag presentera min alldeles egna gästkrönikör. Låt hans ord beröra…

 

Rädsla och avsky från popcornskålen

De föregående veckornas tv-avsky i min närhet har handlat om den senaste i raden av tvivelaktig underhållning, TV5’s ”Kungarna av Tylösand”. Eftersom jag personligen i stor utsträckning är en likgiltig människa har jag inte deltagit i eller reagerat på alla människors upprörda åsikter runt programmet. På frågan om varför jag gör det nu, har jag inte heller något bra svar. Men troligtvis rör det sig om någon form av reaktion på hur världen vi lever i ständigt ålar sig framåt mot nya avgrunder. Det är precis som om den slemmiga reptil som utgör vår hemvisst aldrig får nog, aldrig kan komma djupt nog. Frågan är bara vad som väntar om vi någonsin lyckas gräva tillräckligt djupt. Ingen vet var gränsen går och anledningen är enkel, de som vet har förmodligen klivit över den och kommer aldrig mer tillbaka.

Allting började med MTV, MTV är ondskan och förblir roten till detta halvt om halvt tvivelaktiga ”Heller ökänd än okänd” -beteende. Att även just ”Kungarna av Tylösand”, härstammar från det amerikanska ”Jersey shore” fenomenet som rullat på just MTV behöver man kanske inte vara ett geni för att räkna ut. Faktum är att om man vara öppnar ögonen och letar lite, så inser man snabbt att mycket lite som går på svensk-tv är påhittat och uppfunnet i Sverige. Möjligen Gunde Svahn och Robinsson. Vilket bara styrker devisen om att allting redan är gjort på den här lätt sorgliga lilla blå planeten.

Jersey shore -upplägget är likadant som Kalle Schulmans Tylösands intrig, eller avsaknad av intrig. Den enda skillnaden är att killarna, med undantag för snubben som kallar sej för ”Maskinen” och pratar om sej själv i tredjeperson, är lite fetare och lite blekare än sina amerikanska motsvarigheter. Det går alltså inte ens att ge Kalle Schulman ”credd” för att ha kommit på forumet för det som rullar på kanal 5. Det är ett enkelt koncept utan någon form av egentlig handlig, förutom att man plockat ihop ett gäng dårar i ett hus med avsikten att skapa intriger. Det hela skulle förmodligen gått att göra så oerhört mycket otrevligare och intressantare om någon annan än Kalle Schulman stått bakom produktionen. Bröderna Schulman verkar ju leva efter devisen att ”synas ofta är bättre än att synas bra”. Lite som en reklam för tamponger.

Först när människor i bloggar och i verkligheten runt omkring i min börjat spy galla över även detta program drog jag öronen åt mig. Vem fan orkar prata om ännu ett gäng hjärndöda dårar i ännu ett sönderfestat hus? Pratar man om idioter, riskerar man att bli en s.k. ”meta-idiot”.

Speciellt när jag dragits med ungefär samma gäng på gator och torg i flera månader. Men nu är tack och lov valet över, enligt undertecknad samma såpa fast på en annan nivå. I riksdagen tatuerar ingen in ”Kuk” på magen. Men chansen att riksdagshuset kommer att likna huset i Tylösand de kommande fyra åren är förmodligen överhängande. Även fast det inte står ”Kuk” i bläck Old english style på någon av SD folkets magar, så är jag säker på att det från och med öppnandet av riksdagen kommer att finnas en och annan referens till tyskland och 40-talet under slipsknutar och välstrukna skjortor. Jag har alltid undrat hur Frodo i ”Sagan om Ringen” kände sig när det gick upp för honom att hans livsstil i Fylke var hotad av en ondskefull trollkarln och illaluktande Orcher, nu vet jag.

Men! Det är inte därför jag är här idag, det var ”Kungarna av Tylösand” som skulle avhandlas inte ”Kungarna av riksdagshuset”. Eftersom det började bli ett hett samtalsämne på min arbetsplats bestämde jag mig för att helt sonika skaka hand med mina känslor, poppa lite pocorn och ge det förmodade spektaklet en chans. Mest för att inte hamna i utanförskap. Med tanke på vad utanförskap drivit 6% av den svenska befolkningen till.

För er som inte haft äran att titta så kan det hela summeras med den gamla dängan ”Big Brother”, fast deltagarna uppmanas även gå ut och göra bort sig i den verklighet som inte helt oväntat finns utanför huset.

Skall man vara helt seriös för en liten stund och det skall man kunna vara emellanåt kan jag tycka (även fast det oftast verkar som att vi lever i ett skämt istället för ett samhälle), så skall man ha klart för sig att dessa program troligtvis är brutalt hårt vinklade och redigerade samt att producenter/regissörer troligtvis medverkar till att på ena eller andra sättet likt Diamond och de andra gladiatorerna stressa de speciellt utvalda individerna till enkla misstag.

Vad fick då jag och mina popcorn se där vi låg under filten i soffan? Precis vad jag förväntade mig att se. Fest, misär, tragik och personer som antingen helt saknar självinsikt eller har tillräckligt med självinsikt för att erkänna att de helt saknar den.

Vid det första reklamavbrottet, slås jag av tanken: Vad ska jag ha för åsikter om detta? Varför jagar människor upp sig? Vad borde jag tycka och varför? Är det bara människorna i huset som är idioter? Eftersom jag lagt mig i soffan med ett par ordentliga förutfattade meningar, ett par fördomar, samt strösslat dessa med en rejäl nypa rädsla och avsky så borde jag förmodligen förhålla mig inför detta fenomen på något sätt.

Men allting kanske inte är så enkelt? Det kanske inte räcker med att stå på en höjd och titta efter högvattenmärket, peka och utbrista att just där slog vågen över, just där dog den och sakta började rulla tillbaka