Morgonmys med träningsvärken from hell. Det kan inte bli mer fantastiskt än så, jag gillart. Barnen är friska nu, bara några snoriga näsor men ingen feber. På måndag är kör vi igång som vanligt igen med dagis och skola. Så hoppas vi på att alla ska hålla sig krya till jul och nyår. På måndag kommer även golvsliparen hit, så vardagsrummet ska tömmas på möbler. Jag får helt enkelt hålla mig hemifrån hela måndagen, men sen är det klart. Tackochlov!

Ikväll ska jag iväg och träffa fina vänner, jag längtar! Det känns som det var jätte längesen jag kom iväg själv. Det behövs inte många timmar för att ladda med härlig energi. Ni får ha överseende med alldeles för många feelgood bilder på instagram ikväll

Ikväll tänkte jag ha min biker jacket från Pray of London ihop med mina Ray Ban, vad tycker ni?

Jag älskar detaljerna!

Den funkar ju när som helst och den är skön också. Funkar som oversize men även om man vill ha den lite tajtare. Såg en tröja som Isa hade på sig för ett tag sen med leoprint och nu har hon fått upp den webshoppen. Förr tyckte jag att leo bara var för gamla östermalmstanter men så fel jag hade!

Ja den är awesome! Och ännu mera awesome är det att Isa har BLACK FRIDAY kampanj idag och imorgon! 30% på hela sortimentet på www.isacouture.com

Happy friday och en väldigt happy Madde!

Jag kommer på mig själv med att sitta och le. Känslan man får när det liksom kommer över en hur stolt man är över sina barn. Och just nu mer stolt än någonsin. Ni med små barn kommer att förstår när era barn växer upp. Ni som har stora barn vet precis vad jag menar. Man blir orolig någon gång under barnens uppväxt, jag menar orolig på riktigt. En del genomgår sina tonår väldigt lindrig och andra har det jätte tufft. Victor har alltid haft vänner men har ofta fastnat  framför sina tv-spel. Han stänger av omvärlden och går in i sin bubbla. Jag har tjatat på honom om och om igen att göra saker istället, gå ut, träffa polare, bara göra något. Men förgäves har jag tjatat. För några veckor sen hade vi en riktig urladdning. Jag blev jätte arg, satte ner foten ordentligt och visade mina känslor. Det är verkligen inte okej att bara sitta framför dataskärmen eller tv-spelet. Ett par dagar senare så hände det något. Victor gav bort sina spel, konsoler och allt annat som tillhör spelvärlden. Lillebror Oliver fick ta över allt. Jag blev helt chockad! Och på något konstigt sätt så fick jag dåligt samvete. Hade jag tagit ifrån honom det han gillade mest? Men nej, han brydde sig inte längre ”jag kommer spela ibland när jag känner för det, men det gör jag inte längre” Hade jag nått fram till honom? Tog han verkligen in vad jag sa? Hade jag lyckats!  Victor har börjat träna igen, han ska satsa på sin kropp istället för att spela. Varenda dag har han löptränat, lyft vikter och pluggat kroppsanatomi.

Jag uppmuntrar honom så mycket jag bara kan nu. Och med så måste jag ju föregå med gott exempel. Oliver sa till mig igår ”mamma har du gett upp träningen helt nu? Du var mycket gladare när du tränade, om du vill så kan vi börja springa ihop?” Det märks på mig, det gör det faktiskt. Det finns ju en anledning till varför jag inte tränar men det är ingen ursäkt. Jag skulle kunna träna efter vad kroppen tillåter. Men så blir jag så sur när det tar emot, när jag inte kan prestera som jag vill.  Det i sin tur  leder till att jag hamnar i soffan och stoppar i mig onyttiga saker i ren tröst. Jag vet det är sååå illa. Känslan av att misslyckas äter upp mig inifrån, jag vill en sak men gör en annan. Man stänger in sig och trivs inte alls med sig själv. Jag vet att några av er känner igen sig. Guud det är så trist.

För några veckor sen så hade jag en plan, jag skulle ta tag i det! Men då började alla förkylningar, och bacillerna var inte sena med att hälsa på. Det är inte förens nu jag känner att det har vänt. Tvingade mig upp på bandet idag och hade förhoppningar om 7 km. Det gick åt skogen, men 3 km klarade jag. Bättre än inget alls eller hur? Plankan är bara att glömma just nu, magen håller inte. Lyfte lite vikter, men väldigt försiktigt. Av dom 40 minuter jag tränade så höll jag på att stryka med i ungefär 30 minuter. Det var vara så jävla jobbigt. Jag kommer att köra så här nu varje dag och jag kommer inte att ge mig. 30 minter PW men små korta intervaller och lite vikter på det.

Jag vill, jag ska, jag kan!

Efter en seg tisdag så landade jag i soffan igårkväll. Det är vidrig att leva i ett renoveringskaos. Tapetseringen skulle blivit klar till senast idag onsdag blev jag lovad, men idag skulle målaren iväg på någon facklig kurs och kommer inte kunna fortsätta förens någon gång efter lunch så han var inte säker på om han skulle hinna bli klar i tid. Det är inte mycket kvar nu tackochlov. Jag städade upp ikväll så vi kunde nyttja halva vardagsrummet i alla fall.

Staken kom upp, några söta tomtar och renen. Jag trivs redan i mitt nya vardagsrum

Adventsljusstaken kommer från ica maxi, tomtarna och renen från rusta. 

När jag gick och grejade lite idag så kom jag att tänka på ett instagraminlägg som Bingo Rimer la ut häromdagen. En fem år gammal film ”insåg till min förskräckelse, jag har blivit jävligt tråkig. Är det pga Katrin? Håller hon mig i koppel. El-koppel. Är man en roligare  och vildare och mer gränslös som singel?

Med handen på hjärtat, klart som fasen man blir lite tråkig med åren. El-koppel? Ja alltså välj själv, ingen skulle roas av att känna sig sig låst. Ingen. Man måste ge varandra utrymme. Det tror jag är den största anledningen till att förhållanden tar slut , när man glömmer bort att vara rolig och när man inte ger varandra utrymme. Och man måste unna varandra i förhållandet. Pratar jag om egna erfarenheter? Ja det gör jag faktiskt. Man lär så länge man lever. Ja uttrycket har fått en innebörd numera. Jag är ju skitrolig, försöker att tänka på att inte döda förhållandet med vardagstjafs även om det är svårt ibland. Men framförallt jag är mig själv. Bara för att jag är mamma så betyder ju inte det att jag förlorat mig själv, tvärtom föräldrarollen har gjort mig roligare. Inget förhållande är smärtfritt, det kommer föralltid att gå och och ner. Bråkar gör man och prövningar ställs man inför. Men rolig kommer jag alltid att vara!

Började dagen med att ställa in min operationstid. ”Nej vi kan tyvärr inte ta emot dig när du har den här hostan, och så är det ju inte så bra när man har en förhöjd temp” Jag hade verkligen ställt in mig på att göra det idag, ta tjuren vid hornen och bara göra det. Fan vad arg jag blir. Jag vill inte ens tänka på det mera nu.

Annars så väntade jag länge på att målaren skulle komma idag. Noterade vilka glassiga arbetsförhållande dom har. 07.00 var det bestämt, men han ramlade inte in förens 08.00. Kom igång och jobbade vid 08.30 och tog frukost vid 09.00 var tillbaka vid 09.50 och körde fram till 11.20 sen skulle han åka iväg en halvtimma för att hämta lite saker han glömt. Kom tillbaka nu 11.57. Fantastiskt! det började klia i händerna på mig när han var borta så jag var tvungen att ge honom ett handtag. Fyllde upp en säck med gammal tapet och spacklade lite. På onsdag är det färdigt, äntligen! Men just nu ser det ut så här…

Jag skulle vilja måla om trappan också. Jag kräks lite på den som det är nu. Tänkte göra det själv först men blev avrådd för tydligen så är det ett jäkla jobb. Men tänk vad fint det skulle bli om den var vit

Balkongdörren har också kommit på plats. Just nu lite rörig men ni kan ju föreställa er hur mysigt det kommer att bli när det är klart…

Den är lite över fem meter lång, det blir många balkonglådor. Tänker mig en liten lounge kanske? Skön belysning, en egen DJ osv. Det kommer bli grymt!

Ska försöka få tid över att hitta adventspyntet idag. Varje år lägger jag det på ett skitbra ställe, och varje år hittar jag det inte. Samma visa varje gång. Så är det ju det där med lucia också. Jag är så bra på att lägga undan dom där luciakläderna och så står man river ut allt i julkartongerna dagen innan för att hitta den där tomtendräkten som man visste att man lade där någonstans. Men i år ska det vara färdig i god tid minsann. Det bara ska det…

Klockan ringer om fem timmar och trettio minuter. Jag har räknat får och blundat men lyckas inte somna. Jag är tröttare än tröttast, övertrött. Känner mig fruktansvärt attraktiv, en pappertuss i näsan, galet snygg tischa från nittiotalet och raggisar. Superskönt jag lovar. Har aldrig fattat det där med snygga sexiga underkläder. Jag är alldeles för bekväm. Jag som annars gillar vackra kläder har absolut inget intresse i underkläder. Skönaste trosorna köper jag på ica maxi. Push up existerar inte hos mig. Hujedamej jag vet när jag tvingade mig igenom den tiden på högstadiet. Nåja det var nattens outfit.

Kidsen är fortfarande sjuka och imorgon kommer målaren klockan sju på morgonen. Vi får kurera oss på övervåningen och hoppas att han är snabb.

Kram ♥

Myslördag med familjen och äntligen så har vi ”premiärat” med tomtegröt. Åh det var så gott, och nu känns det att julen börjar närmar sig. Den här julen ser jag framemot såå mycket. Funderade på julgran. Jag har alltid velat ha en traditionell gran, ja en riktig såklart. Men de senare åren så har vi haft plastgran. För barnens skull och för våran skull. Ska man våga sig på en riktig julgran i år kanske?

Vi firar julafton hemma. Min mamma och hennes Håkan kommer hit en stund på eftermiddagen och det blir mysigt. Annars har vi alltid åkt in till Mickes föräldrar i Linköping och firat julafton, men vi har resonerat som så att vi hellre stannar hemma och firar i lugn och ro. Klart det kan kännas konstigt att rucka på traditioner, men samtidigt så har vi åtta barn och ni kan ju tänka er alla paket som ska dras fram och tillbaka. Man får skapa nya traditioner.

Älskar Engla-Frejas klänning köpt på  Lindex förra året. 

Tuva-Li är fortfarande sjuk men verkar lite piggare. Hon har det jobbigast på nätterna, hon vaknar och är ledsen och har svårt att somna om. Själv känner man sig helt färdig, och inser hur bortskämd man är som annars numera får sova på nätterna. Bebisperioden är över, inga blöjbyten mitt i natten eller bröstmjölksläckage. Hujedamej vilken härlig tid i livet.

Trots den tillfälliga tröttheten så svävar jag på små rosa moln idag. Lokalen som jag tittade på i går var perfekt!  Den hade allt jag ville att den skulle ha. Nu har jag också fått två andra lokalerbjudanden under dagen. Så jag har lite att fundera på.

 Nu ska vi rulla köttbullar, men vet ni vad jag ska tvinga mig igenom Anna Wahlgrens metoder. Ja alltså inte utöva det på mina barn men endå ge henne en chans att ändra min uppfattning om hennes metoder. Här får ni en liten reminder om vad jag känner för AW, ett inlägg som jag skrev för sådär två år sedan, läs HÄR!

Hej från sjukstugan. Så har vi börjat om igen då. När jag precis såg ett slut på eländet så börjar det om igen. Tack och bock det är bara att gilla läget.

Mellan allt så får jag ändå lite gjort. Häromdagen var jag i Gränna och tittade på en bil, tyvärr blev det en besvikelse. Kraven är egentligen inte så stora. Det måste vara en minibuss, den får gärna gått mindre än 20 000 mil, vara nybesiktigad och ha drag. Jag har letat bil länge nu, några månader faktiskt men verkar inte lyckas hitta något. Man ska ha is i magen säger dom, men det här är ju supertrist. Sån är jag, jag vill ju att det ska hända på en gång. Det är något jag har fått lära mig på senare tid, att vänta på saker.  När man väntar på något som man länge längtat efter så blir det ju så mycket roligare när man väl fått det.

Just nu längtar jag efter massor. Nya planer ska smidas, nya tider ska det bli och med det verkar det som att jag ska få en egen ateljé. I underbara Vadstena. Okej jag kan inte hålla mig längre, jag måste berätta. Jag planerar att skaffa ett eget ställe. Imorgon ska jag titta på en lokal som vad det verkar vara drömmen för mig. Där jag inte bara kan skapa, jag kan också ha ett litet galleri och kontor. Jag ser verkligen framemot detta så mycket så jag snart spricker. Håll så många tummar och tår ni bara kan

Lillan Tuvis har gosat med våran nallebjörn idag. Hon är så kär i alla hundar, eller i alla djur som finns tror jag. Devil verkar förstå att hon är liten och lägger försiktigt tassen på henne. Det blev ett riktigt pusskalas. Trots sin feber så hade prinsessan några piggare stunder under dagen. Hon har fått som den övriga familjen en jäkla hosta också. 6 veckors hosta pratade de om på vårdcentralen, jag har aldrig hört talats om det innan. Ger inte febern med sig till helgen så får vi nog lov att besöka vårdcentralen i alla fall.

Nå vad sägs om brillorna? Jag håller på att vänja mig vid dom, känns fortfarande lite konstigt att ha något på sig liksom. Mådde faktiskt lite illa första timmarna jag använde dom, men nu är det ok. Fastnade direkt för Ray Bans pilot glasögon, men jag vill hemskt gärna ha dom i silver. Jag är nog mer en silvertjej än guldtjej men jag måste nog säga att jag vänjer mig vid det också.  Jag har lagt en beställning på ett par silvriga Ray Ban, det kan dröja innan de kommer för de verkar vara slut i hela sverige. Dior gör också fantastiskt tjusiga bågar, det blev ett par sådana också. Jag passade på när det var tjejkväll på kafa optik 50% på alla bågar, så jag fick ju två bågar till priset av ett par kan man säga.

Familjen är samlad i soffan. Alla sitter som på nålar, ska Sverige göra mål? Vi måste vinna för att få biljetten till Brasilien. Det skulle vara så roligt om vi kunde få följa Sverige i VM. Aldrig har det tagit så lång tid att uppdatera bloggen som nu. Precis nu satte Ronaldo 2-3 fan! Jag har så jäkla svårt för just Ronaldo, överlägsen och smådryg. Men man kanske har rätt att vara lite smådryg efter hans framgång? Fast näää, inte ett jävla skit. Vet ni, ödmjukhet är en av de största egenskaperna en människa kan ha. Jag ser det även bland i bloggvärlden. Det går bra, statistiken ökar man blir bjuden på event, premiärer och andra tillställningar. Media får upp ögonen för en och sen rullar det bara på. Jag missunnar ingen framgång, tvärtom det glädjer mig något oerhört. Men när framgång förvandlar folk till något dom egentligen inte är så stinker det. Självklart ska man sträcka på sig och vara stolt men man ska inte glömma bort att utan uppmärksamheten man fått så skulle man inte nått framgången. Det är läsarna som ger framgången. Borde man då inte förvalta den bra om man slitit för att nå den? Så finns det dom som vinner på att vara provokativ och visst var gärna det men make a point. I slutändan så vinner ingen på att vara en arrogant retsticka.

Uschaaan ni på ren östgötska, nu är det kört! Inget Sverige till Brasilien döh. Apropå fotboll, Victor ska börja spela fotboll igen. Jag blev helt chockad när han berättade det. Jag som har tjatat så mycket på honom att jag vill att han ska ta upp idrotten igen. Datorn och tvspelandet har tagit över hans liv. Jag har ärligt talat varit jätte orolig över hans datavanor. Men så häromdagen blev vi jätte osams, jag uttryckte min oro på allvar och han tyckte jag överreagerade. Även om det är hans intresse och även om han är riktigt duktig på vad han gör så kan det inte vara nyttigt att fastna så många timmar framför burken. Så igår sa han ” du mamma jag ska sluta spela tv-spel, Oliver kan få alla mina spel och konsoler”. Jag tappade hakan, trodde inte mina öron och undrade vad som flugit i honom? ”Nää inget, jag ska börja träna istället och kanske spela ibland” Det kändes som en vinst, gick mina ord fram? Han lyssnade verkligen. Jag är stolt och glad och inser att han kanske börjar bli stor.

Fick en fråga på bloggen häromdagen. Hur stort bor ni? På den frågan skulle jag vilja svara alldeles för litet, men det går. Vi bor i en 5 rok på 130 kvm. Barnen delar rum och det har aldrig varit några problem. Det enda är att Victor och Oliver nu helst önskar egna rum och det kan jag faktiskt förstå. Dom börja bli så stora nu och man måste respektera att de vill ha ett privatliv, en lugn stund för sig själva. Oliver bor hos sin pappa varannan vecka och då får de i alla fall lite utrymme för sig själva.

Jag har alltid varit förtjust i gamla möbler och det syns i min inredning. Så här ser mitt sovrum ut…

Världens skönaste säng, köpte den på ikea i somras, det bästa jag gjort

Min morfars gamla sekretär hänger fortfarande med. Jag älskar den! Och på den har jag ställt min farmors oljelampa.

Fick två fåtöljer av min låtsaspappa, han ville inte ha dom och hade tänk göra sig av med dom. Tyget är helt fantastiskt. Nu längtar efter att få göra ordning vardagsrummet. Jag har en bild i huvudet hur jag skulle vilja ha det, men det lär väl dröja tills nästa vecka. Byggarna fick i alla fall upp balkongdörren idag, ett steg närmare slutet. Nu hoppas jag bara att tapetseraren kommer snart.

Nu ska jag lägga mig brevid en febrig Tuvis, måtte det gå över snart….

KRAM ♥

Hej hej, tidig morgon och jag är på topp! Idag hade vi en sån där supermorgon (för ovanlighetens skull). Alla var uppe med tuppen och på gott humör. Inga psykbryt och inga krokodiltårar. Härligt! Har precis lämnat barnen på dagis och nu ska det jobbas några timmar framför datorn. Lille Adam som har tittat på jönssonligan i helgen rotade fram mina gamla glasögon som jag hade när jag var liten och blev Charles-Ingvar Jönsson imorse. Måste bjuda på några bilder, man kan inte annat än att bli glad när man ser den här tokungen, Sickan

Det måste vara helt underbart att få vakna till doften av en kopp chailatte när man vaknar och känner att huvudet dunkar efter en hård kväll på herrklubb. Våra ”kvinnoklubbar” är betydligt lugnare. Annars kan det var så att en viss person gick in lite för hårt så han stupade innan mållinjen? Det gäller att man har rätt strategi.

Nåväl jag tröstade med en kopp kärlek på morgonen. William fick en kopp också, han älskar David Rios chailatte. Jag åkte ända till Mjölby för att köpa den här burken i fredags, sen blev jag lite bitter när jag fick reda på att den fanns att köpa här i stan på ett café som heter Ströget. Har ni provat den? Farligt god och onyttig, men ibland måste man få vara onyttig också!

Barnen sitter i soffan och tittar på Tintin. Det är så mysigt att avsluta veckan såhär, hela familjen samlad och utan några måsten.

Grabbarna är helt inne i filmen. Charlie med sin favorit accessoar, moppehjälmen. Han leker med den hela tiden ”mamma näj jag blij stoj ska jag körla moppe”. Jag är rädd för att Charlie kommer bli en crosskille. Det skulle väl vara jätte kul om han får ett intresse men usch jag ser alla skador. Hönsmamman skulle ständigt ha ont i magen.

Nu ska jag ta en promenad med djävulen och sen ska jag mätta alla magar med lite tacopaj.