God Afton! Jag vet jag är sååå dålig som inte uppdaterat bloggen lika ofta som jag brukar. Det är dåligt! Men jag helt orkeslös, tom, trött, nästan lat, små tjurig och tråkig. Förlåt. Den här dagen har dessutom varit världens längsta precis som gårdagens. Är det kanske så här en bloggtorka känns? Eller är det kanske mer en förlossningstorka som orsakar min olust till allt? Graviditetsappen säger att man kan bli nedstämd straxt innan förlossningen. Hahaha det är ju fantastiskt! Jag-hatar-appar-som-berättar-hur-jag-mår! Imorgon berättar den hur jag ska skapa en mysig förlossningsmiljö om-den-ändå-sätter-igång-någon-gång! Jag får be om ursäkt igen, jag driver med mig själv lite. By the way, appen jag använder är babycenterappen, såg att det var någon som undrade. Hur som helst alla dagar kan inte vara lika underbara och jag är så trött på att vänta på vårt lilla underverk nu. Hon får faktiskt ta och komma nu. Jag som annars ett enormt tålamod, men nu tryter det. Klagade lite på facebook, då en vän skrev nått i stil med att “ja jag förstår att du är trött på att vara gravid, du har ju typ varit det i 5år”. Har inte tänkt på det så, men det stämmer ju och shit det är ju helt galet! Vem vill det egentligen? Fast ju mera jag tänker på det så känns dessa få dagar kvar som är kvar som en enkel match.

Mitt upp i allt denna lååååångtråkiga dag så kom jag på att jag fyller trettio i sommar. Trettio. Nej jag har ingen direkt åldersnoja men kom på att jag faktiskt kanske skulle ta och önska mig något för en gång skull? Jag brukar inte vilja fira min födelsedag, men va fasen nu måste man ju nästan det eller hur? Överst på listan så har jag just nu en önskan om en ny tvättmaskin. Det behöver jag verkligen. Annars kan jag inte komma på något. Trettio, trettio, trettio. Tiden går alldeles för fort. Det blev jag också påmind om idag när jag stod och diskade. Plötsligt så hör jag en bekant röst, min egen? Går in i vardagsrummet där tv är på och ser att de har börjat köra reprisen av Familjen Annorlunda. Ja bästa säsongen någonsin  Jag fastnade såklart en stund, skrattade galet åt Mickes breda ötsgötska och insåg hur stora barnen blivit. Jösses vad stora de är! Tvillingarna var ju bara bebisar och Victor som är lika lång som mig nu var ju inte alls stor då.

Nu ska jag tvinga mig till sängs för imorgon ska jag agera fotbollsmorsa!

Godnatt

Hej hej! Just nu sitter vi i bilen på väg ner mot fotbollsträning. Idag har vi varit ute och tränat på att cykla. Engla-Freja och Adam skulle egentligen varit på dagis men när vi kom dit i morse så möttes vi har maginfluensa. Vi vände och åkte hem igen. Vi vill inte riskera att få några sådana smittor just nu. Slänger in lite bilder på Charlie. Så här snygg kan man bli om man själv får välja kläder när man är 2 år

Så det är inte bara Engla-Freja som växer och blir stor. Efter gårdagen så har Adam idag tjatat hela dagen om att han också minsann ska lära sig cykla utan stödhjul. “Mamma jag kanj fajktiskt cykla” Så när pappa Micke kom hem från jobbet ikväll så stod vi påklädda och färdiga för att ge oss ut på cykeltur. Micke tittade skeptiskt på mig och tyckte att nja Adam är nog lite för liten än. Men nej stödhjulen skulle bort och så var det bara. Och tror det eller ej men Adam hoppade upp på cykeln och cyklade iväg. Och där stod vi och bara gapade. Haha vilken kille vi har! Men den som gapade mest var nog Wilson. Han bröt ihop där ett tag “alltså man kan inte cykla när man bara är tre år!” Men Micke förklarade att alla lär sig olika fort och det är ingen tävling. Men Wilson tyckte ändå att det var lite jobbigt att lillebror lärt sig så fort när han själv kämpade så länge för att få cyklingen att funka. Mormor berömde Engla-Freja igårkväll och tyckte att hon hade varit så duktig som lärt sig cykla, så mormor skulle ta med sig Engla-Freja till stan för att köpa en present. Nu tror jag mormor får ta med sig Adam också

Så… Med anledning av ett inlägg som min “bloggkollega” Mirka gjorde häromdagen så måste jag nu förklara ett och annat eftersom det kommenterades en hel del om mig kring detta. Mirkas inlägg handlade om spons, ni kan själva läsa det HÄR. Kommentarer som skrevs om mig under det inlägget är borttagna. För övrigt så tål jag jag folks åsikter så de hade gärna fått vara kvar. Jag tar inte åt mig något nämnvärt heller ang hur folk tycker och tänker. Däremot så kommer det med ett visst “kändisskap” fler och färre vänner. Och det är nu man verkligen inser vilka som står en nära och inte. Man lär sig vilka man väljer att dela vissa saker med, och när och om det kommer ut på ett eller annat sätt så är det inte så svårt att veta vem det är som ligger bakom anonyma identiteter och kommentarer (pinsamt). Så tillbaka till ämnet – spons. Självklart förekommer det spons i större bloggar. Det är ingen hemlighet. Hur man väljer att utnyttja sin blogg är också självklart upp till var och en. Jag vet andra som kallat mig “hagalen” eller andra, en annan mammabloggare. Jag kallar det företagsamhet. Jag har läsare som gillar mig, många läsare. Jag gör inlägg i bloggen där jag höjer mina egenskaper som företagare och därför lyckas jag få utvärdera saker i samarbeten med med företag. Jag har mer erfarenhet gällande vissa saker och företagen ser en chans att få produkterna utvärderade. Att jag sen också når ut till många är väl bara ett plus. Jag har dessutom ett personligt intresse av marknadsföring och är grymt företagsam. Jag har t o m blivit tillfrågad att föreläsa kring ämnet på olika bloggevent. Dessutom så har jag hjälpt andra storbloggare med samarbeten och Mirka är en av dom. Och precis som Mirka skriver i sitt inlägg så blir även jag kontaktad av olika företag som vill ha samarbeten, man får också saker hemskickade utan förvarning. Men man lär sig med tiden vilka samarbeten som är intressanta och det gäller att välja sina samarbeten med omsorg. Inget lustigt med detta eller? För jag lägger trots allt ner väldigt mycket tid på detta bloggande, jag delar dessutom med mig av min familj. Det blir som ett jobb. Precis som att skriva en bok, skillnaden är att ni ”köper” den gratis genom reklam. Skulle ni hellre vilja betala för att läsa bloggar? Jag tror inte det va! Och med handen på hjärtat hur många författare lägger ner tid på att skriva en bok som de sedan ger bort gratis till alla. Känns bara väldigt korkat! Sen är det ju också väldigt intressant att vissa tycker det är förjävligt med “reklaminlägg” usch och fy så tråkigt (hur dom nu kan vara så säkra på att det är reklaminlägg? Och hur dom nu kan lägga ner energi på att ens tänka tanken?) för när man sen lägger ut en tävling på bloggen där läsarna kan vinna olika fina priser då minsann är det så fantastiskt bra med reklaminlägg? 

Jag är alltid ärlig i min blogg. Och även om jag skriver mycket om familjelivet så har jag inte stitrrat mig blind på att detta ska vara en “mammablogg”. Det är en öppen dagbok med intryck av vad livet ger mig dag för dag. Antingen gillar man den eller inte!

Engla-Freja har tjatat på oss i flera veckor om att hon vill lära sig att cykla. Och igårkväll när jag duschade och nattade tvillingarna så gick Micke ut och tränade med henne. Fast besluten att klara det så gjorde hon det Och mamma och pappa är sååå stolta!

Eftersom jag piggade upp mig med lite egenvård imorse så fortsatte jag i samma stil och hoppade i en kjol. Har gått alldeles för mycket i mysbyxor senaste tiden. Jag vägrar bli en mysbyxemorsa bara-så-ni-vet-det! Ja det är jätte bekvämt, men jag känner mig mycket bekvämare om jag får göra mig i ordning. “Madde vi ska till en lekpark, kom igen nu!” Och så fick jag ett mindre hysteriskt utbrott och förklarade att jag faktiskt visst ville få klä mig i något annat än mysbyxor även om vi bara skulle till en lekpark. Micke bryr sig inte så mycket, eller inget alls. Så frågade jag om det såg heltokigt ut med en småblommig blus till den blåa  kjolen. “Vad jag än svarar så svarar jag fel” Så suckade jag lite grann och bytte blus. Varför frågar man egentligen när man ändå byter till det man själv fastnar för?

Så kom vi i alla fall iväg. Vi tog med barnen ner till stadsparken och passade på att plocka med oss lite bröd att mata fåglarna med. Colin är jätte intresserad av fåglar och ropade “kom kom”  Trots att solen var framme så blåste det kallt från vättern, men vi sprang oss varma. Adam och Charlie blev som förtrollade av alla blommor i stadsparken, det kliade lite i fingrarna och de ville gärna börja plocka. Men de fick nöja sig med att bara lukta. Efter lite bus så gick vi ner till hamnen och köpte mjukglass till barnens stora förtjusning. Grabbarna ville gärna besöka Motala motormuseum som ligger nere i hamnen, men det fick bli en annan gång. Vi lockade istället med mera lek i parken.

När vi kom hem så blev det grillat och mera bus i trädgården. Nu känner jag mig helt färdig i kroppen efter en heldag ute. Kommer somna gott brevid världens bästa man, ja han är bäst även fast han inte förstår sig på det här med kvinnor och kläder  

Utelek gör barnen glada Och det bästa som finns är när morsan och farsan är med. Leker ni ofta med era barn? Och måste man alltid som förälder vara med i leken? Jag och Micke leker ofta med barnen, ibland kanske för mycket? Men roligt har vi!

Tog en bloggfri lördag. Hade en sådan där offdag och valde att ge all min tid till familjen. Nej ingen bebis ännu, inte meningen att skrämma upp er. Lovar att uppdatera er så fort det sätter igång I morse unnade jag mig lite välbehövlig egentid. Har en graviditetsapp på mobilen som varje dag uppdaterar mig om ditt och datt. I morse tyckte appen att jag skulle tänka på hårvård så jag tog rådet och slängde i lite slingor i håret. Nu känner jag mig sommar fräsch och pigg

Har en liten tjej här hemma som längtar efter sin pappa. Hon tittar om och om igen på klockan, suckar och stönar. Pappa…

Hon är verkligen pappas lilla tjej, precis som jag var pappas lilla tjej. “Är det säkert att pappa är ledig nu?” Helgerna är heliga, det är då vi kan vara tillsammans och slippa alla tråkiga måsten. Men det är inte långt mellan tårar och skratt och Engla-Freja är en riktig liten teaterapa

Skulle mycket väl kunna tänka mig att den här lilla damen kommer att hålla på med skådespel. Hon kan ta efter allt, och hon är så nyfiken på att lära sig.

Nu sitter hon och tittar på Madicken. Man kan liksom se att hon suger in allt och snart kommer det “Ska jag sticka kniiiiven i dig” och där kom det

Nu kommer snart våran pappa och vi ska ha fredagsmys. Hoppas ni får en fin kväll ♥

Vad vill ni veta? Fråga på vetja

Puss ♥