Den där Adam alltså…
Återhämtar oss från igår. Ja det blev inte som vi tänk riktigt. Nej vi spenderade eftermiddagen på akuten. Jag visste ju nästan redan i förrgår att vi skulle hamna här. Adam, Engla-Freja och Wilson skulle vara snälla och hjälpa mig att gå ut med skräpet varpå Adam har lite för bråttom och ramlar i trappen. Han blir ledsen och tar sig för vänster axel och pekar på nyckelbenet. Ingen sådär omedelbar svullnad men lite blått. Jag böjer mig ner för att lyfta upp honom för att ge honom tröst. Men då skriker han ännu mera. Jaha så det är nyckelbenet? Nått är det!
Han lugnar ner sig ”det är ingen faja mamma, det hände inget”
Han börjar leka men vill inte använda sin vänster arm som bara hänger. Så länge ingen rör honom så verkar han inte så påverkad av smärta. Jag och Micke beslutade att vi skulle avvakta. På kvällen somnade han, fast under natten vaknade han några gånger och gnydde. På morgonen så ropade han efter pappa ”hjääälp jag kommer inte upp!” Så då bestämde jag mig för att det fick bli ett besök hos doktorn i alla fall. Lättare sagt än gjort. Vårdcentralen var fullbokad redan tidigt på förmiddagen. Akuten it is!
Jag och alla barn på akuten. Det kändes verkligen som en alldeles fantastisk kombo. Som tur var så erbjöd sig min kära väninna att följa med. Och så blev det.
Vänta och vänta och vänta lite till… Så blev vi skickade till röntgen. Adam fick gå bakom och titta på sina röntgenbilder. WOW det var häftigt! Och efter ännu lite väntan så berättade doktorn att Adam hade en ordentlig spricka i nyckelbenet.
Lille Adam, att han alltid ska råka ut för allt. Och Charlie likaså han. Våra två små olycksfåglar.
Och om någon bitter tråkig människa måste kommentera något om att jag inte kan hålla koll på mina barn så har jag bara en sak att säga er LÄGG NER! För det har inte med hur många barn man har för att olyckan är framme. Och jag tycker ingen förälder med barn ska ta på sig skulden för alla olycker som sker, för det kommer bli ett par genom årens gång och man kan inte alltid vara där och fånga upp de små barnen.
Det är givetvis aldrig roligt när det händer ens barn något och det skär i hjärtat att man inte kunde gjort något. Men nog är det så att det hör själva utvecklingen till. Och tyvärr är en del mera olycksdrabbade än andra…
♥
De där olyckorna händer när man minst anar det!! Lille gossen, hoppas han blir bra fort.
Kram Lotte
Du behöver inte försvara dig. Du är en ansvarsfull mamma, det vet vi. Pussa på lilla Adam från mig.
Men stackars lilla gubben
Tur att de trots allt tål så mycket.
Kramar till er alla
Jag har ”bara” två ungar och 6åringen skadar sig HELA tiden. Har både sytt och blivet tejpad flera gånger.
Det är så det funkar med aktiva barn helt enkelt.
jag har två barn o min 6åring har fått fläskläpp o blåtira miljoner gånger han är som adam o charlie händer alltid något för han alltid ska ha bråttom
Min mamma har 7 barn o det var alltid jag som råkade ut för något
behöver inte försvara dig, jag har två o det händer alltid något
Ja som du säger, denna stackars Adam
Är han söt eller är han söt 
Men jag log för mig själv när jag läser hans kommentar, ingen faja mamma
Hoppas han snart blir bra så det blir full fart på honom igen.
SMART att anfalla alla vet-bäst-kommentarer direkt
Nu är ribban lagd.
HEJA DEJ
Nu vidare till nästa inlägg
Stackarn!
Men det är tur att de är gjorda för att hålla i över 80 år
Olyckor händer, hur kul vore livet om man var tvungen att sitta still på en stol för att undvika alla faror?
Nej, barn måste få röra på sig för att kunna utvecklas!
stackarn,
min lilla 2åring är också en liten olycksfågel så jag vet att det inte spelar någon roll hur många barn man har. Vissa är mer olycksbenägna och det går så snabbt så man skulle inte hinna med även om man gick som en svans bakom hela dagarna.
Det senaste han råkade ut för va en spricka i benet. De första fem dagarna blev vi tillsagda att han är för liten för att skada sig bara att ge alvedon- trots att vi uppsökt läkare 3gr. när han äntligen började ”använda benet”- dvs kröp men med smalben och fot uppe i luften bakom sig, tyckte läkarna att dåså då är nog allt bra, men skam den som ger sig. Vi åkte till astrid lindgren barnsjukhus som tittade på oss och frågade varför vi inte kommit in tidigare. dom sa att dom får in ett par liknande fall om dagen med så små barn. Sonen fick inget gips eftersom han använde benet, och gipset mest skulle va i vägen för honom plus att musklerna då förtvinar under tiden och en spricka inte kan läka fel. Men äntligen fick vi bekräftelse på att vi känner sonen bäst och vet när det verkligen är något och att han/vi faktiskt blev ”godkända” från försäkringskassan att vara hemma med ersättning eftersom han inte hade nåt som skyddade det lilla underbenet. jaja, hopopas Adam kryar på sig!
Stackarn!
Hoppas det läker snart!
Stackars Adam! hoppas det läker ihop fort så han kan busa och leka snart igen.
Självklart är det inte ditt fel att barnen ramlar. Tror inte att en del tänker på att åtta barn inte bara betyder åttta gånger så mycket tvätt och jobb utan också åtta gånger så mycket kärlek, och tyvärr åtta gånger så mycket olyckor. Är ju inget konstigt, bara enkel matematik.
Lille Adam!
Hoppas att han blir bra fort så han kan springa och leka igen men man får ta det lite försiktigare:) jag är precis som han har lite för bråttom och slår mig oftast:/
Ha det så bra
Nu blev jag verkligen ledsen Madde. Tror du verkligen dina blogg läsare tycker att det är ditt fel att barnen slår sig. Vad tråkig attityd kan jag tycka. Jag som alltid talr om hur duktig du är, du har faktisk varit ganska bitchig det sistavet inte varför, men så känner jag en av dina trogna läsare som verkligen tycker att du är en duktig mamma.
Usch stackare :/
Det har verkligen ingenting med hur bra koll man har på sina barn när dom skadar sig, min mamma och mig och min lillebror att ha koll på och min bror har brytit armar/ben/annat säkert 8 gånger och blivit opererad 23 gånger eller något (han är 13) och då beror det verkligen inte på att hon inte kan hålla koll på oss….
Ha en trevlig midsommar, även om Adam har ont
Klart olyckor händer:så är livet o man gör som förälder allt man kan o de räcker..Saker sker..Stackars liten..Vår nu snart 10 åring fastnade med armen i brossans våninssöäng o fick en spricka i sin arm plus en jätteblodutgutelse i armbågen för ett antal år sedan o vad skulle jag gjort för o förhindra de?Köpt vanlig säng alt inte skaffat barn haha…..du gör ett bra jobb den som säger nåt annat kan dra dit pepparn växer tycker jag:glad midsommar/Monica
Man kan väl inte linda in ungarna i bomull heller hur ska de då klara sig på egna ben i framtiden om föräldrarna vaktat dem som porslinsdockor!?
olyckor sker… förra året så höll min son på att drunkna… på farmors tomt stod det en stor badbalja i zink som samlade upp regnvattnet från stupröret. Varje ggn jag gick förbi så tänkte jag, måste tömma den där.. sonen står å leker , han är ett å ett halvt då. Tittar bort fem sek, sen tittar jag på honom hur han ligger med överkroppen under vattnet… fy fan vilken skräck!!
nyckelbenet , usch har hört från VUXNA att det är hemskt å få spricka i den.. stackaren
Ja olyckor händer hela tiden, förhoppningsvis klarar de sig med skrapsår, men ibland blir det värre en så.
Här började förra sommarens sommarlov med en utslagen tand för vår 5åring (då 4år), strax där efter blev 9åringen (då 8år) hundbiten i ansiktet och någon vecka senare slog min 7åring (då 6år) i sin haka i en stolpe och spräckte upp ett stort sår som skulle behövts limmas/sys, men hade inte tillgång till det där vi var, som tur var syns inte ärret så fasligt idag. Kan säga att vi hoppas det inte blir några olyckor i år, mer en skrapsår då som de hunnit med några stycken redan
. Min 5åring har föressten också brutit nyckelbenet, hände i en lekställning på dagis och han blev helt avtrubbad av smärtan att han svimma så det blev ambulansfärd in till akuten. Vilken lättnad när det visade sig vara nyckelbenet och inte var ännu värre. Man blir ju så rädd varje gång det händer de små något.
Kram till Adam hoppas det läker fort o han slipper allt för ont.
Vilken otur han hade att det gick så illa när han föll
har aldrig brutit något ben el arm så jag vet inte hur ont det gör. Men kan bara tänka mig. Fy! Hoppas att det läker fort och att han blir bra snart 
Som du säger det spelar ingen roll om man har 1barn eller 10. En olycka händer lätt oavsett
det går fort och man kan inte ha ögonen i nacken och skydda ett barn 24.7
Jag har en son som är 8, snart 9månader. Och när han var ca 5månader åkte vi över till Finland för och hälsa på hans mormor. Inne i hytten så lade jag honom på sängen. Försökte ha koll medans jag fixade med våra saker. Plötsligt hör jag en duns och där flög lilla killen ner i golvet. Jag fick PANIK och tänkte shitt vad 17 ska jag göra nu? Vi är liksom på en båt och inte hemma så jag kan gå till bvc om det skulle ha blivit något med honom. Jag kände mig jätte hemsk och höll på att få riktigt panik. Men jag försökte lugna mig och gick fram till honom och tog upp han i famnen! Det gick bra och inget hände. Men fy vad hemsk upplevelse. Glömde i stundens stress att han lärt sig och vända sig och gör det fort. Okej nu hände inget förutom att han blev rädd och ledsen. Men en olycka händer fort! =/ krama DIN lilla prins och hoppas han blir kry snart
Ha en underbar dag! Jag tycker du är en toppen mamma och beundrar dig starkt!!!!
Om man har åtta barn så är det klart att det händer fler olyckor än i en familj med ett eller två barn. Det finns fler barn att fördela det hela på då.