Idag är det 1 år sedan jag plussade! Fasiken vad fort det har gått! Jag har sparat två av de hundra graviditetstesterna jag kissade på :)

Läs vad jag skrev för ett år sedan här!

Deer och Eddie +1…

Har ni sett mig på MinBebis startsida? Glöm inte bort att läsa min förlossningsberättelse, del1 och del2 och ta del av hur Harry kom till världen!

Enjoy!

Puss

Medan jag låg på BB försökte jag anteckna lite på telefonen för att komma ihåg allt som hände… Här kommer första delen av min förlossningsberättelse!

Onsdag 21 september (sen kväll)

Min förslossning började med att slemproppen lossnade. Jag trodde att det var vattnet som gick, så vi ringde in till BB och fick komma in på kontroll. Där konstaterades det att det var slemproppen som gått och att jag var öppen en centimeter. Jag gick på toa och när jag torkat mig såg det ut som jag tappat lite blött papper på ringen, men det var ytterligare en del av slemmisen. Den såg ut som en genomskinlig minimanet, typ. Fick åka hem igen.

Torsdag 22 september (tidig morgon)

Jag vaknar klockan 05.45 av att vattnet går, på riktigt den här gången! Ringer in till BB igen och får komma in på ytterligare en kontroll. Japp, det vattnet konstaterade en barnmorska. Kollade CTG och fick åka hem och vänta på att värkarna skall tillta i styrka.

Fredag 23 september

19.53 Åker in till BB Stockholms förlossning. Har 4 jobbiga värkar i bilen.

20.05 Framme. Huvudentrén är stängd så vi får gå runt hela sjukhuset typ för att komma in.

20.10 I hissen – ännu en jobbig värk.

20.15 Skrivs in. Får ett förlossningsrum (nummer 013). En undersköterska tar tempen och mäter blodtryck och puls. Får en jobbig värk och börjar gråta.

20.20 En barnmorska tar CTG och jag säger att jag inte vill åka hem. Hon säger att det beror på hur starka värkarna är. Jobbigt.

21.00 Barnmorskan kopplar bort CTG:n och konstaterar att jag har värkar (no shit?!) hon meddelar också att det är personalbyte.

21.30 En ny undersköterska som heter Sara kommer in och jag säger att jag inte vill åka hem (igen). Sara svarar ‘då behöver du inte det. Jag bestämmer i och  för sig inte det men jag kan meddela detta’. Eh, thanks for nothing… Får en vetekudde och sätter mig i en gungstol – skönt! Behöver kissa och går in på toan. När jag lyfter locket får jag en nasty surprise: toan är full med blod och papper. Det är även blod på ringen. Går ut till sköterskan och säger att det inte är så fräscht där inne. Hon kollar och ber om ursäkt och hämtar städprylar… ÄCKLIGT!

22.00 Får en ny barnmorska, Elisabeth. Hon kör ännu en CTG och efter ett tag kommer undersköterskan Sara in igen och plockar bort den. Det konstateras att värkarna tilltagit. Eh, jo tack, det känns som att jag ska gå av på mitten… Sara frågar om jag vill bada, men jag tackar nej. Elisabeth kommer in. Jag frågar om vi måste åka hem, och hon säger nej, absolut inte. Tack, tack, tack!

22.30 Flyttar mig till soffan och försöker vila och slappna av. Värkarna gör svinont. Försöker dricka saft emellan.

23.00 Ringer på klockan – barnmorskan Elisabeth kommer. Ber om smärtstillande ‘Alvedon eller vad som helst. Och en ny värmekudde, tack’. Hon frågar om jag vill ha akupunktur och jag tackar ja. Undrar när hon ska kolla hur öppen jag är och hon säger att hon vill vänta eftersom vattnet gått. Vill inte rota runt i onödan pga indektionsrisken. Men va fan, kolla bara!!!

Lördag 24 september

00.30 Får två Citodon och akupunktur; en nål mellan ögonen, en i huvudet och en i varje hand. Rör-och-du-dör värkarna fortsätter… Eddie sover.

01.05 Känner inte att varken Citodonen eller nålarna hjälper. När det kommer en värk vill jag bara dö, typ. Har börjat stöna högt… Försöker andas. Det är jobbigt. Sjukt skönt när värken börjar klinga av.

01.10 Flyttar mig till gungstolen igen. Önskar att jag kunde sova… Som Eddie.

01.15 Barnmorskan kommer in. Hon tar bort nålarna och frågar om jag vill bada och säger att jag kan få lustgas! Tackar ja och väcker Eddie.

01.20 Sara kommer in med en nattskjorta och säger att hon kommer tillbaka när badet är klart. Mår lite illa…

01.30 Väcker Eddie igen och han följer med till badet.

02.00 Klarbadad. Det var inte så skönt som jg trodde. Och jag skippade lustgasen. Kände att jag vill spara på den ett tag för jag inser att detta bara är början… Hoppar i nattskjortan igen och försöker vila i sängen. Är hungrig. Äter en halv Wasa sandwich liggandes… Försöker sova.

02.10 Barnmorskan lyssnar på lilla H’s hjärta – det låter bra. Ber om en ny värmedyna och försöker somna.

03.00 Vaknar av en megavärk. Ringer efter barnmorskan och ber om en ny värmedyna. Känns som det hjälper, i alla fall framtill.

04.20 Ber om ny värmedyna och mer Citodon. Undersköterskan säger att hon inte tror att jag kan ta mer smärtstillande. Hon ska be barnmorskan komma in.

04.27 Undersköterskan kommer tillbaka och säger att jag inte får mer värktabletter. Nähä?! Hon lyssnar på lilla H’s hjärta – allt låter bra. Säger att jag vill veta vad som händer, om jag öppnat mig ordentligt, om dessa jävla värkar gör något för att förlossningen går framåt… ‘Det gör den, varje värk gör underverk’ säger hon och ger mig värmedynan, går ut och säger att  hon kommer snart. Känns hopplöst! Vattnet gick för snart 24 timmar sedan… Varje värk gör underverk – allvarligt?!

05.45 24 timmar sedan vattnet gick och ingen bebis. 19 timmar med värkar.  Ligger med CTG igen. Harpans hjärta duknar på som bara den när det kommer en värk. Jag kommer gå sv på mitten! Börjar bli jävligt sur. Tjatar att dom ska kolla hur det går, om jag öppnat mig, men barnmorskan bara slingrar sig. Var öppen 1 cm i onsdags kväll, och barnmorskan säger: “ja, men för att vara i förlossning ska man vara öppen 3 cm”. Eh, ok – kolla då för fan!!! Hoppas det är personalbyte snart…

06.00 Frukost. Är sjukt hungrig. Personalbyte – yes! Fast aha, där är ju den första barnmorskan, hon som hotade med att vi skulle få åka hem om värkarna inte var starka nog. Undrar om vi får henne? Hoppas inte!

07.10 Fortfarande lite hungrig och sjukt trött. Kl 08.00 kommer en läkare. Ska få bli undersökt (äntligen) och eventuellt en morfinspruta så att jag kan sova. Försöker sova.

11.00 Ingen doktor som undersöker mig och ingen morfinspruta. Får åka hem och sova och komma tillbaka dagen därpå för igångsättning. Barnmorskan skickar med mig två starka alvedon och en morfintablett – SKÖNT!

Fortsättning följer…

Klockan 02.11 söndagen den 25 september kom äntligen lilla Harry! 3760 gram och 52 cm ren kärlek! Helt fantastiskt!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Kom in till förlossningen i torsdags kväll då jag hade kraftiga och regelbundna värkar. Fick ett rum och lite akupunktur. Värkarna höll i sig hela natten så det blev ingen sömn. Fick bada men det hjälpte inte.

På morgonen stannade värkarna av för att kroppen var så trött, så vi blev hemskickade med en igångsättningstid för idag och lite morfin så att jag skulle få sova. Och som jag sov! Däckade och sov i fyra timmar. Under natten kom värkarna tillbaka men bara var 20 minut. Dock var dom starka och jag var tvungen att ‘ta dom’ ståendes.

Åkte tillbaka till förlossningen i förmiddags och var öppen 3 cm. Fick värkstimulerande dropp och s-a-t-a-n i gatan vad det tog fart. När barnmorskan undersökte mig igen var jag öppen 6-7 cm. Då fick jag lustgas och Eda. Asså, rena rama himmelriket! Nu är jag helt smärtfri och känner endast att det trycker på neråt, inget mer. Är trött som fan men förutom det mår jag hur bra som helst. Lilla H är här om några timmar!

Puss

- Posted using BlogPress from my iPhone

Vattnet har gått! På riktigt! Vaknade av världens hugg i magen klockan 05.45 och sedan började syndafloden klockan 06.00. Det blev blött både i sängen och på golvet. Är sjukt skakis! Ska äta frukost nu och sedan åka in till BB för koll igen. Hoppas på att värkararbetet startar på riktigt så att vi slipper åka hem!

Puss

Slemproppen är helt borta (jag som trodde att det kanske var någon annan som tappat den där på toasitsen), livmodertappen nästan helt utplånad och jag är öppen en centimeter, barnmorskan kunde känna Lilla H’s huvud! Det var inte vattnet som gått, finns massor av vatten kvar som han kan gotta sig i. Nu är det bara att vänta och se. Kan dra igång när som helst, eller inte alls, och då blir det igångsättning den 30 september. Nu: hem och sova.

Puss

- Posted using BlogPress from my iPhone

Åååh, som ni har saknat mig, visst?!

Jag och Eddie låg i soffan och skrattade och helt plötsligt sa det “plask” i brallan. Ringde förlossningen och de ville att jag skulle komma in för en koll trots att det bara kom typ en deciliter… Sagt och gjort.

Först fick jag lämna ett urinprov, och när jag kissat i muggen och skulle spola såg jag något på ringen. Trodde först att det var blött papper men nix, det var slemproppen!

Nu sitter jag med ctg och väntar på doktorn. Hoppas att det är på G på riktigt nu!

Puss

- Posted using BlogPress from my iPhone

Ha, ha, vad gulliga ni är! Inget har ändrats, eventuellt gör det aningens ondare, vilket är bra! Har gått upp och ner i trapporna 20 gånger här hemma, gått en prommis och sovit två timmar. Blir eventuellt en promenad till om en stund.

Jag kommer inte att uppdatera bloggen mer förrän det är dags att åka in, om det blir snart eller inte får vi se. Det är jobbigt och stressande när alla tror att jag föder barn fast jag ligger och sover, typ, och när man vaknar svämmar inkorgen över av kommentarer.

Vanligtvis skulle jag hoppa upp och ner av glädje (jag älskar ju att ni engagerar er och lämnar små avtryck här) men nu blir det bara ett stressmoment “oj, jag måste uppdatera”. Jag vet att ni menar väl, men, det blir urjobbigt och just nu har jag annat att fokusera på. Hörs snart, hoppas jag! Fortsätt att hålla tummarna!

Puss puss ♥

- Posted using BlogPress from my iPhone

Idag är en bra dag att föda barn, visst? Eller imorgon, eller any day soooooon!

Har sovit rätt dåligt. Vaknat till och från. Vid tretiden vaknade jag av att jag hade sjukt ont i rumpan – det kändes som jag skulle fisa ut en golfboll, typ. Men det gick över, och som tur var kom det inte ut någon golfboll.

Vaknade igen vid femtiden av sjuuuuk mensvärk, fast mest koncentrerad till vänstra delen av magen. Då kunde jag inte somna om utan gick upp med Eddie om inte ville somna om om jag ändå skulle upp. Vi har druckit kaffe och packat om BB-väskan…

Så fort jag sätter mig så känns sammandragningarna hudra gånger mer. Orka! Lika bra att hålla igång och röra på sig. Kanske gå upp och ner i trapporna här hemma?

Puss