Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »     |     Diskutera i vårt forum     |     Hjälp med din blogg?     |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Arkiv för mars, 2011

TACK

2011-03-29 @ 13:00

Hej på er! Nu ska jag berätta om denna fantastiska uppfinning som jag är så fruktansvärt tacksam att vi köpte. Först tänkte vi köpa en tripptrapp-stol med en insats för spädbarn, men det kalaset skulle kosta 3000 spänn sammanlagt o dom pengarna har man ju verkligen nu när man går på föräldrapenning som dessutom inte har betalats ut ännu. Men sen kom vi på att vi kunde köpa en babysit heter det så? en babybjörn babysitter eller vad det nu kallas o heter. Och den är ju sååå fantastisk!! Vet att jag själv satt i en sådan när jag var liten och de flesta bebbar har nog gjort det. Nu kan jag faktiskt gå ifrån Killian och göra saker utan att han skriker. Igår t.ex så satte jag honom där o sen sprang jag ut i köket för o fixa frukost o städa upp efter helgen o sen började han skrika efter en stund men jag tänkte, fan, nu får han vänta ett par minuter. Efter en stund blev det helt tyst, o när jag kollade in i vardagsrummet så har han somnat…!! Från att ha suttit o mer eller mindre gallskrikit så somnade han utan att jag ens var närvarande, perfekt :)

Av ngn konstig anledning tycker jag även att han blir bättre o bättre på att vara själv. Han sover längre på nätterna också tror jag. Inte för att jag har sån koll på tiderna men det känns som att jag får sova bättre. Dock sover han ju fortf i sängen med oss men det får han väl göra ett tag till. Tack för alla kommentarer, det känns bättre när man vet att fler har och har haft samma ”problem” även om jag inte önskar er att ha dem men ni förstår vad jag menar…

bild

Lilla korven, satte honom i babysitten när vi kom hem från stadsförvaltningen idag, har ni också gjort faderskaps-tjaffset? Skriva på massa papper om att era sambos är pappor? Visste ni att det är 10% av alla pappor som eg inte är pappor till sina ungar??? Sjukt eller hur. Helt vrickat. Kommer inte ihåg vem som sa det till mig eller vart jag läste det men det är ju helt sjukt, man blir ju fan mörkrädd.

Nu snöar det också, underbart! Längtar så tills man kan vara ute på lååånga promenader och det är sol ute o varmt. Nu är man ju inte direkt sugen.

Vägde mig häromdagen, har gått ner till 69 nu. Ett kg ner på typ de senaste ..3 veckorna?? typ nåt sånt. Går segt nu. Men iaf ett kg, bättre än inget. Kan inte säga att jag rört mig nånting eg. Gått lite småpromenader bara. Tycker att det är alldeles för kallt ute fortf. 6 kg kvar till inskrivningsvikten, sen ska jag ner 3 till ca…

Hjälp

2011-03-24 @ 19:17

Måste bara kolla med er andra mammisar. Jag har nämligen ett litet ”problem” med Killian. Han är som en jävla igel över mig, kan inte släppa taget nångång. Han kan inte sova själv, han ska sova fastklistrad hud mot hud med mig och helst sova på min tutte som huvudkudde. Ja ni hör ju hur det låter och roligt ser det ut också. Vi har testat allt, lagt honom i sin säng, på fårfäll, bullat upp med massor av kuddar. Lagt mina kläder för att han ska känna min lukt, låtit honom ligga där en stund och skrika för att sedan trösta honom och sedan lägga ner honom igen. Ja ni hör ju, finns det ngt som vi inte testat??  På BVC säger dom att bebbar behöver massor med närhet iaf fram tills de är 3-4 månader. Ja det kan man väl förstå, men betyder det att man inte ska få en sekund för sig själv nångång??? Ska jag inte få borsta tänderna eller duscha på hela dagen i fyra månaders tid??? För just nu är det precis så det är. När Johan kommer hem kan jag om jag har tur ta en dusch eller ett bad, och då njuter jag ordentligt kan jag säga. Och hur bra sover man när man har en bebis fastiglad längs kroppen, jag känner att jag har fått jävligt ont i ryggen igen och det är inte bra. Är det bara min bebis som är såhär mammig eller finns det fler?? Det enda sättet som Killian kan sova själv på är då han sover på mage på en fårfäll i soffan eller i vagnen när vi är ute och går. Snälla hjälp mig, ge mig tips om ni har några!!!! Eller säg att det kommer ändra sig ni som har bebbar som är äldre och vet…

Kolla Veckorevyn!

2011-03-23 @ 19:13

Läser ni Veckorevyn? Jag har läst den sen jag var liten fjortis. Då prenumererade jag t.o.m.. nu blir det att jag köper en tidning nångång ibland bara.. men det jag skulle säga vad att jag är med i det numret som finns ute nu, jag har inte ens sett det själv ännu så jag vet inte alls vilken sida jag är på men jag kommer få en tidning hem imorgon hoppas jag så då kan jag tala om det:) Om ingen här hinner före som råkar ha tidningen hemma 😀

Innan har jag varit med i SOLO för längesen.. säkert två år sen, då var jag modell för ett reportage om bikinis, de ville visa upp tre olika sorters kroppar. Jag trodde jag skulle få stå som ”kurvig” men när jag fick tidningen så stod det ovanför mig på bilden ”kroppstyp : STORA BRÖST ” hahahha underbart.. inte riktigt det jag hade tänkt mig.. plus att dom inte retuscherade bilderna nånting så man var ju inte helt snygg och dessutom blev jag konstigt sminkad så jag var inte så himla nöjd.. men kul var det iaf!

Idag fyller Killian fyra veckor, wihoo grattis till lillkorven!!!!

bild

Såhär ser han ut när han ätit ungefär… ganska avslappnad:)

Imorgon är Killian 4 veckor gammal :)

2011-03-22 @ 19:53

Tiden går så snabbt, imorgon är det en månad sen Killian föddes, helt sjukt ju! Idag har vi varit ute på den första långa promenaden, ni vet med träningskläder o joggingskor o hela den grejen. Komma-i-form-efter-förlossningen-promenaderna.. NU har de börjat! Men det var väldigt snöigt och isigt fortf tyvärr, men himla varmt o skönt idag! Så den sista snön försvinner nog snabbt nu.

Killian växer som fan. Han föddes med en vikt på 3,5 kg. Nu väger han 4,6 kg. Och han har börjat le och göra små ljud, han är sååå söt!!!!!!

Sen att han bråkar med oss på nätterna och bajsar jätteäckliga bajsblöjor är en annan sak… sålänge han är så söt som han är så överväger det alla bajsblöjor och alla gnälliga nätter :)

bildbild

Finns det ngt sötare än små fisfötter som dessa????? Haha min lilla fiskorv. Han är så söt.

Har så himla mycket att blogga om, har hänt massor med saker. Men jag hinner ju aldrig känns det som. Hoppas att jag får mer tid framöver..

tack igen för alla grattishälsningar, önskar jag hade tid att kolla alla era bloggar, ska se till o få tid o kolla runt lite snart. Gjorde alltid det förut ju… Men nu blir det lite annan prioritering som sagt!

förlossningsberättelse del 2

2011-03-20 @ 13:52

Vi kommer in igen kl 20 och då kollar de CTG igen. Dom kollar om jag öppnat mig ngt och jag är 2 cm öppen. Vid 21-tiden får jag riktigt ont, jag har täta värkar och har svårt att vara still. Jag får då en morfinspruta som dom sticker rätt in i skinkan o som Johan sa att dom tryckte in den typ 5 cm haha men fan vad skönt det var efteråt. Jag blev såå lugn och härlig i kroppen och värkarna kändes knappt, de liksom domnade av. Efter jag fått morfinsprutan är det personalbyte igen. Jag blir väldigt trött av morfinsprutan o barnmorskan säger att jag kan försöka sova lite vilket jag gör. Sen under natten så minns jag inte så mycket, dom sprang in o kollade CTG ganska ofta o sen vid 3 på natten så får jag bada. Jag har fått tillbaka värkarna så därför känns det skönt att bada o kunna spola vatten på magen för o lindra lite. Men så helt plötsligt i badet så börjar det liksom hugga i magen som knivar neråt, typ som att bebisen skruvar sig och håller på o fäkta med armarna och det gör jätteont, det kommer också ut mer fostervatten för det blir rött i vattnet. Efter en timme i badet kommer jag upp och jag har lite smått panik av smärtan och barnmorskan tycker vi ska sätta epiduralbedövning så småningom. Först ska jag få lustgas och hon tillsammans med en annan spräcker min fostervattenshinna och det bara forsar ut massor med vatten ut i sängen o golvet, shit vad mycket det var!!! Jag får testa lustgasen men jag vet inte riktigt om jag tycker det var så himla bra ? Jag fick bara 50/50 så det kanske var för lite lustgas för att känna ngn effekt vad vet jag. Jag blev kanske lite lugnare men det var nog mest för jag koncentrerade mig på vad jag gjorde. Vid 05.30 kommer narkosläkaren som ska sätta Epiduralen, och dom som säger att det gör ont o få den sprutan i ryggen förstår jag mig inte på, jag kände typ INGENTING av den, det gjorde fan ondare när jag fick antibiotika satt på ovansidan av handen. Jag var lite skeptisk till Epidural innan förlossningen men när jag var i det läget o hade så ont så kände jag att jag inte hade ngt alternativ, man har hört massa stories om att det har blivit massa fel osv men FAN VAD SKÖNT DET VAR när den började verka. Värkarna blev mycket lättare att hantera och jag kunde slappna av såå mycket mer. Sen händer inte så mycket förrän kl 08.00 då är jag öppen 3 cm (det går sakta det här…) Kl 11 är jag öppen 4 cm och kl 12 är jag öppen 5 cm så nu börjar det hända lite saker! Har nog glömt o skriva att jag fått värkstimulerande dropp som jag haft typ hela tiden. De har fått höja o sänka det titt som tätt eftersom värkarna ibland varit väldigt täta och jobbiga och ibland har de avtagit. Jag har gått runt lite med gåstolen/gåbordet eller vad det heter och vid 12:30 känner jag mig helt slut och får lägga mig på sängen o vila 20 min sen ska jag upp o stå på knä i sängen. Vid ett-tiden har jag täta värkar ca 5-6 per 10 min. Vid 14tiden är det personalbyte och övertag av ny barnmorska Siv som så småningom ska ska vara med och förlösa vår lilla Killian.. men det vet vi inget om då… Eftersom jag öppnat mig ca 1 cm i timmen här senast så trodde jag att det skulle gå ungefär i samma takt och att jag kanske skulle föda sent på kvällen men när SIv ska kolla om jag öppnat mig mer så är jag helt plötsligt öppen 10 cm!!!! Så från att varit öppen 5 så är jag helt plötsligt helt öppen. Inte konstigt att jag känt mig så fruktansvärt bajsnödig de senaste timmarna utan resultat 😀 det var alltså bebben som tryckte på så pass. Jag blir så himla tagen och chockad av beskedet att jag börjar storgråta, shit nu är det verkligen nära. Jag var inte alls beredd på det med tanke på hur trögt det gått framåt innan. SIv börjar förbereda och berätta hur vi ska gå till väga. Vi ska börja med att jag sitter på ”pall” på golvet och lutar mig bakåt mot Johan som sitter bakom mig. Pallen såg ut som en liten toalettstol typ. Så när allt är riggat får jag sätta mig där och när jag får en värk så är det bara att börja krysta, då är kl 15:20. Det gick ganska bra tycker jag. Vi satt där i typ 20 min sen skulle jag upp i sängen och fortsätta krysta där. När jag ställer mig upp från pallen så känns det som att jag har en fotboll mellan benen, shit vilken konstig känsla.

Sen iaf kommer jag upp i sängen (15:44) och får sätta mig i gynstolsläge typ. Johan är bredvid mig och sen är det en läkare som håller min ena fot och en praktikant en kille i typ 20-årsåldern med surfarfrilla som håller min andra fot haha. Sen min barnmorska Siv och en undersköterska. Jag får hålla mig i sidan av sängen och dra armarna mot mig samtidigt som jag trycker benen neråt och krystar så mycket jag kan. Jag hade frysit som fan innan så jag hade på mig både den här supersnygga sjukhusskjortan PLUS en egen kofta typ så jag höll ju på att svettas ihjäl o jag bad om att få klä av mig men det gick tydligen inte med tanke på alla slangar o dropp och skit som var kopplat på mig. Så det var bara att gilla läget o svettas vidare, (som att man inte redan var genomsvett av att krysta allt vad man kunde liksom ). Iallafall så går det väldigt trögt framåt och Killians huvud kommer inte ner som det ska plus att hans hjärtljud sjunker jättemycket. Dom beslutar att vi ska försöka få ut Killian med sugklocka och ge det tre försök annars så kommer de göra akut kejsarsnitt, för nu måste han ut snaaabbt!!! När jag hör ordet kejsarsnitt får jag lite smått panik och tänker att fan fan fan jag vill verkligen inte bli snittad. Inte nu, när jag kommit så här nära ?? Så när de 16:25 har satt sugklockan så måste jag verkligen ge aaaallt jag kan. Jag krystar och krystar och jag blir alldeles lila i ansiktet haha (har Johan berättat i efterhand). Siv trycker på magen när jag krystar och sen har vi överläkaren som har satt klockan (en kvinna som är typ rysk eller pollack eller nåt och typ 1,50 hög och sen läkaren vid min fot och praktikanten vid den andra, undersköterskan och Johan, ni kan ju fatta att det blev trångt därinne, mycket folk!! Siv bokstavligen lägger hela sin kroppstyngd på min mage och överläkaren den lilla minikvinnan sliter och drar i klockan och jag krystar så mycket att jag ser stjärnor. På tredje krystningen kommer Killians huvud ut, och två försök senare är han helt ute <3 Fan vilken känsla dels att det var över och dels att få se lilla bebben ÄÄÄÄÄNNTLIGEN!!! Dock får jag inte se honom så mycket, då de klipper navelsträngen snabbt och springer ut allihop utom undersköterskan som stannar hos mig. Siv höll upp honom snabbt bara för att jag skulle få se och jag frågade vad det blev och hon sa ”Vad var det ni sa hela tiden, en pojke såklart :) Sen försvann alla ut. De sa att det var lugnt men de skulle bara få ”igång” honom lite eftersom han var väldigt medtagen av att ha haft sånt tryck för huvudet så länge. Han var ju helt medvetslös när Siv höll upp honom. Så jag blev såklart lite orolig men de hade sagt innan de satte sugklockan att det inte skulle vara ngn fara. När alla sprungit iväg så får jag genast en ny värk, två sekunder senare bokstavligen ”rinner” moderkakan ut. Jag kände ingenting, ingen smärta ingenting, bara typ splasch haha. Efter ca 5 min kommer de tillbaka med lilla Killian och jag får äntligen hålla min bebis. Vilket moment alltså. Vilken sjuk känsla, helt underbart fantastiskt. Han är så underbart fin och Johan och jag bara sitter där och jag kan inte sluta gråta, han är så fin, och jag klarade det!!!!!

P2231519

Förlossningsberättelse del 1

2011-03-12 @ 18:17

Det var tydligen Fredag idag??? Hade jag ingen aning om 😀 Men himla skönt för då kommer ju Johan vara hemma med oss imorgon o söndag, hääärligt :) Tänkte börja skriva på min förlossningsberättelse nu när fiskorven ligger o sover bredvid mig här i soffan o Johan är på Maxi o handlar god fredagsmiddag. (hann visst inte uppdatera detta innan lör …)

Jo…. det började natten till den 20:e februari då ”slemproppen” gick.. jag var uppe o kissade flera ggr under natten och det var helt slemmigt o smetigt av ngn slags klar kladdig vätska?? Så jag fattade ju vad det var men tänkte inte så mycket mer på det eftersom slemproppen tydligen kan komma så långt som två veckor innan förlossning? Iaf detta var alltså natten till söndagen den 20:e. På söndagen var vi på Ikea och Babyland och fixade det sista till bebben, jag hade problem med slem som kom hela tiden då under dagen. På kvällen så hade jag bara nattlinne på mig och inga trosor och när jag stod i köket så började det helt plötsligt rinna som vatten längs benet. Jag fattade nog inte att det var vattnet då eftersom alla sagt att det ska ”forsa” ut massor med vatten. Så jag tänkte inte så mycket på det. På natten vaknade jag flera ggr av att det rann ut vätska i sängen. På måndagmorgonen ringde jag mamma och berättade att det runnit vätska, hon sa att jag skulle genast ringa sjukhuset o berätta så jag kunde få komma in o undersöka ifall det var vattnet eller inte. Så jag ringde SÖS och fick en tid samma dag vid 14:30. Sedan ringde jag Johan så han kunde styra om sina möten och följa med mig. När vi kom till sjukhuset blev jag undersökt och barnmorskan eller läkaren vad hon nu var sa att det troligtvis var vattnet och att vi skulle få en tid för igångsättning. SHIT tänkte jag, nu är det dags. Jag blev spänd och nervös men väääldigt väldigt glad för jag ville inget hellre då än o föda. Sedan kopplade dom på CTG och kollade bebbens hjärtljud o allt var bra. Sedan kom de in med en lapp där det stod igångsättning tis 22:e kl 12:00. Herregud mindre än ett dygn senare ?! shit shit shit nu var det nära…

Sen åkte vi hem och började förbereda, städa, packa, tvätta, byta sängkläder osv så allt var kittat tills vi skulle komma hem som tre.. Sen kollade vi på film o gick o la oss. Dagen D ringde min telefon vid typ halv tio och det var SÖS, dom sa att vi kunde komma in tidigare för det var lugnt på förlossningen, okej ska försöka sa vi. (hade precis vaknat o vi är inte världens snabbaste när det gäller o göra saker så..) Klockan 13:00 kom vi in, alltså en timme för sent haha. Dom började med att kolla CTG och min temp. Allt var lugnt. Sen fick jag antibiotika i och med att mitt vatten gått innan så att jag inte skulle få infektion. Sedan var det personalbyte så de första fick vi bara träffa typ en timme. Sen började dom diskutera igångsättningsmetoder, antingen en gel som man smetar in vid livmodern som ska ge värkar, alt värkstimulerande dropp eller en slags balong ( ! ) som man för in och sen sakta blåses upp för att vidga på nåt sätt ?? A jag fattade inte riktigt med iaf kom dom fram till att börja med gelén och sedan beroende på hur den fungerar så skulle vi se om vi skulle använda oss av ngn av de andra. Först sa jag iaf att jag ville ha lavemang då jag absolut inte ville bajsa på mig under förlossningen 😀 Man har ju hört att det är ganska vanligt, så då har jag hellre världens tarmsköljning för mig själv innan än att jag skiter ner mig när jag ska krysta 😀 Så då fick jag det, har aldrig fått det innan så visste inte alls vad det innebar men det var ju så mysigt som att jag fick 6 dl vatten uppsprutat i rumpan och sedan skulle man försöka ligga kvar på britsen så länge man kunde o sen skulle man försöka ta sig till toaletten som stod en meter ifrån britsen utan att göra ner hela golvet för snabbt gick det kan jag säga… jag låg på britsen max 30-40 sek sen flög jag upp o ner på toalettstolen. Allt gick bra o det kändes riktigt tömt efteråt 😀

Kl 14.30 applicerar dom den värkstimulerande gelén. Sedan säger dom att man ska vänta 6 timmar innan man kollar om det hänt ngt, om jag nu inte skulle få jättemycket värkar helt plötsligt. Så vad ska vi då göra i 6 timmar. Vårt förlossningsrum var ju inte världens roligaste o sitta i. Ingen TV, en superhård säng till mig och en liten pinnstol typ till Johan haha. Så vi frågade ifall vi fick åka hem en stund faktiskt, då de sagt innan att vi kunde gå på stan eller gå ut o käka, men vem hade lust med o gå på stan helt plötsligt liksom ? Så vi tog bilen hem igen o la oss i sängen och vilade, kollade tv o Johan fixade lite mat fast jag ville inte äta. Kl 19 ringer dom mig från SÖS o vill att vi ska komma in igen. Jag har då värkar med 6 minuters mellanrum…

forts följer.. :)

Killian är en mjölkpundare :D

2011-03-07 @ 20:45

Killian har gått upp ett halv kg sen han föddes 😀 idag var bvc här hemma hos oss och vägde och honom och snackade lite. Han vägde ju som sagt 3520 g när han föddes och idag vägde han 3940 g, shit alltså!!! Jag tyckte väl att han blivit tung. Men inte så konstigt då han vill äta HELA TIDEN och mina tuttar är som två sprutande fontäner. Helt sjukt vad mycket mjölk det kan produceras?! Man skulle behöva byta sängkläder varje dag pga alla mjölksjöar man åsamkar varje natt. Killian o jag vaknar i en stor mjöksjö varje gång jag ammat honom, haha!

Förresten var det ingen som var speciellt i närheten av gissningen av Killians födelsevikt och längd tyvärr! Han var 53 cm lång, inte så konstigt att jag hade ett konstant tryck vid revbenen med tanke på att han var så lång :) Sen vikten ju som jag sagt redan men 3520 g och huvudomfång var 38 cm.

Tänkte jag skulle börja skriva på min förlossningsberättelse nu..Tänkte lägga upp det i två delar, del ett kommer i nästa inlägg.

En kort sammanfattning var att jag öppnade mig väääääldigt långtsamt och när det till sist var dags att börja krysta så kom inte Killians huvud ner ordentligt (han var ju inte ens fixerad) så efter en timmes krystningar och jag var heeeeeelt slut och färdig så togs en sugklocka fram och om han inte kom ut på tredje försöket skulle de kejsarsnitta mig… Och min värsta mardröm inför förlossningen var verkligen att bli snittad…

Killian ökar och jag minskar

2011-03-06 @ 13:59

Hej på er!

tack för alla grattishälsningar <3 <3

Sorry lite väl många dgr utan inlägg, men man hinner ju knappt gå på toaletten som det är just nu. Och det viktigaste är ju såklart familjen framför allt bloggande ?! Iaf så har vi det jäääättebra, allt funkar super. Killian sover och äter och bajsar och så går det runt. haha. Han sover typ två timmar i sträck på natten sen vill han äta, jag lägger han vid brösten o sen somnar jag om medan han äter. Sen vaknar jag en stund senare av att han somnat han med. Sen håller det på så hela natten. På dagarna är han jättelugn o sover mest o skriker inte alls mycket, men det kommer väl senare 😀

När vi var på återbesök på SÖS i tisdags så hade han ökat o ligger redan över sin födelsevikt, när han föddes vägde han 3520 g och sen gick han ner 170 g innan vi åkte hem från BB ( vi stannade rätt länge där, från tis till lör o Killian föddes ju på onsdagen). På återbesöket vägde han 3575 g. Inte konstigt för han äter ju hela tiden?!

Själv var jag supernervös när jag skulle väga mig första gången efter förlossningen, jag vägde mig första gången för en vecka sedan, då vägde jag 75 kg, sen vägde jag mig i onsdags o då vägde jag 72,7 och idag vägde jag 71,6 så jag går neråt, skönt. Hoppas det inte stannar av bara…

Annars, fan vad mysigt det är att vara förälder!!!! Helt sjukt.

Här är min mage knappt ett dygn innan Killian föddes..

bild