Nu tar jag mig vidare till nya utmaningar! Jag har en viss förkärlek till MinBebis så det är ett stort steg för mig att ta mig vidare, men nu har jag bloggat här i två år. Jag har letat mig upp på topplistan och faktiskt ändå upp till första plats och där har jag varit länge nu! Jag har fått många fantastiska bloggläsare och nu hoppas jag att ni fortsätter att följa mig även på min nya bloggadress!

Nu kommer jag blogga som toppbloggare på Loppi.se . Ni hittar mig här:

http://blogg.loppi.se/pasmallen

Tack minbebis för min tid här! Vi kanske ses igen nån gång i framtiden!

Jag vill inte vara okänslig eller så, men just nu verkar det vara mer action i Göteborg än här i favelan i Brasilien! När jag berättade för en del där hemma i Sverige att vi skulle bo i favelan i Brasilien så kändes det ibland som jag fick lite dömande blickar, eller att jag gjorde något dåligt för vårt barn. Ibland kändes det till och med som att vissa tyckte att jag var oansvarig även om dom inte sa något till mig. Visst så är det mera våld här i Brasilien än vad det normalt är i Sverige. Det är tryggare i Sverige, sjukvården är bättre i Sverige och skolan är bättre. Men vi har ju inte flyttat hit. Jag är säker på att vi gjorde rätt genom att åka hit. Det är viktigt både för Lucas och för Jairs familj att få tid tillsammans.

Min mamma berättar att det är skottlossning var och varannan dag i Biskopsgården och igår var det en skottlossning i Majorna, nära en mamma jag känner, där en man dog! Vart är Göteborg på väg egentligen!

Nu under förkylningen föddes äntligen tandsebisse nummer 6, eller jag iaf rätt säker på att den sticker upp under tandköttet. Det är svårt att se och känna får jag inte. Lucas förstår sig fortfarande inte på sina bitleksaker så när det kliar tuggar han på sina fingrar istället.

Just nu äter Lucas sådär, men han äter iaf mer än vad han gjorde när jag nattammade. Jag antar att detta beror på tandsebissarna och förkylningen. Vissa dagar ger vi honom 1-2 flaskor med mjölkersättning, men vissa dagar ger vi ingenting. Vi tar bara till mjölkersättningen när han inte vill ha något annat, eftersom han verkar gå upp så långsamt i vikt så tycker vi det är viktigt att han äter mat i första hand.

Något annat jag har märkt nu sista
tiden är att Lucas är väldigt mammig. Det är bara mamma som gäller just nu. Han har aldrig varit mammig innan och särskilt inte här, men nu sträcker han sig ofta mot mig om han är med pappa och ropar Dadadadada som betyder mamma Visst är det underbart att kunna lugna sitt barn genom att bara hålla barnet, men det är också otroligt krävande att aldrig kunna ha händerna fria. Till exempel när jag vill blogga och får blogga med en koala hängandes runt halsen!!!!

Tack allihopa för svaren kring spjälsäng, växasäng och enkelsäng! Det här är just precis varför som jag bloggar om funderingar jag har för jag får alltid så bra svar och nya perspektiv på olika saker. Jag har alltid blivit kanonnöjd med allt jag köpt på inrådan av er, till exempel vår barnvagn där hemma i Sverige

Nu funderar jag på om vi kanske skulle köpa en enkelsäng så som Sandra hade köpt som gick att dra ut till en dubbelsäng och som hade förvaring under. Det lät ju faktiskt väldigt praktiskt, det blir nog att skicka iväg ett mail till Sandra lite senare för att fråga var dom har köpt deras säng!

Jag har faktiskt aldrig tänkt på det där att man måste byta madrass lite då och då om man köper en växa-säng och det som Sanna skrev att det skulle vara pinsamt att ha en spjälsäng ända till 10 års ålder bara för att mamma tyckte att den var snygg, det hade jag heller aldrig tänkt på. Nä, Stokke Sleepi är inte längre än dröm… Jag tycker fortfarande att växa-sängarna är otroligt söta och hade gärna haft en sån, men argumenten om att det är mysigt att läsa saga och ligga jämte när barnet är sjukt överväger.