Taggarkiv: bebis

Add Comment Register

Hur man underhåller en bebis på stranden

Jag har förstått på en del av er läsare att ni har undrat hur sjutton man gör för att hänga på stranden med en liten bebis. Det krävs faktiskt inte alls så mycket som man kan tro. Men allt beror ju såklart på vilken bebis man har också. Lucas är ingen bebis som bara sitter stilla och tittar. Han är ganska aktiv så det gäller att ha nån aktivitet. När vi kom hit så kunde Lucas inte krypa ännu så då ville vi inte ha honom i sanden för då skulle han ju få sand och sånt i munnen och ögonen, så vi köpte en liten uppblåsbar pool. Poolen är rätt liten så den kunde vi lätt bära med oss till stranden utan att tömma den på luft varje gång vi hade använt den. I poolen fick Lucas sitta både med och utan vatten och leka med sina leksaker och plaska i vattnet. En lek som han tyckte var riktigt rolig var att kasta ut alla sina leksaker och vänta på att mamma och pappa plockade upp dom. Poolen är väldigt bra här eftersom det är så varmt här och i poolen kan han svalka av sig. Utan den hade vi nog inte orkat hänga på stranden med en liten bebis.

Poolen funkade superbra i ungefär två månader (om jag minns rätt). Men när han blev lite äldre runt 11 månader så tröttnade han på att bara vara i poolen och började kika på vad som fanns utanför poolen. Han upptäckte sanden och det gick inte dölja den med handdukar eller nåt annat för då slet han bort dom. Han började gräva som bara den i sanden och den kom överallt, både i ögon och mun! Då köpte vi en större pool :-)

Visst ska han få leka i sanden också men just en stranden vi var på var sanden så smutsig så vi vill inte det. Men där vi är nu låter vi Lucas krypa runt i sanden för här det mycket renare och oftast så klarar han sig från sand i ögon och munnen nu när han kan krypa.

Andra aktiviteter som vi gör på stranden är att bada i havet, såklart! Då har Lucas alltid full uv-utrustning :-) ibland badar vi med en uppblåsbar flytstol som han har och ibland sitter vi i sanden och låter vågorna skölja över våra fötter samtidigt som vi gräver i sanden.

Jag upplever att det är ganska enkelt att hitta på roliga aktiviteter på stranden som tröttar ut lilleman. När han blir tröttis så får han sova en stund i sin vagn medan mamma solar och pappa surfar och när han vaknar igen blir det lunch på stranden :-)

DSC02439

Sluta amma så jävla svårt!

Just nu känns det som jag ska göra något som är svårare än jag nånsin har gjort i hela mitt liv. Jag ifrågasätter hela tiden om jag är tillräckligt stark, om jag gör rätt och VARFÖR? Varför just jag? Varför kunde inte min bebis bara skita i bröstet? Det är så många bebisar som plötsligt ratar bröstet, föredrar flaskan etc etc…. Varför ska just jag vara den som måste ta den här kampen? Och måste jag ta den här kampen?????

Det kanske låter väldigt ego det jag skriver just nu… Och en del av er kommer kanske ta illa upp för det jag skriver… Eller kanske tycker ni att mitt problem är ett lyxproblem. Men isf har ni INGEN aning om hur det känns att känna som jag gör just nu. Jag vet inte hur det känns att inte kunna amma eller när bebisen ratar bröstet, men den känslan jag har just nu är också OTROLIGT jobbig.

Jag försöker förstå varför jag tycker att det är så himla jobbigt och varför jag måste göra det här. Jag gör till och med för- och emot-listor för att samla kraft för att klara av det. Jag har redan försökt sluta amma en gång för cirka två månader sen. Det gick åt skogen, jag klarade inte det… Det känns inte som jag kommer klara det nu heller, men jag måste ”försöka”. varför försöka inom citationstecken? Jo för att försöka i det här fallet duger inte. Jag vet att jag måste bestämma mig. Göra eller inte göra. Det är tortyr att försöka och låta bebisen gråta och en annan natt ge upp. Jag måste bestämma mig. . Jag vet att jag inte är tillräckligt stark just nu. Det är därför jag skriver det här. Jag känner mig så himla svag. Det känns som jag inte kommer klara hans ledsen-skrik. Jag tänker att han inte förstår varför hans mamma plötsligt gör så här mot honom. Typ, varför vill min mamma inte ha mig mer? Och den tanken äter just nu ett stort hål i mitt hjärta. Jag vill ge min son ALLT! Allt, allt, allt som jag kan! Det här är något jag har och som jag kan ge honom, varför ska jag inte ge honom det då?

Nu kanske ni vill veta VARFÖR jag vill sluta amma och det är nu vi kommer till delen som jag skäms och känner mig fånig, dum, korkad, dålig mamma och allt annat möjligt fult som jag kan komma på om mig själv. Jo så här är det:

Amningshormonerna ger mig finnar! För några dagar sen hade jag en sån akne-attack att Jairs kompis som vi bor hos sa att jag behövde nån salVa somär mot sol- och värme-allergi. När jag äter P-piller eller när jag var gravid så var min hy jättejättefin.
Jag vill ha tillbaka min mens – jag är sjukt sugen på en till bebis. Även om vi har bestämt att vi ska vänta lite till så vill jag så himla gärna och det känns lite jobbigt att mensen inte är tillbaka än.
Jag vill inte vara mera napp – Lucas ligger jämte oss i princip hela nätterna och snuttar av och till på mina bröst. För det mesta torrsuger han och ibland kliar det i bröstvårtorna och jag vill inget annat än att ha mina bröstvårtor för mig själv! Jag vill inte säga att det är sjukt jobbigt för det är det inte än, men det börjar bli jobbigt nu. Jag njuter fortfarande stundvis över att ha min fina son så nära mig och att kunna ge honom något han tycker så mycket om. Men det är jobbigt att han använder mig som napp. Jättejättejobbigt är det. Amningen är inte jobbig, det är att vara napp som är jobbigt!
Jag vill inte amma mer än 1 år – Det här är nog anledningen jag skäms mest för att tala om för någon. Jag har alltid tyckt att det sett konstigt eller creepy ut när ”stora” barn har ammat. Jag har alltid tyckt att amning är för bebisar, ENDAST. Det är som jag skäms lite för att jag ammar ett ”stort” barn…. Jag undrar vad andra ska tycka eftersom jag själv har tänkt så innan jag fick barn och när Lucas var liten… Nu förstår jag mammor som ammar längre, även om jag inte vill hamna där. För det känns som varje månad jag fortsätter, ju mer medveten blir Lucas och ju svårare kommer det bli att sluta amma… Det här är nog den allra jobbigaste punkten i min lista för att sluta amma. Jag vet inte om ni kan förstå just det här, men jag hoppas verkligen verkligen att ingen tar illa upp av det här. Det som gör att jag har börjat tvivla på den här anledningen och varför jag fortfarande ammar är för att här så är det helt normalt att amma upp till två år…

Att sluta amma känns superjobbigt. Jag vill och jag känner att jag kan bryta den här speciella mamma-och-bebis-kontakten nu, men jag mår superdåligt över att rata min son. Och hans ansiktsuttryck när han gråter av besvikelse är fortfarande inpräntad på min näthinna från förra gången när jag försökte sluta. Jag tvivlar hela tiden på mig själv, om jag är tillräckligt stark och om jag gör rätt. Det känns på nåt som att jag vet vad jag vill men är min vilja och mina anledningar är inte tillräckligt stark för att jag ska kunna stå fast med mitt val när Lucas är ledsen…. Känns superduperduperjobbigt! Behöver verkligen lite stöd just nu så ni får gärna dela med er om era sluta-amma-historier och era bästa tips! Ni är alltid så underbara!

Tävla om ett babynest!

Hej alla läsare!

Jag tänkte att nu när vi ändå kör en tävling så kan vi ju passa på att köra en till samtidigt! Den här tävlingen sponsras denna gången av min mamma som syr babynest :-)

20140215-120910.jpg

Ett babynest är en ombonad, mysig, trygg sovplats till den nyfödda bebisen. Babynestet kan man använda i spjälsängen, i vagnen eller mellan föräldrarna i sängen. Nyfödda bebisar sover ofta bättre när det blir trångt och ombonat än ensamma i en stor spjälsäng.

Vinnaren får välja ett av Babynesten (värde 450 kr) som finns på bilden:

– Vitt babynest med prickar och ett lejon
– Gulligt babynest med flodhästar
– Trendigt babynest med ugglor
– Rutigt babynest med en elefant

Det enda ni behöver göra för att vara med och tävla är att:
– Dela det här inlägget på din Facebook-status
– Berätta vilket babynest som är din favorit och varför du skulle vilja vinna ett nest

Tävlingen avslutas lördagen den 22:a februari klockan 20.00!

Lycka till!

TRÖSTPRIS! I denna tävlingen får alla som är med och tävlar men inte vinner ett tröstpris! Alla som är med och tävlar får köpa ett babynest för bara 300 kr! Det är över 30% rabatt! Gäller hela februari och hela mars!

För att göra en beställning maila bebbelulu@gmail.com Det går även att beställa tvillingnest.

Sover middag nu

Just nu kretsar hela vardag kring det här med nattningen. Jag vill inte att han ska sova i vagnen just nu i början för jag vill ta alla chanser att öva honom på den nya nattningsrutinen så att det kanske inte tar så många nätter att göra det. Något annat som jag märkte idag som var positivt. Det har att Lucas har ätit betydligt bättre idag!! Den senaste tiden har han haft dålig aptit och aldrig ätit upp någoting, inte ens gröten som han älskar! Idag åt han all gröt! Och när jag gav han lunch så åt han nästan 4 stora iskuber med puré! I vanliga fall brukar jag värma 2 men han äter bara 1! Jag fick värma mat två gånger och dessutom åt han en del fruktpuré också!

Fortsättning av dagen hittills:
10.50 Lucas vaknar efter 50 min sömn.
11.00 Mina bröst är kanonfulla och när jag tar upp Lucas så ser jag att han vill amma, så jag får väl vara mellanmål idag då :-)
12.30 Lunch – äter kanonbra!
14.05 Jag ser att Lucas är trött så jag lägger honom i sängen. När jag börjar sjunga blir jätteledsen! Känns som han blir besviken att han måste sova igen! Det blir skrik och panik i 5 min. Inte lika intensivt som dom andra gångerna, det kändes inte som att han var lika ledsen den här gången. Först blir han arg när han får snuttefilt och jag håller nappen framför honom men då slår han på mig så jag tappar det hela tiden. Jag sjunger lugnt och buffar och plötsligt efter 5 min blir han alldeles tyst och börjar gosa med snuttefilten. Pillar och biter lite på nappen och sen somnar han. Det hela tog 11 min! Hoppas det går lika enkelt ikväll!

20131127-143747.jpg

Så här vänjer du av nattamningen

Det här tipset kommer ursprungligen från min väns BVC-barnpsykolog som säger att detta funkar på 97% av alla barn. Alltså, med största sannolikhet på ditt barn också om du upplever liknande problem.

Problem

  • Barnet vaknar varje timma
  • – det är inte bra för barnet och inte för dig. Jag tyckte egentligen inte att jag eller Lucas lider så mycket av det, men jag kanske märker skillnad när vi har vant in den nya rutinen. Men när man läser på internet på ”säkra källor” så förstår man att detta inte är bra för barnet.

  • Barnet kan inte sova utan att ammas till sömn
  • – Mamman har förvandlats till en levande napp på dagen och på natten eller bara på natten.

  • Barnet tar inte napp
  • – Napp kan alltså inte lösa problemet

    GÖR SÅ HÄR:

    Innan ni börjar:

  • Bestäm när det ska vara morgon och när det ska vara natt. Vi bestämde att vi inte ska gå upp innan klockan 6.00. Vaknar Lucas så får jag försöka få honom att somna om, men vi lämnar inte sovrummet eller börjar busa och leka förrän tidigast klockan 6.00. Lucas ska nattas klockan 20 senast.
  • Kör er nattningsrutin som ni brukar med att äta kvällsmat, borsta tänderna eller bada eller hur ni nu vill ha det. Vi ger gröt och borstar tänderna. Det går bra att amma, men gör det bara 1 gång och låt inte barnet somna!
  • Välj en sång eller en saga som ni läser för barnet i sängen, gör sedan samma varje natt. Vi valde en bok och sedan sång tills han somnar. Min kille kommer sjunga en portugisisk sång, tror inte nödvändigtvis att mamma och pappa behöver göra lika, bara man gör samma varje gång så att barnet blir tryggt med det.
  • Bestäm när ni ska börja och gå inför det helhjärtat i minst 3 dagar!
  • När ni väl är igång:

  • Lämna aldrig barnet skrikandes i rummet, det ökar stressen för barnet.
  • När barnet blir ledset, trösta det. Då kan man välja att sjunga sången om och om igen ända tills barnet lugnar sig. Vagga det, vyssa det eller gör så som passar dig bäst. Men låt inte barnet somna i din famn. Lägg ner det när det lugnat ner sig. Första gången kommer barnet kanske bli argt och skrika när ni försöker lägga ner det, men tillslut blir det trött (hur hemskt det än låter) och slutar skrika. Lugn så här är det bara i början!
  • När barnet ligger i egen säng så kan man buffa det lite i rumpan, klia i håret, klia på ryggen eller bara hålla en hand på det tills det somnar. Man kan också fortsätta att sjunga. Jag läste att man ska försöka göra så lite som möjligt hela tiden. Räcker det med att klia lite på ryggen, gör bara det då.
  • Håll dig lugn! Bli inte irriterad och ge inte upp! Räkna med 2 timmar då blir det en glad överraskning om det går snabbare! Om det hjälper, använd öronproppar så att du inte hör det intensiva skriket och kan fokusera på att sjunga din sång och vagga barnet trots att det är helt hysteriskt.
  • Det är inte alls nödvändigt att partnern utan mat gör det här. Barnet kanske brukar nattas av mamma och då kanske det inte känner sig lika övergivet när det inte får bröstet när det iaf får mamma. Så kände jag iaf.
  • Tänk på att hålla samma nattningsrutin på dags-tupplurarna som på natten om ni är hemma när barnet sover på dagen.
  • Trösta barnet om det vaknar och inte kan somna om på natten.
  • Ge inte barnet någon mera mat eller amma. Erbjud bara vatten under natten. Det är ok att vara törstig men inte att äta. (Tänk på att barn som är yngre än 4 månader och om dom inte följer sin viktkurva etc behöver äta mera. Om detta är fallet så är det bäst att prata med BVC först. Men för barn över 6 månader behövs det ingen mat på natten.)
  • Tänk på:

  • Att man kan aldrig förvänta sig att ett barn under 1 år ska sova längre än 5 timmar utan att vakna. Vissa sover längre, men långt ifrån alla.
  • Att det kan ta 1-2 veckor att föra in en ny nattningsrutin när ditt barn är mer än 6 månader. Det går snabbare när barnet är yngre än 6 månader.
  • Nu tror jag att jag har fått med allt :-)

    Natten som gått

    Jag vet att en del av er är jättenyfikna om hur det har gått i natt! Jag skrev ju ett inlägg när Lucas hade somnat sista gången i natt och det blev faktiskt sista natten som jag fick natta om honom! Efter det sov han i 7 timmar utan att vakna och skrika! Från 00.20 – 7.30! Även om jag är helt slut efter natten pga av alla timmars buffande och sjungande och sen låg jag ju vaken länge efter det utan att kunna sova. När jag väl hade somnat vaknade jag hela tiden pga att brösten var överfulla och värkte, men jag var för trött för att gå upp och pumpa. När Lucas vaknade 7.30 så fick jag äntligen lätta på trycket. Istället för att liggamma då så satte jag mig upp och tände lampan så att Lucas inte skulle kunna somna vid bröstet. Han var ändå nära att somna så då fick jag ta bort bröstet lite snabbt innan jag kunde amma igen. När Lucas hade ätit färdigt fick jag ändå pumpa ur en hel flaska för att lätta på trycket i det andra bröstet och det var fortfarande på tok för mycket mjölk i det bröstet som Lucas hade ätit.

    Just det jag glömde berätta också att igår under nattning så verkade det plötsligt som att hans säng blev väldigt negativt laddad för honom för varje gång jag närmade mig den så grät han. Han är van vid sin säng sen månader tillbaka eftersom han har sovit i den åtminstone en timme i streck flera gånger. Han har också varit vaken i den när vi har bäddat våran säng, väntar på att han ska bli trött och på morgonen när vi ligger och drar oss. Så sängen har aldrig varit negativt laddad förut. För att bryta den onda spiralen igår så la jag ner honom i sängen trots skrik och tårar och satte på speldosan till hans babymobil. Efter det lugnade han ner sig och låg lugn i sängen ett tag utan att skrika och efter det kunde han somna.

    Ikväll är det tredje natten, hoppas att han har förstått vad det är som gäller nu så att vi slipper höra detta hjärtskärande gråt. Det är otroligt jobbigt för man vill ju bara att dom små ska må bra!

    Uppdatering av nya sovrutinen

    Jag tänkte uppdatera er lite om nya sovrutinen. Hur det går. Imorgon ska jag förklara lite mer om hur den går till, men jag tänkte först testa den en natt till för att se om den verkligen funkar!

    Tack för era tips om era barns sömnrutiner! Jag väckte Lucas klockan 9 imorse. Det märktes att han fortfarande var lite trött när han vaknade så 11.30 somnade han igen och då lät vi honom sova tills han vaknade, vilket var 1,5 timme. Just det här är rätt så normalt för honom, så brukar han sova när han vaknar vid 9. Anledningen till att han var trött när han vaknade var förmodligen för att han bara hade sovit i 8 timmar, i normala fall sover han ju 11-12 timmar per natt, men inatt så har han ju sluppit vakna och skrika varje timma! :-) När han skulle somna på förmiddagen gjorde vi samma procedur som vi gjorde på natten för att han ska förstå att han inte får använda mig som napp längre. Den här gången blev det skrik och panik i 10 minuter och sen 5 minuters kliande i håret när han låg i sin säng.

    Eftermiddagsluren missades helt idag. Vid klockan 14 verkade han vara väldigt trött trots att han sovit så bra. Vi försökte med samma procedur igen, men efter 30 minuters skrik och panik blev han plötsligt väldigt pigg och låg där och skrattade !?!?! Vi gick upp igen och sen var han vaken och lekte med sina saker och med oss till strax innan klockan 18. Då försökte jag ge gröt, men den tiden var tydligen förbi för nu var han trött! Så jag ammade lite i köket med starkaste belysningen på och varje gång han höll på att sluta ögonen så ropade jag på honom och ryckte till så att han vaknade till 😛 Haha!

    Vi borstade tänderna och gick in till sovrummet. Där la jag honom i sängen och tog fram en av Pino-böckerna och läste för honom. När boken var slut kom jag på att jag hade inte satt på honom pyjamas och om han skulle sparka av sig täcket kanske han blev kall så jag gick för att hämta en pyjamas, men då blev han ledsen. Jag tog upp honom och tog på pyjamasen och lovade att läsa boken igen. När jag la ner honom i sängen igen så la han sig till rätta och slöt ögonen nån sekund, men öppnade dom genast när han såg att jag hade fått fram boken som jag lovat att läsa igen. Om jag hade varit lite långsammare med den där boken hade han nog somnat där och då. Men jag läste boken igen och när sista sidan kom upp: ”Nu sover Pino” så sa jag och nu ska Lucas sova och smällde igen boken. Då Lucas sitt huvud åt sidan och slöt ögonen direkt! Vilken WOW-effekt! Det är nästan så jag ryser! Jag la min hand på hans huvud och kliade lite i håret och sjöng Ett litet hus vid skogens slut väldigt väldigt tyst och då började han snarka så då smög jag ut. Nu har han sovit i 45 min. *Hoppas* att han sover hela natten!!!!

    20131126-184529.jpg
    Lucas imorse

    Hur sover era barnen på dagen?

    Nu när det här funkade så bra så vill jag ju såklart få lite regelbundenhet på det hela! Och framförallt egentid med min kära sambo som blev ordentligt störd igårkväll! Planen är att Lucas ska somna klockan 20, tidigare är nog för tidigt för honom. Iaf än så länge. Men då gäller det att jag gör rätt nu under dagen så nu funderar jag starkt på att väcka Lucas… Jag behöver få lite tips från er som också har 8 månaders bebisar som redan har lyckats införa bra sömnrutiner. När vaknar era på morgonen och när sover dom under dagen? Är det rimligt att inte låta Lucas sova längre än till i 9 på morgonen? Och är det rimligt att väcka honom om han sover efter klockan 16 på dagen? Eller hur ska man tänka? Tips mottages tacksamt!!!

    HELA NATTEN!

    Herregud vad sjukt! Jag vaknade precis nu och Lucas ligger fortfarande och sover! Han har inte vaknat en enda gång! Jag har nåt minne av att han har gnytt lite och att jag har lagt en hand på honom för att visa att jag är här, men det har aldrig funkat förut! Jag kan knappt fatta att det är sant! Han har sovit hela natten! HELA NATTEN! Jag var tvungen att kolla om han andades när jag vaknade och jag undrar fortfarande om han inte är sjuk eller nåt! Asså det här är så stort att jag blir alldeles gråtmild!

    20131126-080557.jpg

    Nytt uppdrag: sluta nattamma

    Idag på spa-kvällen med dom andra mammorna så pratade vi mycket om barnens nattsömn. En annan mamma berättade att hon hade EXAKT som vi har det nu när hon nattammade, hennes son som då var 7 månader vaknade varje timme och ville ha bröst. Hon var hans levande napp och hon stod inte ut längre. Hon berättade att hon hade ringt BVC och deras barnpsykolog hade hjälpt gett henne råd om hur hon skulle ändra på det hela. Hon sa till min vän att den här metoden fungerade på 97% av alla barn. Precis som min vän så tycker jag att det börjar bli påfrestande med nattamningen. Det är jobbigt när min sambo inte är i sängen också för jag är ständigt orolig att Lucas ska ramla ur sängen. Det är jobbigt att jag är den enda som kan natta vår son. Det är jobbigt att inte kunna se att det finns ett slut på amningen, jag är livrädd för att behöva vara levande napp även när jag har slutat amma. Det är mycket som gör att det helt plötsligt känns värt att ta den här fighten nu. Den här mamman berättade också att det här hade gjort att dom hade fått kvällarna för sig själva. Det här känns fortfarande väldigt långt borta för mig och overkligt men väldigt väldigt lockande.

    Det hela går iaf ut på att sluta nattamma, precis som flera av er läsare har sagt till mig innan. Att man inte ska amma till sömns och att barnet ska somna och vakna på samma ställe, alltså sin egen säng. För mig känns det väldigt jobbigt att inte få trösta honom med bröstet. Att neka honom bröstet när jag vet att det är det han vill. Men den här metoden innebar iaf inte att man skulle lämna sitt barn ensam i rummet, så då kändes det som att jag kunde hantera det.

    När jag kom hem efter spat så hade Lucas tydligen sovit middag i en och halv timme och vaknat så sent som 21! Detta trots att vi har sagt att Lucas inte ska sova middag efter 17!! Jaja, vi kanske inte direkt hade pratat om det så noga och jag hade ju egentligen inte tänkt börja med detta idag. Men sen tänkte jag att om jag ger Lucas lite mat och ser hur han är sen så kanske det blir bra att börja ändå. Lucas åt gröt och började klia sig i ögonen så klockan 23.30 la vi oss i sängen. Då låg Lucas busade och tjoade i sängen så Jair gick upp och la sig i soffan. Då tänkte jag att då blir det perfekt att börja idag! Klockan 00.10 blev Lucas ledsen och sen skrek han högt i cirka 30 min och Jair han komma och bli sur på mig för att jag började idag och inte imorgon. Men det var ju redan försent att avsluta när jag hade tagit nästan hela fighten. Nu får jag snällt köra färdigt annars blir ju det bara en långdragen pina. Hur som helst så gallskrek han i 30 min i min famn medan jag sjöng Ett litet hus i skogens slut om och om igen. Jag gav honom inget bröst och erbjöd honom bara en nappflaska med vatten, även om det inte var så intressant. Efter 30 min lugnade han sig och hade nästan somnat när jag la ner honom i spjälsängen. Sen låg jag i min säng jämte och kliade honom i håret och viskade Ett litet hus i skogen slut i cirka 10 min och sen sov han äntligen!

    Ska bli spännande att se när han vaknar nästa gång!

    Tips på tvätta halsveck på bebis!

    Minns ni att jag skrev ett inlägg när Lucas var knappt en vecka gammal om att det var så svårt att göra rent halsvecken på en spädis? Jag hade jättekämpigt med att göra rent Lucas halsveck när han var nyfödd. Om ni inte minns så hittar ni inlägget här: Tvätta en spädis

    20130901-164823.jpg

    Nu har jag ett superbra tips till alla er som snart ska bli mammor! Önskar att jag visste detta knepet när Lucas var spädis! Jag använder en bomullspad som är indränkt i barnolja. Då glider bomullspaden på huden och drar med sig all smuts som den vore en magnet! Mycket smidigare än att försöka tvätta med bomull och vatten. När man tvättar med bara vatten så klumpar smutsen bara ihop sig, men stannar på huden. Med oljan så fastnar smutsen på bomullspaden. När jag badar Lucas tar jag alltid mycket olja på fingrarna när jag ska tvätta halsvecken. Det blir glidigt då och fingrarna glider liksom in mellan halsvecken och jag behöver inte kämpa för att komma åt. Riktigt smidigt!

    Och dessutom är barnolja så skonsamt för huden!!! Den hjälper till och med mot irriterad röd hud och veck!

    Frågor om amning

    Jag har fått en del frågor om amning nu det sista sen jag var på bio. Jag har varit lite dålig på att svara på frågor det sista, men det är så himla svårt att hinna med ibland. Jag svarar så snabbt det går! Här kommer lite svar på frågor kring amningen :-)

    Fråga jag fick när jag hade varit på bio: Hur gör ni med matningen då? Ammar du inte längre?
    Jo, jag ammar fortfarande och Lucas tar varken napp eller flaska så jag trodde inte ens att det var möjligt att gå på bio än! Men det gick! Jag var inte så orolig för Lucas. Jag tänkte att han äter ju med cirka 3-4 timmars mellanrum och på natten går det ju cirka 5-7 timmars mellanrum mellan matningarna. Alltså så är det ingen riks att han svälter även om han vägrar flaskan. Däremot trodde jag aldrig att nån skulle vilja vara barnvakt eftersom risken fanns att han skulle bli hungrig och kanske inte gå och trösta. Men Lucas kära mormor vågade :-) Hon sa dessutom att hona gärna gör om det! Ifall Lucas ändå skulle bli hungrig så har jag en paket med ersättning här hemma och jag visade matningsnappen vi har som Lucas älskar att äta banan ifrån. Skulle det bli riktigt akut kanske han skulle ta flaskan ändå tänkte jag och annars skulle säkert banan stilla hungern lite. Jag ammade precis innan jag gick hemifrån och mamma behövde aldrig ge honom något. När jag kom hem så var han inte så värst hungrig heller. Mamma sa att han bara hade haft lite svårt att sova i sängen eftersom det märktes att han var van vid bröstet i sängen, så han hade fått sova på mammas mage i soffan istället.

    Hur ammar Lucas på dagarna? Är han också nyfiken så amningen blir hackig?
    Jag är inte riktigt säker på vad du menar med den första frågan. Men ger Lucas bröstet rätt så ofta. Eftersom han inte tar napp så har det blivit mitt sätt att trösta honom. Ofta tar han bröstet och äter lite grann. När han är hungrig äter han ganska mycket och koncentrerat men det går alltid väldigt snabbt, aldrig mer än 5 minuter. När han inte är hungrig så kan amningen bli hackig eller när han har ätit färdigt. Då kan han ta några sugtag, kolla läget runt omkring sig och sen ta några sugtag igen och så vidare. Då brukar jag avbryta amningen.

    Lite frågor om amningen i början:

    Hur ofta ammade du Lucas? Varje gång han visade att han ville bli ammad?
    Ja, jag ammade honom varje gång han visade att han ville bli ammad. I början ammar man väldigt mycket. Då gick det inte på 5 minuter precis. Det kändes som man satt med bröstet ute för jämnan! Men det är ju så det ska vara. Barnet gör ju en beställning på hur mycket mjölk som bröstet ska producera. Ju mer det suger, desto mera mjölk. När man får sin lilla bebis så lär man sig varför ens bebis skriker. Jag lyssnar inte på vilket skrik han skriker, jag har lärt mig hans rytm. Jag vet ungefär när han ska bajsa, så jag vet när han gnäller för att det är på gång. Jag känner om det borde vara dags för mat snart utan att kolla på klockan, så då provar jag med bröstet. I början är det ju bara tre saker dom är ledsna för om dom inte har ont i magen då förstås. Dom tre sakerna är mat, sova och bajs.

    Hur visade han att han ville bli ammad?
    I början kom tungan ut lite. Ungefär som han slickade sig runt läpparna. Och om man höll honom nära bröstet kunde man se att han liksom letade med munnen. Nu gör han inte så med tungan längre, men nu vet jag ju ändå.

    Var det någon gång du väckte honom för att amma honom?
    Nej aldrig. Om ens bebis inte är slött och väldigt liten eller har problem med viktkurvan, så ska man inte behöva göra det. Dom ska vakna av sig själva. På BB sa dom att det skulle inte gå mer än 5 timmar mellan amningarna. Jag klockade aldrig men jag tittade ibland på klockan på natten för att veta på ett ungefär hur lång tid det hade gått.

    Hur länge ammade du honom vid varje amningstillfälle?
    I början kunde amningen ta evigheter. Det kändes som jag ammade mer än något annat. Jag fick typ skynda mig att gå på toa och lära mig att äta och amma samtidigt. Och då tog amningstillfällena lång tid! 40 minuter var inget ovanligt eller konstigt! Men det går snabbare och snabbare, nu tar det mindre än 5 minuter! Ett tips är att strunta i klockan! Låt amningen bli nåt mysigt och titta inte på klockan. Då blir amningen avkopplande och du minskar risken för att mjölken sinar för att du är stressad eller liknande. Jag bloggade från telefonen under tiden jag ammade :-) Hitta något som passar dig, kanske en bra bok, en TV-serie, en tidning eller nåt annat du gillar och kan göra med en hand.

    Hur visste du att han inte ville ha mer eller att han var mätt?
    Han slutade äta när han var mätt och vände bort huvudet, eller så somnade han. Nu när han är äldre och mera nyfiken så tittar han bort ibland och sen suger han 2 tag och så tittar han bort igen. Då brukar jag också stänga butiken :-) Han kan också nypa till i bröstvårtan med gommen, det tolkar jag också som att nu är han mätt.

    Polarn o. Pyrets höst/vinter

    I veckan fick jag och dom andra bloggkompisarna på Polarn o. Pyret i uppdrag att utse våra favoritplagg inför förskole- och skolstart. För Lucas är det ju inte aktuellt med förskola än på ett tag, men kläder behöver han ju ändå!

    Ni kanske minns att jag köpte Polarn o. Pyrets skalplagg på rean till Lucas så det yttersta ytterplagget är redan inhandlat. Sen, allteftersom det blir kallare, bygger man på underifrån med ett underställ och ett mellanlager.

    Här är mina tre favoritytterplagg:

    20130818-220922.jpg

    Först ut är min absoluta favorit och det är den här fleecejackan! Den finns i blått och lila också! Först tänkte jag att jag ville ha blått eftersom vi har skaljackan och skalbyxorna i blått. Men sen när jag såg den här, fräcka, trendiga oranga så var jag helt såld! Det är som min pappas fru säger ”Orange är det nya svarta”! Jag tycker den här fleecejackan är så snygg att man kan använda enbart den! Dessutom så funkar ju orange både till en pojke och en flicka om nästa barn skulle bli en tjej :-) Fleecejackan är vind- och vattentät och gjord i mjukt och smidigt trelagersmaterial som håller barnet varmt under lek i snålblåst. Ärmarna har förböjd passform för bättre rörlighet och fleecen är av mycket hög noppfri kvalitet som kommer hålla sig fin i många år. Dragkedjan har en vindskyddande flik på baksidan, och i övre änden finns ett skydd för att inte skava mot hakan. Ärmsluten har mudd och tumhål för att ytterligare skydda mot kalluft. Fleecejackan har en unik knapplösning på insidan som gör den enkel att fästa ihop med en av PO.Ps lager 3-produkter, där kommer skaljackan in i bilden. Reflexer med 360 graders synlighet och en bröstficka med dragkedja. Fleecejackan i storlek 74-92 hittar ni här: Vindfleecejacka Såg att den även fanns i större storlek.

    Nästa favorit är långkalsongerna. Så här står det om dom:
    Ekologiska funktionella underställslångkalsonger i polyester som värmer och torkar fort. Polyester absorberar effektivt fukt utan att kännas våt och kall. Materialet är särskilt lämpat i underställ för den som sportar, eftersom det både värmer och torkar fort. Extra mjuka sömmar som inte skaver.

    Långkalsongerna i storlek 74-92 hittar ni här Långkalsonger
    Finns även i större storlek :-)

    Jag hittade också en matchande mössa! Kul att den matchar både jackan, långkallingarna och det blåa på mössan matchar till och med skalsetet som vi har här hemma! Perfekt! Här hittar ni mössan: Randig mössa

    Utvecklade tårkanaler

    En positiv sak som vi har fått med oss från sjukhusetnär vi låg inlagda med Lucas där förra veckan är att hans ögon har blivit hundra gånger bättre!!! Det verkar som hans tårkanaler har utvecklat sig. Vi vet inte riktigt vad det beror på, men när vi var där så var gegget som kom ut från ögonen mycket vattnigare och inte alls så klistrigt som det brukar. Jag trodde först att det hade blivit sämre så innan vi åkte hem gjorde dom en odling på ögonen, men samtidigt så sa läkaren att om det var nån bakterie där så hade antibiotikan som Lucas fick tagit hand om den. Så antingen var det antibiotikan som hjälpte Lucas med ögonen. Kanske hade hans tårkanaler redan utvecklat sig, men han hade fått en ögoninfektion igen som gjorde att vi inte såg det. Eller så funderar jag på om tårkanalerna utvecklade sig för att han grät så mycket när vi var där… Lucas är ju en bebis som nästan aldrig gråter. Han är en otroligt lätt bebis och visst gnäller han ibland, men gråter gör han aldrig. Kanske var det, det som behövdes för att töja ut dom där tårkanalerna?

    20130726-134955.jpg

    Hur som helst är vi glada över att slippa torka bort gegget för han blir lika ledsen varje gång och huden kring ögonen blir så irriterad! Och nu kan Lucas öppna sina ögon själv när han vaknar på morgonen :-)

    Hjulbent bebis av att stå tidigt

    Varning till alla mammor och pappor! Visste ni att barnen kan bli hjulbenta av att stå- och gåträna alldeles för tidigt!?! Jag visste inte det! Min mormor sa det till mig igår och först vifta jag bara bort det och tänkte att det är säkert nåt som dom brukade säga eller trodde när hon fick barn. Det var ju t.ex. inte jättelängesen man lindade nyföddas ben för att dom skulle bli raka! Jag får varje dag massa välmenande kommentarer om vad man ska och inte ska göra med sin bebis! Om jag ska lyssna på allt och göra precis som alla säger så kommer jag tillslut inte veta ut eller in! Så lite måste jag sålla mellan vad jag ska tro på och inte tro på. Men jag är sån så jag tänker ändå igenom alla råd jag får och försöker ta reda på vad som är rätt eller fel så jag frågade min moster. Min moster är sjuksköterska och jobbar i Norge på neonatal med för tidigt födda. Hon berättade att sjuksköterskorna i Norge har väldigt tätt samarbete med sjukgymnasterna och att det drivs många forskningsprojekt där som har visat på att barn som stå- och gåtränar för tidigt kan bli hjulbenta. Barnens skelett och bäcken är nämligen inte fullt utvecklade och är därför mjuka. Vi trodde att Lucas hade blivit stark i benen eftersom han står så bra med stöd så jag tyckte först att det verkade väldigt konstigt. Men hon berättade att det bara är en reflex som bebisar har. Att dom sträcker ut benen och står och håller sin egen vikt när man sätter ett hårt underlag under dom är alltså bara en reflex och inget dom gör med flit och det kommer att försvinna så småningom, precis som gripreflexen gör! När det gäller den här typen av forskning så litar jag på min moster. Både Norge och Danmark har kommit mycket längre när det gäller sånt här!

    Samma sak gäller gåstol och hoppgunga och även barnstol. Dom ska inte sitta i sånt innan deras bäcken är stabilt. Låt dom därför inte sitta i sånt innan dom kan sitta själva. Lucas kan inte sitta själv. Pallrar man upp med kuddar och så, så sitter han, men han tippar åt sidorna, så nej, han kan inte sitta. Min moster sa att man ska låta barnen växa och utvecklas i sin egen takt. Inte försöka träna dom att göra saker alldeles för tidigt.

    Jag känner mig så dum nu! Och lite orolig! Jag vill inte att Lucas ska ta skada av nåt jag gör! Det känns jättejobbigt att jag inte visste det här. Att det här med bebisar är en hel vetenskap. Jag har hela tiden gått på min egen instinkt men nu känns det som jag inte kan göra det. Jag måste ju läsa mig till såna här saker för annars kanske jag inte får reda på det! Jag visste ju inte att barn under 2 år inte skulle titta på TV heller förrän ni läsare sa det! Gud, vad oerfaren jag känner mig nu! :-( Och jag är arg på BVC för att dom inte berättar sånt här! Kunde dom inte sagt nåt om den här stå-reflexen och bebisars bäcken? Dumma BVC!!!!

    Var det någon av er som visste det här? Är det några andra saker som ni tycker BVC borde informera om? Tipsa gärna mig! Jag ska till BVC på måndag och tänkte prata med henne om det!

    Den lilla patienten

    Det var tal om att vi skulle få permission för natten för nu får Lucas bara en antibiotika (det var två och inte tre förut). Men permissionen blev inte så många timmar så jag tyckte att det inte var värt det. Lucas sover ju oavsett så det är ju min nattsömn ska gynnas och det tycker jag inte att den gör av att vi åker hem.

    Positivt är att Lucas feber är borta. Han har 37,8 och det var tydligen gränsen för att det inte skulle vara feber längre. Så himla skönt! Negativt är att han har fått massa röda prickar över hela kroppen som kan bero på antibiotikan. Stackars skrutt! Men det verkar inte som han har ont av prickarna eller som om dom kliar. Läkaren har tittat på dom flera gånger och dom försvinner när en kort stund när läkaren trycker på dom och det är ett tecken på att dom inte orsakas av till exempel blodförgiftning. Positivt är också att han visar sig pigg ofta och charmar alla sköterskorna :-)

    20130719-213357.jpg
    Här ligger vi tidigare idag och tittar på kanal 5 play. :-)

    Dåligt på vårdcentralen

    Jag pratade lite med sköterskorna här och berättade att vårdcentralen tyckte att vi skulle avvakta ett dygn till innan vi kom och dom tyckte det var jättekonstigt! Här menar dom nämligen att man alltid ska uppsöka vård om en sån liten bebis har 39 graders feber! Det är tydligen ganska vanligt att bebisar får blodförgiftning och symptom på det är feber. Skulle dom få blodförgiftning när dom är så små så gäller det nämligen att behandla dom snabbt. Idag har jag lärt mig att det verkligen gäller att stå på sig mot vårdcentralen, eller åka/ringa till Drottning Silvias barnsjukhus. För här tycker jag att dom är riktigt bra!! :-)

    Sjukling på sjukhus

    Stackars lille pluttis! Vi har blivit inlagda här för natten och dom har stuckit honom 5 ggr och satt in en kanyl där dom behandlar honom med 3 olika antibiotika, bland annat en som var mot blodförgiftning. Dom vet inte varför han har feber än men dom har tagit prover som förhoppningsvis visar det. Men dom menar att det är bättre att behandla tidigt om det skulle vara blodförgiftning.

    Lille skrutten har aldrig varit så här ledsen som han har varit idag. Alla proverna och insättningen av kanylen var allra värst. Jag har aldrig sett honom skrika så! Inte ens vid vaccineringen. Stackars liten! Önska jag kunde tala om för honom varför vi har stuckit honom i fötterna!

    20130718-203553.jpg

    20130718-203619.jpg

    Febrig bebis

    Skrutt har fått feber! Det gör ont i hela mammahjärtat att jag inte kan skydda min son mot hemska baskelusker som smyger sig på! Jag vet inte ens om han har ont nånstans! Nu förstår jag varför han sov så länge! När vi tog upp honom så var han varm men han åt ändå lite och sen somnade han om igen. Klockan halv 3 vaknade han och var ledsen och ville inte äta så jag gav honom lite Alvedon och lugnade honom. Klockan 3 var an otröstlig igen och då hade han 39 graders feber. Stackars liten!

    Jag har precis pratat med 1177 och eftersom Lucas är mellan 3 och 6 månader och har feber från 39 grader och uppåt så ska man besöka läkare så imon får vi åka till läkaren med honom. Stackars lille skrutt!!