Taggarkiv: metod

Add Comment Register

Sluta nattamma – natt 18

Flera har frågat hur det går med sluta-nattamma-projektet. Klart jag ska svara på det. Jag hade nästan glömt det! Nu är vi inne på natt 18. Det är inte alls lika jobbigt när han vaknar på natten som förut, men allt är inte hundraprocentigt ännu. Vi har ju varit ute och rest samtidigt som vi höll på med detta. När vi satte igång sluta-amma-projektet så sov vi först två nätter i olika rum och sen bytte vi till ett annat rum fast i samma hus och då sov Lucas på en madrass på golvet. I det rummet sov vi sju nätter samtidigt som vi höll på med sluta amningsprojektet och av dom sov han den nästsista natten och sista natten (om jag inte minns fel) utan att vakna.

Därefter åkte vi hem till Jairs mamma och pappa en natt och då vaknade han på natten. Sen åkte vi till Jairs mormor och sov där fem nätter. Dom tre första nätterna var jobbiga. Särskilt den tredje, då var jag så trött och stressad för att vi delade rum med Jairs brosa och Bruna att jag fuskade och ammade när Lucas vaknade och galskrek 3.30! Det var dumt av mig, jag ångrar det jättemycket! Men som tur är så verkar Lucas inte minnas det, dom två sista nätterna sov han hela natten. Eller iaf nästan, den nästsista natten vaknade han och dålig jag honom ligga kvar nära pappa och buffa i rumpan i en minut och då somnade han om, så var det två gånger.

Nu har vi varit hemma i två nätter. Den första var superjobbig. Lucas vaknade och skrek och ville inte sova själv men om jag försökte lägga honom skrek han ännu värre, fast han ville absolut inte vara med pappa. Den här natten vaknade han en gång och var jobbig. Jag gissar på att vi att han kanske vaknar inatt igen, men imorgon natt kanske vi får sova hela natten.

Han vaknar alltid kring 6-7 tiden för att få bröst och sen vill han sova igen. Vi har bestämt att vi ska låta honom få sova hela natten och vakna för att amma nån vecka till, helst tills han sover hela natten oftare än vakna på natten (beroende på hur lång tid det tar). Innan det så ska vi inte göra några mer förändringar. Sen ska vi ta bort amningen helt. Vet inte om vi ska börja med kvällsamningen först och sen ta bort morgonamningen. Men jag vill helst ha detta gjort innan vi åker hem till Sverige.

Lära 1 åring att inte slåss

Vad gör man egentligen när ens barn börjar slåss? Lucas är 1 år och har börjat slåss när han blir arg. Jag har alltid tänkt att slåss är något barn lär sig från andra barn eller saker dom ser, men Lucas aldrig sett nåt sånt så jag fattar inte riktigt vad det kommer från. Och grejen är att han gör det så himla medvetet. Det brukar vara så att vi säger Nej till honom för att han gör nåt han inte får och då blir han antingen sur och slår till oss i ansiktet direkt eller så trotsar han och gör det han inte får igen och igen tills vi tar bort honom och då slår han oss. Idag var det Bruna som sa Nej på svenska till Lucas när han rev ut Jairs mammas tidningar och dokument ur en låda. Han blev sur men fortsatte. Jag sa också Nej samtidigt som jag la tillbaka allt. När han började igen så sa Bruna Nej igen och då slog han till henne i ansiktet. Det syntes tydligt att han visste vad han gjorde, han ville att det skulle göra ont. Jag ser allvarligt på när barn slåss och särskilt när barn slår andra barn. Jag tycker det är viktigt att man försöker lära barnen att man inte får slåss, men jag tycker det är svårt att lära honom när han är så liten. Jag vill säga till på skarpen så att han förstår och typ straffa honom med något. Straff låter hårt men jag ska förklara vad jag menar.

När han slog till Bruna så sa jag Nej extra hårt och visade med mitt ansiktsuttryck att så får man inte göra. Då blev Lucas arg och fäktade mot mig också så då tog jag upp honom för att jag ville straffa honom med att då får han inte leka med Bruna och lådan med tidningar mera (han gillar att stå och hålla i den lådan). Jag ville visa honom att det inte är ok och då blir det inget mera lek. När jag lyfte upp honom skrek han av ilska och slängde sig bakåt och då höll jag honom bara utan att trösta honom. När han fortsatte så tog jag upp honom på rummet. På rummet lekte han lite med sina leksaker medan jag satt och blogga (jag ville inte leka med honom för jag ville inte belöna honom när han gjort nåt dåligt), efter en pytteliten stund la han sig på golvet och var gnällig. Jag tolkade det gnälliga som att han ville gå ner igen så efter en stund gick vi ner och då blev han glad igen.

Jag har ingen aning om min metod är en bra metod. Jag bara vet att jag tycker att man ska lära barn så tidigt som möjligt att det är fel att slåss. Jag vill inte använda mig av nån slags skamvrå taktik men jag vill ändå straffa på nåt sätt som är lämpligt för ett litet barn, utan att barnet lider av det. Jag tycker att straff ska vara konsekventa och ske direkt för jag tror ett litet barn bara förstår det om mamma och pappa säger ifrån direkt. Något som jag blir superirriterad på är när jag ser barn som slår ett annat barn och mamma och pappa tar bort barnet och säger, kom så leker vi här istället. Helt fel enligt mig! Och sist men inte minst så tycker jag att det är superviktigt att man inte slår barnet, inte ens en dask på handen eller rumpan som brasilianarna gör. Jag tror på att våld föder våld.

Hur gör ni för att uppfostra era små? Jag skulle gärna vilja ha tips och vilja veta hur ni som har 1 åringar lär dom att det är fel att slåss.

20140425-123720.jpg

För det mesta är jag en snäll bebis :-)

Sluta nattamma – natt 6 & 7

Ni har ju fått höra i detalj hur dom första sluta nattamma nätterna har varit. Det blir tjatigt om jag ska beskriva alla nätter så här detaljerat så jag därför kommer jag berätta lite mer kortfattat i fortsättningen. Dom två senaste nätterna har han somnat runt 22-tiden och då ha vi haft bättre koll på hans tuppluren så att han inte skulle sova för mycket. Istället för att sova två tupplurar som vi har låtit honom göra tidigare så ha vi nu bara låtit honom sova en på cirka 30 – 60 min och alltid innan klockan 15.00.

Natt 6 vaknade han två gånger men var relativt lättsövd, den ena gången tog det en halvtimme för honom att somna om, alltså ändå helt ok. Båda nätterna sov han 6 timmar i streck utan att vakna en enda gång! Natt 7, igår, var han till och med så lättsövd när han vaknade att min kille trodde att Lucas hade sovit hela natten trots att det var han som fick göra så att Lucas skulle somna om!!!!! Natt kr vaknade Lucas bara en gång och ja, jag tror han somnade om på mindre än tre minuter!!!

Det är en enorm skillnad trots att det bara har gått en vecka! På mindre barn tar det oftast bara ett par nätter, men vi har ju haft dom här vanorna mer eller mindre hela hans liv. Klart att det är svårare att ändra på dom då. Jag ammar fortfarande två gånger per dag, en gång på morgonen och en gång på kvällen. Men det känns inte som det förvirrar honom. Han accepterar och har slutat leta efter brösten, men det tar fortfarande längre tid för honom att somna om med mig på natten. Jag tror att det är som ni säger, han förknippar mamma med mat/bröst. Men jag tycker att det känns jobbigt att sluta med amningen direkt nu. Det känns som att det är väldigt jobbigt psykiskt för mig och jag måste ta babysteps för att klara det. Just nu känns det som jag vill vänta lite till.

Men det kanske inte blir så jobbigt att sluta som jag har trott. Lucas letar ju inte efter brösten längre, bara ibland när jag har väldigt urringat och han är hungrig eller trött och jag sätter mig i den positionen med honom i knät. Men annars gör han inte det. Så på morgonen när Jair tar upp honom till vår säng så letar han inte efter brösten förrän jag tar av mig t-shirten som jag lånat från Jair. Det känns alltså inte så svårt att hoppa över morgonamningen och kvällsamningen känns också enkel att hoppa över. Dessutom vet jag nu med hundra procent säkerhet att jag inte har mycket mjölk kvar. När jag försökte sluta förra gången så blev ju brösten kanonfulla och jag fick pumpa. Nu blir dom knappt halvfulla varken till kvällen eller på morgonen. Det rinner ibland till en gång på dagen fortfarande men det läcker inte. Men ja, det finns mjölk, men inte så mycket. Jag tror inte jag kommer behöva vara orolig för mjölkstockning :-)

Innan vi slutar med amningen helt och hållet så vill jag se att Lucas är trygg med den här rutinen även när vi åker hem till Jairs familj igen så det får bli nån gång efter påsk eller framöver. Jag behöver förbereda mig mentalt först :-)

Recept på hur man slutar nattamma

Jag tänkte publicera det här mailet från en av er läsare som jag berättade om. Mailet beskriver hur dom gjorde för att sluta amma och jag tyckte det kändes ungefär som ett recept som bara är att följa. Mailet var väldigt peppande och gjorde att jag började tro på mig själv att jag klarar av och är redo att sluta med nattamningen. Jag tror det här mailet kan hjälpa många fler och eftersom jag fick Ja på att publicera det på bloggen så kommer det här nu:

Hej Emma,

Jag berättar gladeligen hur vi gjorde då vi slutade med amningen, har länge tänkt att jag ska skicka ett mail till dig och berätta. Jag hittade till din blogg då jag googlade på ” sluta med nattamning” :-)

Kan börja med att berätta att vår son aldrig haft napp eller sugit på tummen/haft någon snutte och han har totalvägrat nappflaska. Det har bara varit jag som gäller för honom, han har alltid fått somna vid bröstet och det har varit enda sättet att natta honom på. Vi började samsova med vår son då han var runt 5 månader och då var det ju sååå himla bekvämt att liggamma och det var då nätterna snabbt blev ohållbara tillslut. K (vår son) låg och snuttade på mig hela nätterna och han vaknade ofta som om han hade tappat sin napp. Sjävklart var det ju lättast att bara amma så somnade han om på bara någon minut men min sömn blev otroligt upphackad och jag blev bara tröttare och tröttare. Han kunde väcka mig för att amma upp till 6-8 gånger per natt. Så till julledigheten skulle jag och min man försöka sluta med nattamningen. Tyvärr blev både min man och K magsjuka och förkylda så då de väl var friska så hade vi bara kvar 3-4 dagar kvar av ledigheten som vi kunde försöka ta bort nattamningen på. Vi ville absolut inte försöka med någon skrikmetod utan vi skulle göra allt för att inte K skulle gråta alls. För att kortfatta det så gick det åt h*lvete! K grät och skrek då han inte fick amma och jag klarade inte av att se han så ledsen. Så vi fortsatte precis som vanligt. Då ammade jag hela nätterna, på morgonen, alla hans mellanmål och på kvällen. Jag tänkte att jag måste försöka med en annan taktik och kom på att jag ska sluta amma på dagen till att börja med. Det var inte heller helt lätt men jag hade mer ork och tålamod på dagarna så jag lyckades få bort all amning på dagen förutom förmiddagsamningen som han alltid somnat till.

Efter ett tag kände jag mig redo att ta bort förmiddagsamningen också och ganska snabbt kunde jag se att han åt med bättre aptit än vanligt (han har aldrig varit matglad). Han började även sova bättre på nätterna och jag tror det hängde ihop med att han åt bättre på dagarna och var kanske inte lika hungrig på nätterna. Nu vaknade han 2-3 gånger per natt. Sen blev han superförkyld och allt var som bortblåst. Tillbaks på ruta ett igen. Min man började bli frustrerad och tyckte att det var jobbigt att han inte ”dög” så han bestämde sig för att han skulle börja natta K så att han skulle vänja sig av vid att somna vid bröstet. Vi har alltid haft nattningsrutiner men nu försökte vi göra dem ännu tydligare för att K skulle känna på sig att nu är det dags att sova :-) Min man fick göra alla nattningsrutiner och det gick bra men då det var dags för att somna så grät K i säkert en timma innan han kunde somna. Det blev mycket vaggande och vyssande för min man men efter ca en vecka så kunde min man natta K utan problem. Tyvärr fortsatte nätterna med konstant amning och jag blev mer och mer motiverad att sluta med den. Så tillslut bestämde jag mig för att göra ett försök till. Jag kommer ihåg att jag haft en riktig mardrömsnatt natten innan och jag kände mig smått förkyld. Jag var så nära på att skita i det för det inte var några ”bra förutsättningar” men då tänkte jag istället att det finns INGA bra förutsättningar för att sluta med nattamningen så jag körde på. Den natten var jag vaken mellan 00.45 och 03.45. Jag ville såklart inte att K skulle gråta så jag försökte med allt för att undvika det. Till en början somnade han om i min famn efter 20 min men då jag skulle lägga ner honom så vaknade han på en gång och grät. Tillslut var jag så trött och hade så ont i ryggen av allt bärande att jag satte mig i sängen med honom i famnen och han blev ju helt galen. Jag insåg att det här kommer inte gå utan gråt och skrik. Självklart kommer han inte ge upp amningen utan en fight då det är det mysigaste och bästa han vet. Så här kommer det lite mer kortfattat hur vi fick bort nattamningen

* Då vi ville lära K att somna om själv då han vaknar om natten och inte byta en dålig vana till en annan så hade vi noll tolerans till mat på natten 05.30 sa vi att det var ok för honom att få mat. Vi slutade även att bära runt på honom utan lät honom ligga bredvid oss, vi sjöng och klappade honom på ryggen. Det blev självklart stora protester. Blev det för mycket så tog vi upp han i famnen tills han lugnat sig lite. Det var hjärtskärande att höra honom gråta och skrika och jag var nära att börja gråta själv många gånger men jag försökte tänka så att han kommer må så mycket bättre då han inte är så beroende av amningen. Hur orkar man lyssna på gråt och skrik i kanske flera timmar? ÖRONPROPPAR!! Jag hade aldrig orkat om jag inte hade mina älskade öronproppar. Dem tar ”udden” av skriket och gråten så att man orkar. Vi erbjöd alltid K vatten.

* För oss var det jätteviktigt att vi var överens om vem som skulle ta hand om K när han vaknade och hur det skulle gå till för annars tog tröttheten över och det blev bara stökigt och lätt tjaffs mellan oss. Vi gjorde så att vi delade på natten i två delar. T.ex. hade jag ansvaret mellan 19.30 då vi vill att K ska sova för natten till kl 03.00 och sedan andra halvan var min mans tur. Vi är bortskämda med att ha ett gästrum där den som inte hade ansvar fick sova utan att bli störd (med öronproppar).

* Inställningen är extremt viktigt, jag hade hela tiden en inställning i stilen med ”det här kommer bli sjuuuukt jobbigt men jag ska klara det” Jag ställde verkligen in mig på att jag kommer vara extremt trött under den här perioden och att det kommer va jättejobbigt att se mitt hjärta så ledsen. Jag kunde inte förvänta mig något annat. Då jag hade lyckats hålla ut i 3 dagar så blev det otroligt motiverande för att fortsätta, jag tänkte hela tiden att annars är allt mitt jobb bortkastat och jag måste ändå bara gå igenom det en gång till någon gång om jag ger upp nu.

* Vi kände oss tryggare med att neka K mat om han var proppmätt då han gick och la sig. Innan vi tog bort kvällsamningen så gjorde vi det väldigt tydligt för K att han fick amma i vardagsrummet med lampa tänd och TVn på bara för att det ska vara tydligt för honom att han inte ska somna vid bröstet. Efter mycket jobb och trugande lyckades vi att få K att dricka välling och ta nappflaska och då kunde vi även ta bort kvällsamningen och min man fick ge honom lite välling efter att han fått gröt.

* Såhär ser våra nattrutiner ut, de är absolut inte skriva i sten utan är vi bortbjudna eller så försöker vi bara efterlikna rutinerna vi har hemma så bra det går. Dock försökte vi ”stanna hemma” första 1-2 veckorna bara för att det skulle bli en jobbig omställning för oss alla.

ca 18.45 får K gröt
ca 19.00 K får pyjamas och ny blöja
ca 19.10 K får välling av min man i soffan
ca 19.20 K borstar tänderna
ca 19.25 Min man går upp och läser bok för K tills han blir sömnig
ca 19.40 K har somnat bredvid min man och han lägger över honom i sin spjälsäng

Tillslut hade vi bara morgonamningen kvar och jag fortsatte gärna att amma på morgonen i alla fall minst till att han blev 1 år. Men som över en natt blev han supermedveten och tyckte själv att han skulle amma titt som tätt på dagen. Jag tyckte det var jättekonstigt eftersom vi hade tagit bort amningen på dagen för ganska länge sen. Självklart fick han inte amma på dagen men han var förbannad och slet i min tröja för att få amma. Jag var tvungen att gå med tröjor som gick ända upp till halsen för annars blev det som en trigger för honom att han skulle amma. För mig blev det ganska jobbigt då han fick sina amningsutbrott oavsett var vi var någonstans och att gå på babysimmet blev en plåga då han skulle slita av mig bikinitoppen. I ca 2 veckor hade vi det såhär tills jag tog beslutet att sluta amma helt. Jag hade bestämt dagen innan att ”imorgon förmiddag är sista amningsstunden” och så blev det…Vi la oss ner i sängen inför förmiddagsluren och liggammade tills han somnade. Jag skulle ljuga om jag inte sa att det var otroligt sorgligt och det blev så påtagligt att det var sista gången samtidigt som det var ett fint avslut. Dagarna efter velade jag fram och tillbaka om jag hade gjort rätt eller inte, fick dåligt samvete att jag gjort det här valet åt honom osv. Det är ju ett speciellt band mellan han och mig som försvann men vi har fortfarande mysiga stunder tillsammans :-)

Ett tips är att skriva upp när han vaknar och somnar på natten då ni väl har bestämt er för att ta bort amningen, då kan man lätt se att man gör framsteg fast man själv inte märker någon skillnad. Man märker snart skillnad på hur lång tid de tar på sig att somna om och att de vaknar allt mer sällan. För oss tog det 2 veckor innan man kunde se en markant skillnad och ca 1 månad innan han sov igenom hela natten oftare än att han vaknade på natten. Jag får ÄNTLIGEN sova!! Jag är även otroligt glad över att Ks matlust har totalt förändras sen vi slutade med nattamningen och amningen helt, han har som sagt aldrig varit matglad men nu älskar han mat och vill mer än gärna testa nya saker :-)

Oj vad långt och rörigt allt blev men jag hoppas verkligen att du kanske har fått ett tips eller två på hur man kan sluta med amningen. Jag önskar dig/er ett stort lycka till och kom ihåg att det är inte konstigt att tvivla på sig själv men jag tycker inte att du behöver det för du verkar vara en jättefin mamma till Lucas!!

Du får gärna maila igen om du har några frågor :-)

Stor kram!

Sover middag nu

Just nu kretsar hela vardag kring det här med nattningen. Jag vill inte att han ska sova i vagnen just nu i början för jag vill ta alla chanser att öva honom på den nya nattningsrutinen så att det kanske inte tar så många nätter att göra det. Något annat som jag märkte idag som var positivt. Det har att Lucas har ätit betydligt bättre idag!! Den senaste tiden har han haft dålig aptit och aldrig ätit upp någoting, inte ens gröten som han älskar! Idag åt han all gröt! Och när jag gav han lunch så åt han nästan 4 stora iskuber med puré! I vanliga fall brukar jag värma 2 men han äter bara 1! Jag fick värma mat två gånger och dessutom åt han en del fruktpuré också!

Fortsättning av dagen hittills:
10.50 Lucas vaknar efter 50 min sömn.
11.00 Mina bröst är kanonfulla och när jag tar upp Lucas så ser jag att han vill amma, så jag får väl vara mellanmål idag då :-)
12.30 Lunch – äter kanonbra!
14.05 Jag ser att Lucas är trött så jag lägger honom i sängen. När jag börjar sjunga blir jätteledsen! Känns som han blir besviken att han måste sova igen! Det blir skrik och panik i 5 min. Inte lika intensivt som dom andra gångerna, det kändes inte som att han var lika ledsen den här gången. Först blir han arg när han får snuttefilt och jag håller nappen framför honom men då slår han på mig så jag tappar det hela tiden. Jag sjunger lugnt och buffar och plötsligt efter 5 min blir han alldeles tyst och börjar gosa med snuttefilten. Pillar och biter lite på nappen och sen somnar han. Det hela tog 11 min! Hoppas det går lika enkelt ikväll!

20131127-143747.jpg

Så här vänjer du av nattamningen

Det här tipset kommer ursprungligen från min väns BVC-barnpsykolog som säger att detta funkar på 97% av alla barn. Alltså, med största sannolikhet på ditt barn också om du upplever liknande problem.

Problem

  • Barnet vaknar varje timma
  • – det är inte bra för barnet och inte för dig. Jag tyckte egentligen inte att jag eller Lucas lider så mycket av det, men jag kanske märker skillnad när vi har vant in den nya rutinen. Men när man läser på internet på ”säkra källor” så förstår man att detta inte är bra för barnet.

  • Barnet kan inte sova utan att ammas till sömn
  • – Mamman har förvandlats till en levande napp på dagen och på natten eller bara på natten.

  • Barnet tar inte napp
  • – Napp kan alltså inte lösa problemet

    GÖR SÅ HÄR:

    Innan ni börjar:

  • Bestäm när det ska vara morgon och när det ska vara natt. Vi bestämde att vi inte ska gå upp innan klockan 6.00. Vaknar Lucas så får jag försöka få honom att somna om, men vi lämnar inte sovrummet eller börjar busa och leka förrän tidigast klockan 6.00. Lucas ska nattas klockan 20 senast.
  • Kör er nattningsrutin som ni brukar med att äta kvällsmat, borsta tänderna eller bada eller hur ni nu vill ha det. Vi ger gröt och borstar tänderna. Det går bra att amma, men gör det bara 1 gång och låt inte barnet somna!
  • Välj en sång eller en saga som ni läser för barnet i sängen, gör sedan samma varje natt. Vi valde en bok och sedan sång tills han somnar. Min kille kommer sjunga en portugisisk sång, tror inte nödvändigtvis att mamma och pappa behöver göra lika, bara man gör samma varje gång så att barnet blir tryggt med det.
  • Bestäm när ni ska börja och gå inför det helhjärtat i minst 3 dagar!
  • När ni väl är igång:

  • Lämna aldrig barnet skrikandes i rummet, det ökar stressen för barnet.
  • När barnet blir ledset, trösta det. Då kan man välja att sjunga sången om och om igen ända tills barnet lugnar sig. Vagga det, vyssa det eller gör så som passar dig bäst. Men låt inte barnet somna i din famn. Lägg ner det när det lugnat ner sig. Första gången kommer barnet kanske bli argt och skrika när ni försöker lägga ner det, men tillslut blir det trött (hur hemskt det än låter) och slutar skrika. Lugn så här är det bara i början!
  • När barnet ligger i egen säng så kan man buffa det lite i rumpan, klia i håret, klia på ryggen eller bara hålla en hand på det tills det somnar. Man kan också fortsätta att sjunga. Jag läste att man ska försöka göra så lite som möjligt hela tiden. Räcker det med att klia lite på ryggen, gör bara det då.
  • Håll dig lugn! Bli inte irriterad och ge inte upp! Räkna med 2 timmar då blir det en glad överraskning om det går snabbare! Om det hjälper, använd öronproppar så att du inte hör det intensiva skriket och kan fokusera på att sjunga din sång och vagga barnet trots att det är helt hysteriskt.
  • Det är inte alls nödvändigt att partnern utan mat gör det här. Barnet kanske brukar nattas av mamma och då kanske det inte känner sig lika övergivet när det inte får bröstet när det iaf får mamma. Så kände jag iaf.
  • Tänk på att hålla samma nattningsrutin på dags-tupplurarna som på natten om ni är hemma när barnet sover på dagen.
  • Trösta barnet om det vaknar och inte kan somna om på natten.
  • Ge inte barnet någon mera mat eller amma. Erbjud bara vatten under natten. Det är ok att vara törstig men inte att äta. (Tänk på att barn som är yngre än 4 månader och om dom inte följer sin viktkurva etc behöver äta mera. Om detta är fallet så är det bäst att prata med BVC först. Men för barn över 6 månader behövs det ingen mat på natten.)
  • Tänk på:

  • Att man kan aldrig förvänta sig att ett barn under 1 år ska sova längre än 5 timmar utan att vakna. Vissa sover längre, men långt ifrån alla.
  • Att det kan ta 1-2 veckor att föra in en ny nattningsrutin när ditt barn är mer än 6 månader. Det går snabbare när barnet är yngre än 6 månader.
  • Nu tror jag att jag har fått med allt :-)

    Natten som gått

    Jag vet att en del av er är jättenyfikna om hur det har gått i natt! Jag skrev ju ett inlägg när Lucas hade somnat sista gången i natt och det blev faktiskt sista natten som jag fick natta om honom! Efter det sov han i 7 timmar utan att vakna och skrika! Från 00.20 – 7.30! Även om jag är helt slut efter natten pga av alla timmars buffande och sjungande och sen låg jag ju vaken länge efter det utan att kunna sova. När jag väl hade somnat vaknade jag hela tiden pga att brösten var överfulla och värkte, men jag var för trött för att gå upp och pumpa. När Lucas vaknade 7.30 så fick jag äntligen lätta på trycket. Istället för att liggamma då så satte jag mig upp och tände lampan så att Lucas inte skulle kunna somna vid bröstet. Han var ändå nära att somna så då fick jag ta bort bröstet lite snabbt innan jag kunde amma igen. När Lucas hade ätit färdigt fick jag ändå pumpa ur en hel flaska för att lätta på trycket i det andra bröstet och det var fortfarande på tok för mycket mjölk i det bröstet som Lucas hade ätit.

    Just det jag glömde berätta också att igår under nattning så verkade det plötsligt som att hans säng blev väldigt negativt laddad för honom för varje gång jag närmade mig den så grät han. Han är van vid sin säng sen månader tillbaka eftersom han har sovit i den åtminstone en timme i streck flera gånger. Han har också varit vaken i den när vi har bäddat våran säng, väntar på att han ska bli trött och på morgonen när vi ligger och drar oss. Så sängen har aldrig varit negativt laddad förut. För att bryta den onda spiralen igår så la jag ner honom i sängen trots skrik och tårar och satte på speldosan till hans babymobil. Efter det lugnade han ner sig och låg lugn i sängen ett tag utan att skrika och efter det kunde han somna.

    Ikväll är det tredje natten, hoppas att han har förstått vad det är som gäller nu så att vi slipper höra detta hjärtskärande gråt. Det är otroligt jobbigt för man vill ju bara att dom små ska må bra!

    Uppdatering av nya sovrutinen

    Jag tänkte uppdatera er lite om nya sovrutinen. Hur det går. Imorgon ska jag förklara lite mer om hur den går till, men jag tänkte först testa den en natt till för att se om den verkligen funkar!

    Tack för era tips om era barns sömnrutiner! Jag väckte Lucas klockan 9 imorse. Det märktes att han fortfarande var lite trött när han vaknade så 11.30 somnade han igen och då lät vi honom sova tills han vaknade, vilket var 1,5 timme. Just det här är rätt så normalt för honom, så brukar han sova när han vaknar vid 9. Anledningen till att han var trött när han vaknade var förmodligen för att han bara hade sovit i 8 timmar, i normala fall sover han ju 11-12 timmar per natt, men inatt så har han ju sluppit vakna och skrika varje timma! :-) När han skulle somna på förmiddagen gjorde vi samma procedur som vi gjorde på natten för att han ska förstå att han inte får använda mig som napp längre. Den här gången blev det skrik och panik i 10 minuter och sen 5 minuters kliande i håret när han låg i sin säng.

    Eftermiddagsluren missades helt idag. Vid klockan 14 verkade han vara väldigt trött trots att han sovit så bra. Vi försökte med samma procedur igen, men efter 30 minuters skrik och panik blev han plötsligt väldigt pigg och låg där och skrattade !?!?! Vi gick upp igen och sen var han vaken och lekte med sina saker och med oss till strax innan klockan 18. Då försökte jag ge gröt, men den tiden var tydligen förbi för nu var han trött! Så jag ammade lite i köket med starkaste belysningen på och varje gång han höll på att sluta ögonen så ropade jag på honom och ryckte till så att han vaknade till 😛 Haha!

    Vi borstade tänderna och gick in till sovrummet. Där la jag honom i sängen och tog fram en av Pino-böckerna och läste för honom. När boken var slut kom jag på att jag hade inte satt på honom pyjamas och om han skulle sparka av sig täcket kanske han blev kall så jag gick för att hämta en pyjamas, men då blev han ledsen. Jag tog upp honom och tog på pyjamasen och lovade att läsa boken igen. När jag la ner honom i sängen igen så la han sig till rätta och slöt ögonen nån sekund, men öppnade dom genast när han såg att jag hade fått fram boken som jag lovat att läsa igen. Om jag hade varit lite långsammare med den där boken hade han nog somnat där och då. Men jag läste boken igen och när sista sidan kom upp: ”Nu sover Pino” så sa jag och nu ska Lucas sova och smällde igen boken. Då Lucas sitt huvud åt sidan och slöt ögonen direkt! Vilken WOW-effekt! Det är nästan så jag ryser! Jag la min hand på hans huvud och kliade lite i håret och sjöng Ett litet hus vid skogens slut väldigt väldigt tyst och då började han snarka så då smög jag ut. Nu har han sovit i 45 min. *Hoppas* att han sover hela natten!!!!

    20131126-184529.jpg
    Lucas imorse

    Hur sover era barnen på dagen?

    Nu när det här funkade så bra så vill jag ju såklart få lite regelbundenhet på det hela! Och framförallt egentid med min kära sambo som blev ordentligt störd igårkväll! Planen är att Lucas ska somna klockan 20, tidigare är nog för tidigt för honom. Iaf än så länge. Men då gäller det att jag gör rätt nu under dagen så nu funderar jag starkt på att väcka Lucas… Jag behöver få lite tips från er som också har 8 månaders bebisar som redan har lyckats införa bra sömnrutiner. När vaknar era på morgonen och när sover dom under dagen? Är det rimligt att inte låta Lucas sova längre än till i 9 på morgonen? Och är det rimligt att väcka honom om han sover efter klockan 16 på dagen? Eller hur ska man tänka? Tips mottages tacksamt!!!

    HELA NATTEN!

    Herregud vad sjukt! Jag vaknade precis nu och Lucas ligger fortfarande och sover! Han har inte vaknat en enda gång! Jag har nåt minne av att han har gnytt lite och att jag har lagt en hand på honom för att visa att jag är här, men det har aldrig funkat förut! Jag kan knappt fatta att det är sant! Han har sovit hela natten! HELA NATTEN! Jag var tvungen att kolla om han andades när jag vaknade och jag undrar fortfarande om han inte är sjuk eller nåt! Asså det här är så stort att jag blir alldeles gråtmild!

    20131126-080557.jpg

    Nytt uppdrag: sluta nattamma

    Idag på spa-kvällen med dom andra mammorna så pratade vi mycket om barnens nattsömn. En annan mamma berättade att hon hade EXAKT som vi har det nu när hon nattammade, hennes son som då var 7 månader vaknade varje timme och ville ha bröst. Hon var hans levande napp och hon stod inte ut längre. Hon berättade att hon hade ringt BVC och deras barnpsykolog hade hjälpt gett henne råd om hur hon skulle ändra på det hela. Hon sa till min vän att den här metoden fungerade på 97% av alla barn. Precis som min vän så tycker jag att det börjar bli påfrestande med nattamningen. Det är jobbigt när min sambo inte är i sängen också för jag är ständigt orolig att Lucas ska ramla ur sängen. Det är jobbigt att jag är den enda som kan natta vår son. Det är jobbigt att inte kunna se att det finns ett slut på amningen, jag är livrädd för att behöva vara levande napp även när jag har slutat amma. Det är mycket som gör att det helt plötsligt känns värt att ta den här fighten nu. Den här mamman berättade också att det här hade gjort att dom hade fått kvällarna för sig själva. Det här känns fortfarande väldigt långt borta för mig och overkligt men väldigt väldigt lockande.

    Det hela går iaf ut på att sluta nattamma, precis som flera av er läsare har sagt till mig innan. Att man inte ska amma till sömns och att barnet ska somna och vakna på samma ställe, alltså sin egen säng. För mig känns det väldigt jobbigt att inte få trösta honom med bröstet. Att neka honom bröstet när jag vet att det är det han vill. Men den här metoden innebar iaf inte att man skulle lämna sitt barn ensam i rummet, så då kändes det som att jag kunde hantera det.

    När jag kom hem efter spat så hade Lucas tydligen sovit middag i en och halv timme och vaknat så sent som 21! Detta trots att vi har sagt att Lucas inte ska sova middag efter 17!! Jaja, vi kanske inte direkt hade pratat om det så noga och jag hade ju egentligen inte tänkt börja med detta idag. Men sen tänkte jag att om jag ger Lucas lite mat och ser hur han är sen så kanske det blir bra att börja ändå. Lucas åt gröt och började klia sig i ögonen så klockan 23.30 la vi oss i sängen. Då låg Lucas busade och tjoade i sängen så Jair gick upp och la sig i soffan. Då tänkte jag att då blir det perfekt att börja idag! Klockan 00.10 blev Lucas ledsen och sen skrek han högt i cirka 30 min och Jair han komma och bli sur på mig för att jag började idag och inte imorgon. Men det var ju redan försent att avsluta när jag hade tagit nästan hela fighten. Nu får jag snällt köra färdigt annars blir ju det bara en långdragen pina. Hur som helst så gallskrek han i 30 min i min famn medan jag sjöng Ett litet hus i skogens slut om och om igen. Jag gav honom inget bröst och erbjöd honom bara en nappflaska med vatten, även om det inte var så intressant. Efter 30 min lugnade han sig och hade nästan somnat när jag la ner honom i spjälsängen. Sen låg jag i min säng jämte och kliade honom i håret och viskade Ett litet hus i skogen slut i cirka 10 min och sen sov han äntligen!

    Ska bli spännande att se när han vaknar nästa gång!