Idag öppnade en ny affär, självklart var vi där och trängdes bland alla andra. Det fanns gott om folk att irritera sig på. Endel lämnade sina stora barnvagnar i de smala gångarna så ingen kom förbi medan andra armbågade sig förbi. Vem kör en armbåge i sidan på en höggravid?!

När vi köade för en bit tårta (gratis är alltid gott) så körde kvinnan bakom oss på mig med sin barnvagn hela tiden. Så fort jag tog ett litet steg framåt gick hon också framåt och in i mig med barnvagnen. Tillslut vände hon på vagnen. Äntligen tänkte jag, tills jag tog ett steg framåt. Hon följde efter som tidigare och gick själv in mig istället för vagnen! Hon fortsatte att vara ‘närgången’ tills vi var framme vid tårtbitarna. Hatar folk som inte kan vänta på sin tur och tränger sig i köer! Is aldrig säga något men ibland har man god lust när man står och betalar och nån börjar lägga upp sina grejer eller hänga över axeln medan man slår sin kod. Lite personal space tack!!

Hur är det för er, tycker ni det är jobbigt eller helt ok när okända ställer sig nära?

Kronprinsessan och hennes prins ska ha barn, hurra för dem! Förhoppningsvis hinner våran ploppa ut före deras. ;) Mamma drömde att han föddes på Lovisa-dagen (25:e) så vi får se om hon har rätt. Skulle passa oss väldigt bra för då är sambon ledig så jag slipper oroa mig att behöva åka in utan honom. :D Glöm inte att komma med era gissningar om ni inte redan gjort det.

Som ni kanske minns var vi och kollade på en jättefin lägenhet för ett tag sedan. Vi bestämde oss för att vänta eftersom det känns struligt att flytta med en nyfödd MEN nu har de sänkt priset. Den kostar inte mycket mer än vad vi skulle få för våran. SÅ SVÅRT! Vill inte nån av er bo där några månader tills vi fått ordning på allt och känner oss redo för flytt? :)

Nu ska jag lägga mig i soffan en stund! Har varit ute en timme med hundarna och det var visst inte så poppis för nu verkar det som att vår lilla bebis försöker hitta en alternativ väg ut. Har försökt förklara att han ska neråt och inte rakt ut, men han vill inte lyssna på sin mamma…

Var på biblioteket igår med lillasyster. Vet inte när jag lånat böcker sist! Borde varit där i våras för de hade alla bebisböcker som jag köpt för dyra slantar.

Vi hann även titta på en lägenhet. Det har inte funnits ute några intressanta hus eller lägenheter på länge men igår hittade jag en! Den låg i området vi är intresserade av, perfekt storlek, hyran och priset var helt ok, den var fin & fräsch och passade oss riktigt bra helt enkelt. Det negativa är att vi inte har någon större lust att flytta just nu. Att börja packa och hänga tavlor är inget vi vill göra med en helt nyfödd bebis. Nu när vi äntligen fått ordning och fixat vår nuvarande lgh dessutom. Samtidigt som vi kanske måste slå till när vi väl hittat en som vore perfekt när det är sån bostadsbrist här? Usch så svårt…

Höst – hiss eller diss? Tycker ni att det är mysigt med färggranna löv, en lurvig filt och tända ljus eller är det bara ledsamt att sommaren, värmen och semestern är över?

 Jag är lite delad. Tycker det är otroligt mysigt samtidigt som jag får lite ångest över att den långa mörka perioden är här för att stanna. I typ tio månader…

Jag hoppas på en färgglad och solig höst så vi kan vara ute mycket! Förra året blev det riktigt kallt en vecka, alla löv ‘dog’ och blåste sedan iväg. Det blev en grå och tråkig höst. Blir nog inga fjällvandringar i år, men ute vill vi ju kunna vara!

Vi har kollat klart profylaxkursen som vi köpte online från Babygruppen. Den bestod av tre delar och var kortare än jag trodde. De gick igenom ungefär det som bm sa på föräldrarutbildningen. Eftersom sambon inte kunde vara med, tycker jag ändå att den var värd pengarna. De gick igenom ett förlossningförlopp, vad partnern kunde göra, tips på avslappningsövningar m.m. Endel övningar kändes lite löjliga, men det beror nog mer på oss än dem. De förklarade allt på ett bra och enkelt sätt. Varje avsnitt var uppdelat i olika delar och man var själv tvungen att klicka sig vidare till nästa ca varannan minut. Man kunde alltså inte sätta sig i soffan och se ett helt avsnitt i sträck som vi tänkt göra. Lite irriterande…

För att förbereda oss lite har vi lyssnat på avslappningsmusik från Spotify, gjort vissa massageövningar, pratat om vilket slags stöd jag vill ha & hur vi skulle vilja ha det på själva förlossningen. Kan vara bra att sambon är medveten om mina åsikter om smärtlindring & snitt ifall jag blir helsnurrig och hamnar i min egen värld. Vill att han ska våga ta beslut åt oss ifall jag inte klarar det. Precis som att jag vill veta vad han tycker om att klippa navelsträngen, känna på huvudet, se moderkakan m.m.

I boken som jag läst (Att möta förlossningssmärtan) medföljer en avslappning-cd. Nu köpte jag pocketversionen och då fick man ingen skiva, utan man kunde hämta ljudklippen från deras hemsida. Har lagt över dem på sambons Ipod så vi kan lyssna på det ikväll och se om det är något att ha.

 Nu har jag läst ut boken. Det var mycket upprepningar, men det är väl så info sätter sig i hjärnan. ;) Tycker annars den var väldigt bra. Det var intressant att höra olika slags historier både från bm och läkarnas sida men även från mammorna och pappornas sida. Bra och mindre bra historier om deras förlossningar. Hon går även igenom varför det gör ont och varför man inte ska bli rädd och låsa sig. Frågan är om man minns nånting sen när man ligger där och har så ont att man kräks och svimmar. (Hade hänt flera i boken)

Det jag har svårt att förstå är att man ska försöka vara positiv och tänka ‘det här klarar jag’, ‘kroppen är gjord för att föda’ osv Samtidigt som många av mammorna i boken skriver hur de försökt vara positiva innan och sedan totalt överrumplats av smärtan och hamnat i nån slags dimma där de varit helt borta både fysiskt och psykiskt. Så hur ska man göra? Tänka positivt att man kommer vilja dö av smärtan?

Vi har faktiskt förlovningsdag idag! En solig och riktigt varm dag för tre år sedan friade min älskling i en park ute på Djurgården. (Sthlm)

För att jag älskar dig, så som du är
och jag vill ge dig allting jag har
och låt mig få bära dig när du är svag,
för du betyder allting för mig.

Ja, jag ska älska dig så som du är
och jag vill ge dig allting jag har.
Så låt mig få bära dig när hoppet sviker.
Du betyder allt för mig.
Var inte rädd, jag står bredvid dig
för du betyder allt för mig.

S.D.F.

Känns inte alls bra i magen idag. Har vanlig rutinkontroll imorgon på morgonen, hon får kolla upp allt då. Ska försöka sova några timmar utan att oroa mig. Känns precis som att jag är tillbaka i trimester 1 igen…

Vi fick ju hoppa på en föräldrarkurs i sista sekunden och sambon kunde tyvärr inte följa med. (Hade bara en gång) Jag vill gärna att han också har koll på läget, vet vad som händer, hur han kan hjälpa mig osv därför tänkte jag om man skulle köpa en förlossnings/profylaxkurs online. Vet att tex Babygruppen och Annas profylax erbjuder kurser på webben. Är det någon av er som testat detta och vet om det är något att ha eller kan man lika gärna köpa en bok?

 Längtar redan tillbaka till stranden…

Tycker det blivit väldigt lugnt i magen. Inte varit mkt till sparkar de senaste dagarna, vet inte om man ska oroa sig. Är inga riktiga kickar, men känner att det vänder och rör sig då och då men inte speciellt ofta. Hur ska man veta om det bara blivit lugnare för att det inte finns plats? Hur livlig ska en bebis vara? Han verkar ju allmänt lugn när man pratar med andra som berättar om hur deras bebisar snurrat och sparkat hela dagarna, men just nu rör han sig bara några ggr/dag. Känns lite lite… Kanske bara är jag som inte uppmärksammat alla rörelser heller eftersom det inte är några rejäla kickar. Ska till bm på onsdag, ska man vänta eller är det lika bra att ringa nån? (Vi har inga bm här i stan under helgen, måste ringa till nån annan stad isf)