Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »     |     Diskutera i vårt forum     |     Hjälp med din blogg?     |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Vandrar själen?

2017-07-18 @ 21:57

”Vad händer med själen när man dör?” Har jag googlat idag.

Idag, 9:00, avled min farmor. En gång i tiden min extra mamma, min bästa vän och min trygghet. Min farmor fick Alzheimer för drygt 10 år sedan, redan då kom sorgen. Men nu när jag vet att jag aldrig mer få se henne, i egen hög person, har gjort så att jag gråtit många tårar idag.

De senaste dagarna har jag varit blödig. På mer än ett sätt faktiskt. Jag har nu varit med om ett missfall. Kraftig mensvärk och inkontinensskydd i trosorna har varit bestående. Mensvärken har jag dock varit utan nattetid, inte det andra.

Men ödmjuk. Det har man blivit inför livet. Liv. 

Himlen är vacker ikväll. Jag tittar upp och älskar att tro att farmors själ har vandrat till ett vackert ställe. Mitt lilla embryo också för den delen.

Vad har hänt sen sist?

2017-06-08 @ 21:20

Jo, mina två pojkar har fått vattkoppor. Och jag som trodde att både hade haft vattkoppor. Men NU var det VERKLIGEN vattkoppor. Hannes en aning fler koppor.

Hampes rygg

Hannes rygg


Jag kan heller inte fatta att Hannes blir 6 år nästa vecka. Han kan sitta och rita mandalas i timtal. Han har fantastisk fantasi. Så klok och snäll. Jobbig? Ja, men det var värre förut vid 4-5 års ålder. Jag är ju säkert lika jobbig.

Varför och vattkoppor!

2017-05-14 @ 22:21

Idag är jag riktigt glad. Dagen har flytit på. Det enda lite tråkiga är att Hampus har vattkoppor. Jag trodde ju att han hade det för ett år sedan, men NU är det faktiskt vattkoppor. Vad hade han förut då? Ptjaa, pricksjukdom nr 458.

Barn och utslag, alltså…

Jag var så glad idag att jag till och med tänkte måla tånaglarna. Meen, jag tror att det kom något barn vid det ögonblicket och ville ha uppmärksamhet.

Hampus sa idag: ”Varför?” Jag sa att jag inte ville leka med bilar, han ba: varfööör? Han blev lite större helt plötsligt.

Hampe för en vecka sedan

Jag har börjat gnälla på jobbet!

2017-05-09 @ 21:14

Heeej!

En av många orsaker till att jag inte alls är aktiv på bloggen längre är att jag skriver så mycket på jobbet.

OCH jag gnäller på jobbet. Jag är så HIMLA TRÖTT på en del grejer. Vill bara spy. Möten, jobbiga åsikter, ”vill inte”-mentaliteten man möter osv.
Men det är bara att ”le och vinka”.

Helt plötsligt har jag börjat vela en massa saker. Börjat fixa med vissa praktiska grejer hemma, vilja ändra på vanor i livet osv. Få en bebis.
Så på så sätt är det ju positivt! Man ligger inte bara som en grå, mulen figur som är lättirriterad och inte har ett tålamod som ens är dugligt.

Jag har ju skaffat gymkort också! Andreas har skvallrat om det till hans jobbarpolare och säger att det inte är kul att jag tränar och kopplar det till att han är snål.
1. Jag tjänar mer än dig, älskling.
2. Det handlar inte ens om pengar, du vill bara ha mig hemma. Höhö.

Checklista!

2017-03-21 @ 20:04

Bara lite tankar jag har:

Jag ogillar att få skäll. Däremot om man ska skälla på mig, ska det finnas skäl och att man gör det på rätt sätt.

Jag känner mig däremot mycket gladare nu. Vad har hänt?
1. Lämnade hemmet, blev inspirerad av annat och kom hem med ny energi.
2. Spaltade upp tillsammans med Andreas vad som ska göras.
3. Solen kom i helgen.
4. Var öppen och ärlig med hur jag kände p g a respekt mot mig själv, vilket ledde till förändring.
5. Skrev av mig.
6. Att träffa energigivande människor – det där märker man så tydligt vilka personer som får en att känna ”yes man”.
7. Utflykt med barnen själv. Picknick, lek och att bara vara. Barnen behöver och är värda uppmärksamhet. Hannes sa att det var den bästa picknicken någonsin. Jag är beredd att hålla med.

Det är rätt intressant att bli äldre. Man kan ju konstruera sina egna checklistor. Vad ska jag göra om jag känner såhär? Och så kollar man checklistan.

Nyköping!

2017-03-07 @ 19:09

Jag var hos ÖNH i Nyköping idag med Hannes. Kul att åka dit själv med honom. Det var så mysigt att sitta i den lilla restaurangen på lasarettet och käka lunch med honom. Saknade mitt gamla jobb för en stund.

Eftersom jag aldrig är i Nyköping numera, samt att det var över ett år sedan jag lämnade blod, gick Hannes och jag till blodcentralen för att kolla ifall det fanns möjlighet att jag kunde lämna en halv liter blod idag.
Flexibla som de är, gick det bra. Jag inbillar mig också att det är grymt nyttigt att Hannes är med.

Jag åkte sedan till jobbet för ett möte. Ett efterlängtat och bra möte som fick mig att må bättre.

Flikar in avslutningsvis att:
Andreas och jag tycker verkligen att Hampe har börjat snacka bra.
Hannes har två lösa mjölktänder, inga tappade tänder ännu. Och tre permanenta tänder är uppe.

00:42!

2017-03-07 @ 00:42

Hjärtat tog tag i mig ordentligt i slutet på förra veckan. Hoppade några extra slag.

Vill ha öronproppar.

Kan inte sova ordentligt. Vaknar, känner på pulsen men fattar inte vad det är jag känner.

Önskar jag kunde vara en ”bättre mamma”. Vad ska jag göra?

Jag får post-its av dagisfröknarna. ”Hannes har förstora utebyxor”. ”Hannes saknar utekläder”.

Molande huvudvärk, magsmärta vänster sida, när bajsade jag sist? Det var igår va? Eller?

Fick skäll på jobbet av kollega. Via telefon. Mitt under en såromläggning. Det var ju bara att ta emot, kunde varken säga ”fuck you” eller lägga på. Man är ju professionell. Eller? Telefonen var ju klistrad mellan örat och axeln.

En annan gav mig en donut. Den var ur-färsk. Låg i magsäcken på 10 sekunder.

Gör något för dig själv! Vad fan är det då?

Andreas bokade hotell för oss i helgen. Vår lilla familj. Jag antar att Hampe inte tar illa vid sig att han inte får ett kalas på födelsedagen på söndag.

Dagen man inte vill vara ifrån jobbet!

2017-02-27 @ 19:29

Att vara kvinna, mamma, fru och sjuksköterska är jobbigt för mig nu i februari. Jag säger det nu: Jag hatar att vabba.
Det betyder inte att jag inte älskar mina barn, men jag ogillar verkligen att vabba.
Det här har troligtvis att göra med situationen på jobbet. Ett jobb som jag älskar och som betyder mycket för mig. Även ett jobb som ställer höga krav. Jobbet har verkligen fått mig att växa, men just nu sjunker jag inombords. Det finns för mycket i huvudet som gör att jag känner mig likgiltig när jag kommer innanför hemmets ytterdörr.

Men herregud Emelie, du har ju i alla fall ett hus. Två barn. En familj.

Idag, under vab-dagen, har jag reflekterat mycket över livets prioriteringar. Man är ju ständigt samordnare.

Jag känner mig helt klart deprimerad idag. Vår lilla Hampus fyller 2 år om mindre än två veckor och jag orkar inte ens samordna något kalas. Jag satt 30min med honom och tittade på en liten nyckelpiga på köksbordet och pratade om den. Hampus tyckte det var så intressant. Det var det enda betydelsefulla jag har gjort idag. Förutom apoteksbesöket då kanske.

Sov gott, jag ska försöka.
/Värsta klagomajan (usch)

Besök på vårdcentralen!

2017-01-31 @ 18:49

Idag var jag på vårdcentralen med Hannes. Första gången besöker jag vårdcentralen i Trosa om man räknar bort BVC och MVC besök. Hampe följde med som bihang.
Det känns inte kul att boka tid på vårdcentralen i onödan, men jag stod i valet och kvalet då jag misstänkte Scharlakansfeber.
Sedan är jag lite halvt emot penicillin i vissa fall. Kroppen är relativt bra på att lära sig ta hand om skiten själv.
MEN. Jag har varit ett halsbarn och OJ vad jag har lidit. Har inte fått någon penicillin mot det under alla mina år, och det är NU mitt immunförsvar är bra mot halsfluss och skit. I tonåren led jag av halsfluss säkert minst 5 ggr/år.

Läkaren bara ”OJ VAD STORA HALSMANDLAR”. Snarkar han?
Jag ba: ”jaaaaa, och han gör de mest konstiga ljuden på nätterna när han sover”.
Läkaren skrev en remiss till läkare på Öron-näsa-hals för ställningstagande att ta bort dom.
Jag blev ju nöjd kan jag säga.

Sen fick Hannes penicillin. Flytande Kåvepenin. Och piggelinglass av mamma på Coop. 15 st som jag beräknar räcka i fem dagar. Hehe.

Oops!

2017-01-03 @ 21:45

Andreas och jag står i hallen och river tapet.

Andreas: Tror du vi skulle vara tillsammans om vi inte hade barn?

Jag: Nej.

Andreas: Inte jag heller.

Vi: HAHAHA.

 

Mer inspirerande läsning: