Idag har jag haft sällskap av Sandra. Vi åkte till Trosa och fikade, kikade lite i affärer och bara njöt!

Andy kommer hem senare så vi har redan käkat god köttfärssås och till efterrätt lite söta jordgubbar.

Mysigt!

Diesel är under täcket och gömmer sig för Hannes. Jag vill göra samma sak. Ibland.

Snälla, lilla taxi. Kan inte du ringa upp lilla mig som du sa att du skulle göra. Du kan väl vara extra tidig. Det finns inga andra här. Det är bara jag. Jag som fryser och vill hem till lilla, lilla Gubbstugan.

Ok, jag tycker synd om mig själv. Jag får väl vänta en kvart till då…!

1 min senare ringer jag till taxin:
”Hej, det är Emelie… Igen… Jag skulle bara höra om ni har glömt bort mig här i Vagnhärad…? Ifall jag sa börja gåå hem…”
”Nej då, jag kommer snart (i ‘stackars lilla gumman’-tonen)”.

Efter 25 min var jag äntligen hemma.

Vårruset är avklarat och sjukt mycket duktiga tjejer/kvinnor/tanter var där. Jag var helt imponerad.

Hmm, undrar varför man mötte en springande Måns Zelmerlöw efter första kilometern millimeter utanför banan? Hehe…

Efter loppet (jag tittade på skylten där sluttiden stod men jag blev bländad av solen – haha, det är sant!!!) tog vi oss till syrran för en dusch och uppfräschning. Sen gick vi ut och åt god middag och ett glas vitt. Underbar eftermiddag.

Nu sitter jag på Trosabussen, som är sjukt bekväm, och längtar till sängen och mitt element.

Tack Malin för en mysig fika! Åh, det är så himla kul att se killarna leka mer med varandra.

Kolla kompisarna:

Ps. Malin gör nog världens godaste sockerkaka. Jag börjar bli bortskämd. Ds.

Jag börjar faktiskt bli taggad inför Vårruset ikväll. Ska bli skönt att springa jogga av sig lite i Stockholm med vännen Linnéa. Nu på förmiddagen ska jag ladda mina batterier hos Malin, sen tar jag cykeln ner till Trosa, lämnar Hannes till farmor Ann, tar Trosabussen till Liljeholmen, därifrån t-banan till Universitetet och möter upp Linnéa.

Haha. Äntligen något att lägga till i Naughty-file.

Andreas sms:ar mig, jag känner verkligen hans panik. Synd bara att jag är ute på promenad…

Ibland känns vissa dagar jobbigare än andra. Idag är en sån dag.

Men min röda vecka började imorse i och för sig…

Däremot kom Katja, med barn, över idag som fick mitt humör att stiga!

Hallå hallå!

Jag är inte pigg alltså, och fryser gör jag också. Men jag längtar till lunchen jag och Hannes ska äta.
Vi ska nämligen käka resterna från gårdagens middag, jag kallar den vår Carbonara de luxe.
Ikväll käkar vi ugnstekt falukorv med stuvade mackisar, tror jag. Hur gott är inte det dåå?!?!

Jag har ju inte feber i alla fall, kan vi ju konstatera…

…eftersom jag tänker på mat.

Shit. Ont i halsen. Och jag som ska springa Vårruset på onsdag…! Och nu känner jag att en finne håller på att gro inombords vid min högra näsvinge.

Jag och Hannes övar lite på att gå på dagarna. Jag håller honom i ena handen då. Gulligt va?

Snart är Vårdpedagogiken snart slut. På torsdag. Jag längtar till jag har skickat in den sista uppgiften – oj, va nöjd jag kommer vara.