Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »     |     Diskutera i vårt forum     |     Hjälp med din blogg?     |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Jag har börjat gnälla på jobbet!

2017-05-09 @ 21:14

Heeej!

En av många orsaker till att jag inte alls är aktiv på bloggen längre är att jag skriver så mycket på jobbet.

OCH jag gnäller på jobbet. Jag är så HIMLA TRÖTT på en del grejer. Vill bara spy. Möten, jobbiga åsikter, ”vill inte”-mentaliteten man möter osv.
Men det är bara att ”le och vinka”.

Helt plötsligt har jag börjat vela en massa saker. Börjat fixa med vissa praktiska grejer hemma, vilja ändra på vanor i livet osv. Få en bebis.
Så på så sätt är det ju positivt! Man ligger inte bara som en grå, mulen figur som är lättirriterad och inte har ett tålamod som ens är dugligt.

Jag har ju skaffat gymkort också! Andreas har skvallrat om det till hans jobbarpolare och säger att det inte är kul att jag tränar och kopplar det till att han är snål.
1. Jag tjänar mer än dig, älskling.
2. Det handlar inte ens om pengar, du vill bara ha mig hemma. Höhö.

Checklista!

2017-03-21 @ 20:04

Bara lite tankar jag har:

Jag ogillar att få skäll. Däremot om man ska skälla på mig, ska det finnas skäl och att man gör det på rätt sätt.

Jag känner mig däremot mycket gladare nu. Vad har hänt?
1. Lämnade hemmet, blev inspirerad av annat och kom hem med ny energi.
2. Spaltade upp tillsammans med Andreas vad som ska göras.
3. Solen kom i helgen.
4. Var öppen och ärlig med hur jag kände p g a respekt mot mig själv, vilket ledde till förändring.
5. Skrev av mig.
6. Att träffa energigivande människor – det där märker man så tydligt vilka personer som får en att känna ”yes man”.
7. Utflykt med barnen själv. Picknick, lek och att bara vara. Barnen behöver och är värda uppmärksamhet. Hannes sa att det var den bästa picknicken någonsin. Jag är beredd att hålla med.

Det är rätt intressant att bli äldre. Man kan ju konstruera sina egna checklistor. Vad ska jag göra om jag känner såhär? Och så kollar man checklistan.

Nyköping!

2017-03-07 @ 19:09

Jag var hos ÖNH i Nyköping idag med Hannes. Kul att åka dit själv med honom. Det var så mysigt att sitta i den lilla restaurangen på lasarettet och käka lunch med honom. Saknade mitt gamla jobb för en stund.

Eftersom jag aldrig är i Nyköping numera, samt att det var över ett år sedan jag lämnade blod, gick Hannes och jag till blodcentralen för att kolla ifall det fanns möjlighet att jag kunde lämna en halv liter blod idag.
Flexibla som de är, gick det bra. Jag inbillar mig också att det är grymt nyttigt att Hannes är med.

Jag åkte sedan till jobbet för ett möte. Ett efterlängtat och bra möte som fick mig att må bättre.

Flikar in avslutningsvis att:
Andreas och jag tycker verkligen att Hampe har börjat snacka bra.
Hannes har två lösa mjölktänder, inga tappade tänder ännu. Och tre permanenta tänder är uppe.

00:42!

2017-03-07 @ 00:42

Hjärtat tog tag i mig ordentligt i slutet på förra veckan. Hoppade några extra slag.

Vill ha öronproppar.

Kan inte sova ordentligt. Vaknar, känner på pulsen men fattar inte vad det är jag känner.

Önskar jag kunde vara en ”bättre mamma”. Vad ska jag göra?

Jag får post-its av dagisfröknarna. ”Hannes har förstora utebyxor”. ”Hannes saknar utekläder”.

Molande huvudvärk, magsmärta vänster sida, när bajsade jag sist? Det var igår va? Eller?

Fick skäll på jobbet av kollega. Via telefon. Mitt under en såromläggning. Det var ju bara att ta emot, kunde varken säga ”fuck you” eller lägga på. Man är ju professionell. Eller? Telefonen var ju klistrad mellan örat och axeln.

En annan gav mig en donut. Den var ur-färsk. Låg i magsäcken på 10 sekunder.

Gör något för dig själv! Vad fan är det då?

Andreas bokade hotell för oss i helgen. Vår lilla familj. Jag antar att Hampe inte tar illa vid sig att han inte får ett kalas på födelsedagen på söndag.

Dagen man inte vill vara ifrån jobbet!

2017-02-27 @ 19:29

Att vara kvinna, mamma, fru och sjuksköterska är jobbigt för mig nu i februari. Jag säger det nu: Jag hatar att vabba.
Det betyder inte att jag inte älskar mina barn, men jag ogillar verkligen att vabba.
Det här har troligtvis att göra med situationen på jobbet. Ett jobb som jag älskar och som betyder mycket för mig. Även ett jobb som ställer höga krav. Jobbet har verkligen fått mig att växa, men just nu sjunker jag inombords. Det finns för mycket i huvudet som gör att jag känner mig likgiltig när jag kommer innanför hemmets ytterdörr.

Men herregud Emelie, du har ju i alla fall ett hus. Två barn. En familj.

Idag, under vab-dagen, har jag reflekterat mycket över livets prioriteringar. Man är ju ständigt samordnare.

Jag känner mig helt klart deprimerad idag. Vår lilla Hampus fyller 2 år om mindre än två veckor och jag orkar inte ens samordna något kalas. Jag satt 30min med honom och tittade på en liten nyckelpiga på köksbordet och pratade om den. Hampus tyckte det var så intressant. Det var det enda betydelsefulla jag har gjort idag. Förutom apoteksbesöket då kanske.

Sov gott, jag ska försöka.
/Värsta klagomajan (usch)

Besök på vårdcentralen!

2017-01-31 @ 18:49

Idag var jag på vårdcentralen med Hannes. Första gången besöker jag vårdcentralen i Trosa om man räknar bort BVC och MVC besök. Hampe följde med som bihang.
Det känns inte kul att boka tid på vårdcentralen i onödan, men jag stod i valet och kvalet då jag misstänkte Scharlakansfeber.
Sedan är jag lite halvt emot penicillin i vissa fall. Kroppen är relativt bra på att lära sig ta hand om skiten själv.
MEN. Jag har varit ett halsbarn och OJ vad jag har lidit. Har inte fått någon penicillin mot det under alla mina år, och det är NU mitt immunförsvar är bra mot halsfluss och skit. I tonåren led jag av halsfluss säkert minst 5 ggr/år.

Läkaren bara ”OJ VAD STORA HALSMANDLAR”. Snarkar han?
Jag ba: ”jaaaaa, och han gör de mest konstiga ljuden på nätterna när han sover”.
Läkaren skrev en remiss till läkare på Öron-näsa-hals för ställningstagande att ta bort dom.
Jag blev ju nöjd kan jag säga.

Sen fick Hannes penicillin. Flytande Kåvepenin. Och piggelinglass av mamma på Coop. 15 st som jag beräknar räcka i fem dagar. Hehe.

Oops!

2017-01-03 @ 21:45

Andreas och jag står i hallen och river tapet.

Andreas: Tror du vi skulle vara tillsammans om vi inte hade barn?

Jag: Nej.

Andreas: Inte jag heller.

Vi: HAHAHA.

 

Jul och verkligen inte överens!

2016-12-23 @ 22:19

Vi har gjort vår första Jansson här hemma. Det luktar gott! 

Har tänkt på en grej idag. Jag kommer verkligen inte överens med en person. Det känns märkligt att inte komma överens med någon. Jag är inte van det. Jag blir så otroligt provocerad. Såå…

Jag önskar mig av tomten en förmåga att skaka av mig grejer bättre. Kalla det för ”hårdhudad” och att kunna känna mer ”who cares?!”. OCH så önskar jag mig det där ur-snygga understället på Team Sportia. 

Längtar till imorgon och att bara få hänga med mina killar. Prutta, hoppa i soffan, pussa på varann, busa, va snälla, säga tack och göra familjekramar. God Jul!!

Huvudvärk, småbarnsår och jul!

2016-12-08 @ 21:30

Tänkte börja med att skriva ”Tänkte skriva några rader…” men det går fetbort. Tråkigt sätt att börja ett inlägg efter att inte skrivit något på SÅ länge.

Ok, huvudvärk. Jag visste att det skulle bli en stressig dag på jobbet, torsdagar är det. Rond med Dr X, sjuka, döende, sår och ett obligatoriskt möte under bästa eftermiddagstid på det. Bästa eftermiddags tid är mellan två och tre, den timmen går sjukt snabbt för det finns massor av grejer att beta av. Speciellt på torsdagar.
På grund av detta kom huvudvärken som en intravenös injektion (istället för ett brev på posten).

Småbarnsåren. Jag älskar barnen mest i hela världen. Jag älskar deras pappa också mest i hela världen. Men Andreas sade något intressant häromdagen: ”Du ger barnen så mycket kärlek att det inte finns något kvar till mig”. Typ, något liknande. Alltså, tiden går så fort. Jag kan knappt fatta. Hannes skrev ”jul” på ett papper häromdagen, jag ba: ”eeh, kan du skriva?!”.
Jag är fullt fokuserad på jobbet, sedan har jag disk, städ, tvätt och barn när jag kommer hem. Jag slarvar ofta. Låter disken vänta ett dygn. Tvätten får ligga kvar över natten. I sängen sover jag sen, har absolut inte lust för något annat. Hannes går på fotboll på onsdagar. 17:30. Man hinner precis äta middag om man snabbt kokar varmkorv i stekpannan. Ett lagerblad och fyra-fem kryddpepparkorn har jag i för Andreas skull.

Jul. I år skämmer jag bort min man på julafton. Barnen får julklappar för drygt en tusing var. På julafton öppnar EN I TAGET, allt annat tycker jag är beiget. Jag köper helst julklappar med känsla, då vill man se ett förhoppningvis glatt och nöjt ansikte när julpappret slits upp. Man vill ju inte missa den tacksamheten.

Värktabletterna har äntligen verkan…

Jag längtar till julafton som jag ska fira med mina två barn och man. Hemma. Jag kan se dey framför mig; mina älsklingar på julbordet (lax, SILL, ägg, gubbröra, mumma och rödbetssallad) och mina älsklingsmänniskor på stolarna.

Hampus skräck!

2016-11-23 @ 06:50

Den senaste veckan har Hampus vaknat plötsligt mitt i natten och skrikigt. Han blir så annorlunda. Det är som att han är rädd för något, skitförbannad, vill så gärna ha en kram men absolut inte på en och samma gång.

Nattskräck?

Det går över på 10 minuter, men 10 minuter mitt i natten känns som en evighet tycker jag.