Add Comment Register
Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »     |     Diskutera i vårt forum     |     Hjälp med din blogg?     |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Tredje gången gillt?:)

Jag har två snitt med mina två barn. Nu ska jag banne mig ha en normal förlossning:)

Fick en fråga om snitten om de blev pga stora barn osv så jag drar allt här i ett inlägg.

Med första barnet fick jag början till havandeskapsförgiftning så de satte igång mig med att sätta i en ballong för att vidga livmodertappen och sen tog de hål på hinnorna. Att bli igångsatt utan att kroppen bestämt det själv gör jädra ont. När värkarna sätter igång hinner man inte andas riktigt förrän nästa värk kommer. Jag fick då ryggmärgsbedövning. Det hjälpte lite och när de sen ökade dosen så stannade det av. Jag öppnade mig ca 5 cm. Efter ett tag blev sonen stressad och hjärtljuden gick upp och ner och det blev akut snitt. Han kom i vecka 40+3

Med dottern så fick jag förvärkar som jag trodde var riktiga värkar.. Aj.. Denna gång låg livmodertappen bakåt så de kunde inte känna om jag öppnade mig något. Tog bad och tens och de hjälpte lite. Eftersom förvärkarna gjorde så jädra ont och dottern sparkade så febrilt i magen så jag hade enorma smärtor så kände jag att jag inte ville uppleva ett akut snitt till utan bestämde mig för ett planerat som då blev dagen efter. Denna gång var jag påläst om vad som händer under ett snitt och vilka och varför alla är där som är där. Rekommenderar verkligen alla att läsa vi föräldrars bok ”boken om kejsarsnitt” för man vet aldrig om man råkar ut för det.

Idag är jag glad att jag valde planerat snitt eftersom dottern hade bajsat i fostervattnet och hade svalt det och hade i lungorna. Hon fick då ligga med C-papp på neo avdelningen. Hade jag väntat ut förvärkarna kanske det inte hade gått bra eller att det hade blivit ett akut snitt igen. Hon kom i vecka 39+5.

Så man kan ju säga att jag gått hela graviditeter vilket många diabetiker inte gör. Det beror vilket landsting man bor i. Lite konstigt kan man tycka.

Iaf, jag skyller på första graviditeten att epiduralen stannade av hela förlossningen så denna gång ska jag inte ha sån smärtlindring..  så mår bebis bra och jag bra så hoppas jag kunna få slippa snitt denna gång..

Med dottern så låg jag nästan hela vägen perfekt på tillväxtkurvan och  vecka 38+5 så låg hon på -2 % någonting. Som mest på 9+ i början.

Sonen stack iväg runt vecka 36 tror jag….

Är man nyfiken så finns siffrorna under kategorin tillväxtultraljud.

Sen så beror det lite på vem som mäter tror jag. Jag har haft en person som gjort de 3 första och nu denna gång så var det en annan. Vi får se hur det ser ut om ca 2 veckor.

Svullen som attan är jag och det spänner i skinnet. Jag vill så mycket men orkar så lite och det är drygt. Iofs så måste man ändå göra vardagssysslor. Idag har sonen börjat med friidrott så då var man borta mellan 17,30-19,20… mina fötter är trötta nu även om jag använder stödstrumpor..

Blodsockret har blivit bättre på nätter och fm men har nu lite högre på em runt 14-15. Blir till att dutta lite där också när man ev äter något mellanmål. Känner mig ofta sugen och hungrig den tiden..

Nä nu är det fötterna i högläge känner jag!

Snart blire bebis!!

Kram alla!

 



4

kommentarer på Tredje gången gillt?:)
  1. Picnic skrev

    Intressant läsning! Jag får intrycket att vad som helst kan hända och att man aldrig riktigt kan veta hur det kommer att gå. Med tanke på att man ju inte planerar för en havandeskapsförgiftningt och att du låg perfekt i tillväxtkurvan med dottern och att det ändå blev snitt. Jag vill ju ändå på något sätt förbereda mig mentalt på vad som ska hända men antar att det inte går. Har du några tips?

  2. Johanna skrev

    Hej! Det är så spännande att läsa din blogg och jag blir glad varenda gång du uppdaterat den! :)
    Imorgon går jag in i vecka 31 och jag har också diabetes.
    När och hur bestämmer man om det bli snitt? Kanske dum fråga men jag är nyfiken. Det är ingen som frågat mig något om det ännu i allafall. Men det kanske man gör senare.. Hoppas du får som du vill i allafall :)

  3. Svårt att ge tips men det viktiga är nog att du mentalt bara förbereder dig för en normal förlossning men ändå läser på om snitt så man
    vet vad som händer runtom en om det skulle bli så.
    Lycka till!:)

  4. Tack! Åh blir så lycklig av såna snälla ord, hormonerna bara bubblar över:) Vilket också sporrar mig att försöka uppdatera så ofta jag kan!
    Man bestämmer oftast inte alls om snitt så länge allt ser bra ut. När jag fick sonen så var det ju meningen för en normal förlossning men det blev knas och då blev det akut snitt. Då plockades han ut på 45 min from det att de kom och talade om att det skulle bli snitt. Då var man inte alls förberedd. När nr 2 kom så var det också meningen för en normal förlossning men då talade de om att med tanke på att jag var snittad förut så var risken större för snitt denna gång också så då förberedde jag mig och läste på om det. Vilket jag är oerhört tacksam över eftersom jag mådde dåligt i flera år efter det akuta snittet.
    Sen är det ju så att vi diabetiker av någon anledning får snitt oftare än andra tydligen:(