Jaja… alla ni vänner… ta ett djupt andetag och sätt er ned igen. Ni behöver inte alls stryka slipsen, putsa skorna eller nojja över att finstassen luktar unket. Det här är MITT BRÖLLOP – i MINA DRÖMMAR! Så här långt iallafall. När drömmarna blir verklighet kommer ni att veta det, tro mig! Det kommer väl trilla ned nåt i brevlådan, om brevlådor ens existerar längre då… Annars är det väl inboxen, facebooken eller nån mobilapp som berättar vad som händer, så ta det bara lugnt nu. 😀

Men så här skulle jag, i nuläget vilja ha mitt bröllop:

Vinterbröllop

Tema: Traditionellt men blingat

Färg: vitt vitt vitt, silver, ljusrosa

Vigsel: Våmhus kyrka / sakrestia

Foto: Leif Bength, fotosidan.se

Då jag vill ha bröllopet runt jul skulle jag vilja ha ett luciatåg med små söta barn istället för någon jag kanske inte ens känner som sjunger. Dock med ett undantag; en numera folkkär musiker jag lekte med som barn som solist; Stefan Nykvist… Jadå, ”han i Larz Kristerz”. Vore ju pricken över i´t i … ö… okej, ringet över å i tårta då! 😀

Då skulle han få sjunga You raise me up på Älvdalska…. eller om han är mutbar… Våmhusmål. Hm.. kanske läge att börja muta redan nu? Lyssna… det är så härligt!

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=Z5Kx618MCbA[/youtube]

*ryser* Eller fan – finns det någon mascara som skulle hålla, jag skulle så grina så hejdlöst?

Men håll med… det skulle bli DAMN GOOD!!!

Tänk ett litet snuttigt luciatåg som står där och ser ut som bara små snuttiga lussebarn kan se ut… och alla ljus. Vore så klockrent så vem skulle behöva fest, typ. (Kanske smutta på lite glögg i bänkraderna då…hehe.. Nattvard?!)

Vigselakten:

Skulle vilja ha en kort version. Eller, mycket musik, snarare. Men inte så tungt. Dock, där kommer det traditionella in. Jag vill INTE att pappa ska leda mig till altaret. No way, José. Jag har bott själv LÄNGE, jag har valt mitt livs kärlek och är fanken inte bortgift mot någon åkermark eller nåt gäng kossor. 😛

Skulle kunna tänka mig något i stil med att luciatåget går först och sen kommer jag och min älskling efter. MIN älskling… (Då är inte allas blickar på mig, några spanar nog på de näpna luciorna också.)

Färdtjänst:

Vet inte… Jag är hästtjej. Så jag menar, häst och släde vore ju inte fel. Men det finns inget som garanterar att det funkar bara för att det är Dalarna och juletider. Och jag har i färskt minne julottan för fem-sex år sen, hästen som tröttnade under julottan och skenade hem. :/ Vore faktiskt roligare annars med skoter, varför inte låta alla åka skoter till festen. (Festen fick man förresten ha i församlingshemmet, som ligger på samma parkering som kyrkan.. Vore det boring or what?)

Annars vore det inte fel med en flådig bil – om det finns någon som inte avreggat den för vintern. Helt klart skönare om det skulle vara runt trettio ute. DET är vanligare än snö, tror jag.

Fotografering:

Före vigseln. För att inte gästerna ska behöva stå och frysa i eventuell snöstorm i väntan på middagen. Och dessutom har inte tårarna börjat strila än, håret och sminket är nygjort. Annars – hellre någon dag EFTER vigseln, när hysterin lagt sig. Om man nu har råd fixa håret och sminket två gånger.

Mottagning:

Det är ju det som är det svåraste! Rätt klar bild av vilka jag vill bjuda från min sida, tror älsklingen har det oxå. Lokal, ja, den finns i skallen, kan jag säga. Även funderat över om man inte skulle kunna ha hela balunsen där, inklusive vigseln. De har en jättefin träveranda och om man tog en kort version av vigselakten skulle gästerna kunna hålla facklor… MUMMA!

Välkomstdrinken är given; vitvinsglögg!

Då jag är väldigt skeptisk till att ha presenter skulle jag vilja ha ett urtrist betal-bröllop, faktiskt. För vi är inga ungdomar som flyttar ihop för första gången, vi har redan dubbletter av i stort sett ALLT. Det lilla som saknas i nuläget kan vi skaffa själva, och det faktum att vi inte redan gjort det tyder ju bara på att vi inte BEHÖVER dessa saker, eller hur? Och jag avskyr att öppna presenter inför publik! Dessutom vill jag inte att dagen ska handla om VEM som gav VAD. Hellre över att maten var en riktig höjdare….

Maten:

Buffé tror jag, då det inte kommer bli något enormt bröllop. Buffé är ett bra sätt att sammanföra folk som tidigare inte träffats och dessutom göra det lite mindre stelt. Dessutom slipper jag en massa servitriser som jag ska oroa mig för hur kompetenta och framförallt – TREVLIGA de är. Mardrömmen: någon som vaknat på fel sida och bara muttrar till MINA gäster. Usch!

Dessutom kan alla äta vad de vill på en buffé och de flesta borde bli både mätta och belåtna.

Tårta:

I´m a traditionkiller här! Jag vill ha en liten prinsessig tårta till oss vid vårt bord, dvs närmaste familjen… eller bara för mig och Artur. Sedan vill jag ha cupcakes till gästerna, för att då får ju alla samma sak, och det ser snyggare ut än en tårta som bara hackas sönder mer och mer. En tårta för oss att dela och äta från samma fat, tänker mig den vit och ”frostig” på utsidan och med rosa fyllning, silverdekorerad. Cupcakesen är rosafärgade med vit fluffig topping och silverdekor, i silverfärgade formar. Och HÄR dricker vi skumpa till! (smak; smultron och vanilj?) Bubblet är vitt, eller rosa.

Därefter kaffe och sen vet jag inte……. Dans? Det får vi tänka på. Inget knätofsande iallafall. Möjligen dator+playlist+högtalare.

Underhållning:

En urflippad senare underhållning före eller strax efter tårtan; ännu ett luciatåg. Men det är nåt fel… ser de inte skäggiga ut? Låter de inte lite… illa?

Vore askul om mina gamla bekanta från Orsatiden ställde upp på ett hårdrockståg och sjöng lite rockigare Luciatunes. Ringen över å i tårtan igen vore ju om de avslutade med en hyffsat rumsren stripp… 😛

(Måste höra med dem… )

Där har ni mitt drömbröllop så här långt. Märk väl hur jag utelämnat klädseln helt. Men… brudklänningsdrömmen har jag ju hittat i Danmark redan, ska se om jag hittar den från tidigare blogginlägg. Och älsklingen, han är fin i vad han än tar på sig. 😀

Ringen har jag också bloggat om… Fast – det dyker ju upp både klänningar och ringar dagligen som är helt makalösa, så det blir väl det svåraste att välja då. 😀

Okej… halkade på nåt bananskal in på att drömma om bröllop och hittade en himla charmig brudkrona på Blocket. Då jag vill ha ett vinterbröllop tror jag den skulle passa alldeles utmärkt:

Brudkrona i silvertråd och Swarovskikristaller från Pelilja Design, Norrköping, tel. 070-9130518

För dig som går i giftastankar, eller bara vill drömma iväg på ett fluffigt tyllmoln en stund, finns väldigt mycket bra information att hämta på Svenska Kyrkan.

Det där fick förmodligen någon form av fjortisstämpel – för det handlar ju inte om någon liten baby som vägrar testa smakportioner, utan en 35-årig kvinna som inte kan komma på EN enda maträtt som känns det minsta lockande.

Lägg till att denna samma kvinna faktiskt även har en receptblogg med både mat och bak. Men just nu har hon alltså drabbats av total mattorka. Eller torka – för jag kom på… finns inget drickbart som lockar heller. Det  är verkligen inte kul. Är van att ha hur många förslag på luncher och middagar som helst – nu är det helt blankt! Får inspiration av er andra Min Bebis-bloggare, tack och lov. Och samboälsklingen gillar att laga mat, så senaste veckorna har han fått utfodra mig. Ofta mår jag bara illa när jag tänker på att jag måste äta. Hallå där, jag är i slutet av graviditeten, inte början??!! Borde jag inte sitta här med en massa olika saker att äta på?  Hela tiden?

Det enda jag inte mår illa av att tänka på är mackor – men jag skulle inte kunna tänka mig äta mer än max två mackor på en dag iallafall. Och jordgubbar.. men samma där. Inget jag frossar i, en halv skål ihop med yoghurten och All Bran till frukost, kanske en liten skål med mjölk och grädde på eftermiddagen. Och oavsett VAD jag äter så mår jag alltid som ett troll efter, måste sitta helt stilla för att det inte ska komma upp. Är det undra på att mat känns som en bestraffning just nu? Undrar hur det kommer att kännas att äta efter förlossningen – om jag hinner mellan skriken. 😛 Och att äta många små portioner – glöm! För även det lilla minsta som trillar ned i magen gör mig illamående, så varför skulle jag vilja utsätta mig för det fler gånger än nödvändigt? *ryser*

Fick faktiskt idéen pasta idag, skulle gjort en sallad, men älsklingen skulle iväg så vi grävde i gömmorna och lyckades trolla ihop pasta med ost & skinksås. Funkade så där, men… Känns som att allt jag äter nu kommer att hamna på listan över saker jag helst aldrig vill äta igen. Borde med andra ord tvinga mig frossa i snabbmat så har jag ett lätt liv sedan! Tyvärr lockar det som en rotfyllning.

Till middag kan det iallafall tänkas bli Stinas Kyckling som vi pimpar till i långpanna med lite morötter, palsternacka, lök, örter och citron. Vi får se.