En något lägre mage, skulle jag tro. Fast eftersom Knyttet hickar hela tiden så kanske den hoppar lite hit och dit. 😛 Nu känner jag mig snart orörlig – delvis för att jag lyckades gå för mycket och reta upp foglossningen, så nu är det andra dagen jag sitter/ligger där jag ramlar ned. Men – det närmar sig verkligen fort nu! Och ändå, kanske inte fort nog? Knyttet har inte lika mycket plats nu, så det är färre sparkar – även h*n lyckas få in nån fullträff ibland. Annars känns det verkligen hur trångt det är att gnida sig runt inne där. Stackars, men snart är h*n ute och kan sparka bäst h*n vill!

Solbrännan ser ju riktigt bra ut, trots att jag inte orkar vara ute i solen så mycket. Smälter ju bort! Haft två riktigt svala nätter här och det har varit SÅ skönt att ha nästan kallt i sovrummet… aaaah!