Skaffa en egen blogg - Klicka här »       Logga in »      |      Diskutera i vårt forum      |      Hjälp med din blogg?      |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Arkiv för augusti, 2011

Add Comment Register

Försäkringskassan…

2011-08-30 @ 22:09

Åh så roligt jag haft med att ladda ned Bank ID. Försökte en halv biljon gånger att ladda ned mobilversionen – gissa hur bra det gick…. Haft det jäkla SIM-kortet ett år och aldrig fått det att funka. Gav till slut upp och tänkte att jaja, det blir fil då. NU, efter några timmar, lyckades jag. Finally. Så trött så ögonen går i kors.

Nu ska vi se hur lång tid det tar innan det trillar in nån krona också… Hur länge fick ni andra vänta?

Kram o pöss o g´natt (om Knyttet vill att vi ska sova)

Mysdag

2011-08-30 @ 19:32

Igår var det en strid att amma Vincent igen. Han får sina panikanfall och blir helgalen och skriker och vrålar i timmar i sträck, innan han är så trött att han bara inte orkar annat än att tutta lite och sen slocknar helt utmattad. Igår tog började det runt åtta och lugnet återvände runt ett inatt. Hade inga större förhoppningar om att få sova alls inatt, men han överraskar, lilla fisen. Jag vaknade när det just börjat ljusna ute och kikade på honom och då vaknade han och började visa sina ”mata mig” – miner. Fort upp med honom i sängen och fram med tutten. Yes – han högg som en piraya och åt snällt tills han somnade på tutten och såg nöjd ut. Ned i vaggan igen. Gnällde lite, så jag vaggade honom lite lätt och Zzzzzz… Fick sedan sovmorron till nio! *älska* Myste lite, åt frulle och sen ammade vi lite till. Återigen – utan strid. :) Testade sedan bröstpumpen, och FAN så skönt det var att bli av med lite överflöd.

Har ägnat dagen åt att varva mys / amning med att fixa runt här hemma. Äntligen plockat bort allt skrot som blivit liggande i Vincents rum. Även om han inte ska bo där än på ett bra tag så ska det se fint ut! Flyttade in mobilen från Ikea från spjälsängen till över skötbordet så att det ska bli lite roligare att byta blöja. (Enda nöjet nu är att hålla inne världens bajslass tills blöjan är borttagen och skita ned handduken och leka pink-fontän på pappa… hehe)

Hann städa badrummet lite också. Hatar att se minsta lilla kalkavlagring på nya blandarna!

Egentligen är jag skittrött, men eftersom jag har börjat få tillbaka känseln och äntligen kan gå på toa igen så är jag helt speedad av lycka.

Artur har visat vilken underbar karl han är; han ägnade nån timme åt att göra en lergryta med lunch ”Guyveche” (Bulgarisk rätt med tex kyckling, potatis, morot, svamp, lök och över smular man massa Fetaost, knäcker över ägg och strör över valfria örter.) Och efter det har han bakat en banankaka enligt Leilas recept. Nu ska vi smaka den och jag ska inta sidoläge igen säger min lilla hungriga son.

Någon som har något bra hushållsknep för onda små magar? Han har gaser som skulle få en lastbilschaufför att blekna. De pruttarna… WOW! (Och jag äter inte särskilt mycket som kan ge honom gaser… ) Tipset vi provat hittills är några droppar sockerlösning (1½ msk i 1 l kokt vatten), det verkar funka men det kanske finns fler knep?

IMG_1483

BB-besök och shopping

2011-08-29 @ 19:10

image

image

BB-kollen gick jättebra. Barnmorskan vi träffade tyckte det var onödigt att kalla honom, för allt var ju bra och han går upp fort i vikt och amningen är verkligen inget problem. Men så var det ju den utnötta morsan oxå…
Fan så apatisk man bli ibland.
Jag frågade alla på SpecialBB om benen och känseln och inget visste nåt. Barnmorskan idag hade fått samma fråga tre gånger idag bara och det var inget att vara orolig för. Endera kunde det vara rester av Edan som låg kvar i håligheter i ryggen eller nerver som blivit lite mosade av Vincents huvud under förlossningen. I vilket fall som helst kommer det att släppa, men kan ta tid. Varför visste ingen annan detta???

Fick även äran att betrakta mitt underrede i en spegel. (”Hej, Bullen. Jag är en tjej på femton vårar som undrar om….”) Jag ville inte – vissa saker klarar man sig bättre utan. Hon övertalade mig. TACK! Såg normal ut, bortsett årets blåmärke på ena blygdläppen och det är det -ett blåmärke- som gör så satans ont. Inte stygnen, de syntes knappt ens. Nu behöver jag inte oroa mig för att de håller på att spricka när jag hostar. Kanske kan jag slappna av lite och börja pinka igen. Vore najs!

Efter besöket gick vi in till stan för att utöka garderoben lite. Vincent är ju lite lång och har riktiga grabbfossingar, så de minsta pyamasarna och byxorna med fot var för små redan från start. Blev den här söta från H&M och en två-pack från samma ställe. På Cubus hittade vi en liten cool velour-mysdress i grått. Perfekt när det börjar bli kallt. (Var bara 14 grader här idag…. hurv!)

Därefter gick vi till apoteket och köpte en bröstpump, kan bli skönt att kunna lägga upp ett lager och låta pappa mata lite ibland!

Avslutade vårt första citybesök med att våldgästa farmor på jobbet. Uppskattat i högsta grad! Jag fick ju jättefina örhängen av henne som tack för att jag gett henne ett barnbarn. :)

Nu ligger vi och vilar… eller, jag gör. Artur går runt med en ilsket skrikande baby.  😛

BB-kontroll

2011-08-29 @ 09:09

Idag ska vi till BB för kontroll, för att se att Vincent går upp i vikt som han ska (förvånad annars, han äter JÄMT!) och även kolla vad som hänt med mig och min motsträviga kropp.

Vi har vägt Vincent hemma igår och han hade gått upp sen vi lämnade Special-BB iallafall, och igår vägrade han att lämna tutten på i stort sett hela dagen. Och natten. *gäsp*

Kände att jag blev riktig jävla irriterad när de ringde från sjukhuset för att kolla hur det gick hemma. ALLT handlade om amningen. Med tanke på att jag skrivit med versaler i mitt förlossningsbrev att jag inte ville utsättas för amningspress tycker jag att de visar rätt bristande hänsyn och respekt. (Även på den punkten… men mer om det i min förlossningberättelse senare.) Jag kunde amma direkt vid förlossningen, ammade bra och allt gick jättefint, förutom att Vincent gick ned några gram för mycket. Men hallåååå – han bajsade på löpande band också. Hade vi fått ett dygn på oss hade det rett ut sig av sig självt, då han rätt fort gjorde sig fri från det första kladdbajjet. Men istället skulle vi sättas på ”boob camp” och intensivamma. Det ledde till extrem överproduktion av mjölk hos mig, för högt tryck för att Knyttet skulle kunna äta – och vilja äta.  Och – mjölkstockning.

Så med två stenhårda tuttar som hotade att sprängas, en bebis som vrålade som en stucken gris så fort han fick tutten i munnen och sedan kräktes efter amningen – och fick ont i magen – kändes den där viktökningen på 60 gram rätt överskattad. Visst, vi fick åka hem iallafall. Men amningen är inte alltid mysig längre. Ibland blir min fina lugna bebis som besatt och hysterisk och letar tutten, bara för att sedan spotta ut den och vråla. I timme efter timme. I natt somnade vi runt 3, vaknade igen 05.40. Lyckades amma lite lugnt då, och sedan fick Vincent ligga mellan oss medans vi snoozade en timme till. Vågade inte röra honom för då hade djävulen vaknat igen. Nu har vi ätit frukost alla tre och han ligger på soffan och gosar – lugn. Så skönt – min fina älskling får ju inte vara så där ledsen. Eftersom det började redan klockan åtta i går kväll så kan jag erkänna att vare sig pappa eller jag kunde hålla tillbaka tårarna i natt när det där hjärtskärande ”DET GÖR ONT”-gråtandet vägrade upphöra. Masserade magen som jag lärt mig för massa år sen och faktiskt, det gav sig tillslut. Helt plötsligt bara somnade Vincent helt nöjd. YAY! Men – då vågar man ju inte somna istället, måste ligga och lyssna att han verkligen sover och inte börjar om igen. För det går i cykler om cirka en timme…

Ska höra med barnmorskorna vad det kan vara, men jag tror ju på  övertryck i brösten, för oftast går det bra om jag bromsar mjölken lite genom att hålla ett finger över. Men inte alltid.

Sen ska jag kollas också. Känseln är inte tillbaka i ben och ”underdel”. Jag kan fortfarande inte kissa, iallafall inte normalt. Kanske lyckas ett par gånger per dag… Inte bra! Hoppas de kommer med nåt bra så jag kan sluta kämpa med det iallafall, känns så hopplöst att vara kissnödig och sen händer inget. :( (De som känner mig vet att jag i normala fall har en blåsa avsedd en blåmes, kissar minst en gång i timmen.)

Nu ska jag kolla om mitt älskade matvrak behöver påfyllning innan vi knatar i väg till bussen. Och ja – foglossningen är avsevärt mycket bättre, men jag har ont i ryggen om jag rör mig mycket så jag har beställt en Belly Bandit, den nya modellen som har  fem cm längre kardborrband. Hoppas de levererar fort – skulle vara skönt!!!

Ska försöka hitta tid att svara på era kommentarer, kanske kan rigga laptopen i sängen under mina otaliga amningstimmar.

Kram o pöss på er!

Tips till nyförlösta

2011-08-28 @ 18:16

Hade jag bara vetat om detta för fyra dagar sen; lösningen på onda nedre regionerna= isbinda! Varför sa ingen på sjukhuset nåt om dem? När de dessutom hade såna på avdelningen… Men vid undersökningen vid utskrivningen fick jag iallafall tipset eftersom svullnaden inte gått ned som den borde. Halleluja!
Man tar en vanlig binda utan vingar/trosskydd och blöter, fryser (styckefrys, inte lägg ihop) och använd sen. Och njuuuuut!

Nu har det blivit mycket bättre. Kunde ta promenad mer vagnen idag till och med.

(Använder Tena trosskydd, de avger inget vatten o suger upp fast de är våta. Kanon!)

Wubbe-vännen

2011-08-27 @ 10:53

image

Efter att ha testat allt i fyra timmar kändes det som dags för Wubba-nubben. Hade tänkt vänta nån vecka, men när inget annat funkar, varför vänta? Den kommer ju inte på något sätt tävla med amningen utan kommer dyka upp som vän när det krisar. För vänner, det blev de direkt!!
Vi firar att Vincent gått upp sen igår, och att vi förmodligen får åka hem idag.
Jag firar med att ha klätt mig i mina kläder och lagt på lite ögon make för att se mindre död ut.

Kul sak: Våra grannar under oss är också här, de fick lite för tidigt och också en liten kille så nu har Vincent en kompis rakt under oss – en kompis med egen gräsmatta och kissekatter. :-)

Hoppas vi får komma hem! Kramisar!

Vincent

2011-08-26 @ 14:01

image

Nu har vi bestämt oss, vi kör på det namn som vi velat ha sedan innan vi plussade, men som en bekant hann före med. Vincent! Knyttet kommer att heta Vincent Leo Sebastian Bahdassarian för det är det enda namn som passar en superbebis som honom.

Vi blir kvar en natt till här på special-BB för Vincent bajsar fortare än vi hinner fylla på…dvs han har gått ned för mycket så han ligger på gränsen till att behöva ersättning. Men, med tanke på hur han bajsar är det inte förvånade. Han äter bra och mest hela tiden, så nu ska vi intensivamma idag och kolla läget igen imorrn. Kul att höra ”intensivamma” när man inte gör annat. Liksom – så sällan som var fjärde-femte timme har vi aldrig ammat. Så, när de säger var tredje och det också låter som rena slömatandet undrar man ju. Ska vi tejpa honom vid tutten direkt eller?? Men de ska få se, imorrn ska vi ha vänt kurvan!

Nu kom min supersöta superbebis tillbaka från PKU-provet. Stackars liten!

Själv längtar jag till klockan fyra, då äntligen tar de bort katetern!

Förresten, fråga:

Har någon upplevt känselbortfall som suttit kvar flera dagar efter Edan? Mina ben finns inte, inte rumpan heller. Frågade här och det var inget de varit med om. Ibland känns det som att det brinner i huden, väldigt obehagligt.

Kramar från oss tre!

Knyttet är här!

2011-08-24 @ 14:08

image

Igår klockan 22:42 kom han äntligen ut, efter en hel massa bök. Mer om det sen men kul var det inte!
Han vägde 3570 g och var 50cm lång, givetvis med mycket mörkt hår! Riktigt långhårig. Och ett litet gosigt matvrak som helst sover med tutten bredvid för att inte gå miste om nåt mål mat. 😉

Eftersom vattnet gick i måndags 20:50 och dessutom var riktigt bajsigt ligger vi veckan ut på special-BB här i Linköping, så de får ha full koll på honom. Inte oss emot, som att bo på lyxhotell ju! Bara vi och bebis… skönt!

Fått lite problem med kissandet efter Eda:n och tydligen tappade de mig dåligt, för inatt hade jag grymt ont. Och blev tappad på 11 dl urin. Tömde katetern och strax efter var det 2dl till. Så, den får sitta några dagar nu. Skönt!

Förresten, trots att det slutade med sugklocka så sprack jag inget i mellangården och otroligt lite för att vara förlöst med klocka. Tack, dyra oljan för det! Massera mera ni som håller på!

Nu ska vi sova lite här och njuta av vår världens goaste bebis!

Kramar från två stolta föräldrar…och ett litet knytt. Namnförslag, nån?

Kan det vara dags???

2011-08-22 @ 14:12

Vaknade klockan sju i morse med värkar som inte gick att andas genom (tror det där med andningsteknik är fejk, bara ett sätt att tänka på annat). Tog tablett, för de har ju hittills slutat då. Somnade om, trodde att de som vanligt hade slutat, men vaknade efter 40 minuter med ännu en värk. Och sen har de kommit med jämna mellanrum sedan dess. De hade kommit innan också, men inte lika starka, så de somnade jag om direkt efter och har ingen större koll på när de började. Började vid 7:39 att kolla lite hur ofta de kom. Men inte förrän de började komma tätare började jag kolla med mobilappen.

Jag vågar fortfarande inte tro att det är riktiga värkar, trots att de kommer tätare och tätare och gör jäkligt ont. Är ju van att de försvinner! Nu kommer de runt var femte till tionde minut och sitter i ungefär en minut. Ska väl börja förbereda mig IFALL det faktiskt bär av till förlossningen senare. (Jag vågar verkligen inte tro det!) Älskling har gått och handlat så vi kan äta lite innan och jag borde hoppa in i duschen. Hoppa är Understatement of the year, så klart. 😛

Konstigt, att så snart en värk helt har klingat av så saknar jag den… För då tror jag att jag inbillat mig och att det inte ska komma fler. Och jag får världens buzz av dem… Liksom, direkt när en värk klingar ut är jag helt slut, den börjar det pumpa adrenalin. Det är nog största skillnaden på förvärkarna – de var bara jobbiga, men de här verkar liksom ge lite kraft på nåt vis. Eller så röker grannarna under på och jag är passiv rökare… 😉

Nu är det spännande. Var ska vi sova inatt? 😛 Håll alla tummar ni hittar – jag vill inte att det bara slutar nu!!!!

KRAM

Sömnlös natt

2011-08-21 @ 13:47

Blev inspirerad att svänga ihop en kladdkaka igår, eftersom alla är så duktiga att baka. Gjorde en kladdkaka och lite rabarberkompott med ingefära till (kokade ihop den till mer syltkonsistens) och avnjöt med en klick grädde. Sagolikt!

Men…. jag vet ju. Jag kan inte äta sött. Så, inatt har jag bott på toa och offrat till porslinsguden. Så jävla onödigt! Kvart över fem kunde jag lägga mig, och då hade jag värkar som fick ögonen att nästan hoppa ut istället. Och som vanligt tog de tvärslut efter ett tag. Jag som nästan startade värk-appen ett tag. Lurad!!

Fan så hopplöst det börjar kännas nu. Alla tecken tyder på att förlossningen är nära. Men som Gunde säger: ”Nära skjuter ingen hare!” Kanske har jag missat den där sjuuuuundeeee nyckeln nånstans?

Mår illa, skallen känns totalt tom… Har gått i ide för resten av dagen. Funderar på att ligga här tills taxin till förlossningen är här, även om det verkar bli runt jul tidigast.

(Nej, det är inte övertiden som är jobbig utan värkarna och smärtan mellan benen. Resten är bara dagar.)

Samboälsklingen är ute i skogen och kastar frisbee så jag ska försöka få lite sömn, just in case….

Kram o Puzz!