
Det största nöjet nu är händer. Och fingrar. Vincent har även listat ut att han kan använda fingrarna till massa saker; stoppa skeden med läskiga magdropparna, eller vitaminerna. Det är ju bara att greppa skeden när mamma inte är beredd så rinner det av. Ta-daaa….
Han ligger även i långa stunder och vrider och vänder på ”Lilla Bä”-wubben och försöker stoppa in den i munnen. Det lyckas nästan, men då mosar han in den med armens hjälp istället.
Bäst är fingrarna ändå när de är i munnen, minst tre åt gången. Och så försöker han prata samtidigt. Går så där… host host.
Nu i eftermiddag ska jag få träffa en narkosläkare om känselbortfallet. Hoppas hoppas det är ett lätt löst problem. Så här vill jag ju inte ha det! 
Efter det ska vi gå och titta på årets Vinterljus här i Linköping; en massa vackra ljusinstallationer som de sätter upp på olika platser i stan i november. Får se vad de hittat på i år. För två år sen hängde dee kristallkronor i träden i Trädgårdsföreningen…. (stadsparken typ)
Puss o kram!