Skaffa en egen blogg - Klicka här »       Logga in »      |      Diskutera i vårt forum      |      Hjälp med din blogg?      |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Arkiv för 12 januari 2012

Add Comment Register

Pizza-målet

2012-01-12 @ 19:57

Hahaha…. Det roligaste som hänt sen … ja, sen hela den där historien började. Här kan ni läsa om min käre far, mor och de väldigt populära pizzorna på vår camping, som så att säga varit en het potatis ett tag. En kommentar säger ”kanske borde det finnas en ”nissepizza” – ja, absolut – men det är nog säkrast att den är fryst! 😉

Här under får ni ett utklipp av artikeln, för de rätt skojiga kommentarna får ni klicka länken!

En glad och frikänd Nils Andersson på väg ut från Tingshuset.

Nils friad i pizzamålet

MORA

Nils Andersson som driver Våmåbadets camping var i torsdags instämd till Mora tingsrätt för att åläggas företagsböter på 5 000 kronor. Men han kunde lämna tingshuset med pengarna i behåll, Nils Andersson blev frikänd.

Relaterat

Målet handlade om pizzor. Nils Andersson och hans fru som driver campingen i Våmhus hämtade pizzor på pizzerian vid järnvägsstationen i Mora. De nybakade och varma pizzorna fraktades till campingen där de lades i frysen. Då en kund beställde en pizza togs den upp ur frysen och värmdes.

– Turisterna har gillat våra pizzor, förklarade Nils Andersson för tingsrätten.

Då Miljö- och hälsoskyddskontoret gjorde en inspektion på campingen i juni 2010 uppmärksammades pizzorna. Inspektören ansåg att frakten av de varma pizzorna från järnvägsstationen i Mora till campingen i Våmhus var en betydande förändring av verksamheten och därmed skulle detta ha anmälts.

Campingen hade tillstånd att sälja upptinade pizzadelar, alltså sådan pizza som köpts in fryst.

Enligt åtalet var hanteringen av pizzorna ett brott mot livsmedelslagen. Från början var Nils Andersson personligen åtalad men det åtalet avskrevs i somras. Nu handlade det i stället om företagsbot på 5 000 kronor för Nils Andersson Butiker AB.

Åklagaren Kerstin Persson frågade Nils Andersson om han haft någon fundering på att hanteringen av de varma pizzorna inte var riktig.

– Nej, inte i min värld, det tog 15 minuter att frakta pizzorna till Våmhus. Jag tycker att det här är överdrivet, svarade Nils Andersson.

Så blev det dags för Kerstin Persson att argumentera för åtalet.

– Det känns inte som att jag har så mycket på fötterna. Jag överlämnar ärendet till rättens bedömning, sa hon.

– Det tackar vi för, svarade lagmannen Lars Eklycke. Tingsrätten överlade en kort stund och sedan förklarade Lars Eklycke att eftersom campingen hade rätt att värma upp frysta pizzabitar kunde inte Tingsrätten se att hanteringen av pizzorna från stationsområdet i Mora var en betydande förändring av verksamheten. Därför ogillades åtalet.

Nils Andersson som räknat med att han skulle få böterna var glad åt den friande domen. På Våmhusmål önskade han tingsrättens ledamöter en bra fortsättning på dagen.

Jan Norberg0250-59 24 24jan.norberg@dt.se

Nytt försök

2012-01-12 @ 16:31

Skam den som ger sig!

Nu kör jag igen. Att ligga och grina över hur jävla fläbbig man är har väl sällan gjort någon vare sig muntrare eller smalare. Men man behöver kräkas ur sig den mentala delen innan man hittar sitt jävlar-anamma. Och imorse satt det där igen, mitt gamla tänk. Och mitt gamla tänk har aldrig svikit mig. Det har tagit mig från 78 kg till 63 och 65 vid olika tillfällen. Så varför skulle det svika mig nu? Nope – det kommer det inte att göra. Nu är det bara att försöka ta det lite  L U G N A R E i början bara. Men – nu har jag testat rivstart och haltat runt som en stelopererad 95-åring, så jag borde ju kunna ge fanken i det den här gången.

Jag försöker anpassa träningen till de få och korta luckor av tid och tillfälle som ges. I förmiddags körde jag ett yogapass – för innan ryggen och allt är sig likt kan jag nog glömma hårdkörning. Alltså inga Olga-kettlebells på ett bra tag. Om någonsin, vill nog hellre ha en fungerande axel. Jag kommer dit jag vill ändå, även om jag får lov att släppa drömmen om det supersnabba resultatet!

Vincent surade lite på slutet, men sen när jag skulle köra de mer avancerade positionerna blev han tyst och stirrade på den där underliga mamman som försökte göra graciösa rörelser. Och vet ni – jag kom upp på axelstående även om boobsen höll på att kväva mig. 😛 Men även då höll jag positionen, är inte det höjden av fokus??? *stolt*

Sen ville plutt ha mat. Så vi myste lite och sen käkade jag lunch. Moussaka med tre små potatisskivor. (Fick bli frysmat och damn… De kan då verkligen konsten att ta betalt för vatten. När den var micrad återstod knappt hälften och det visade sig alltså vara ytterst lite köttfärs, tre tunna RÅA potatisskivor och fyra små skivor aubergine. Resten var väl vattnig tomatsås. Heja COOP!)

Pratade lite med mamma och sen var Vincent hungrig igen. Och efter det kröp det i kroppen på mig. Yoga har alltid haft den effekten, den får kroppen att vilja ha mer. Så nu har jag gjort 5 km (på 12 min tror jag) crosstrainern. Inte helt lätt, för det låg en liten en på sängen bredvid och ville inte alls släppa mamma hela två meter bort. Men – nu är det riktigt skönt!  Och – jag begränsade mig till 5km! För nog hade jag kunnat pressa ur fem till, men då hade jag väl haltat igen imorgon. Nu hoppas jag att det går bra, för då kan jag försöka få in det så ofta som möjligt. I början ska jag TVINGA mig att bara göra det varannan dag. L U G N T, ni minns.

Nu är det matdags för lillprinsen igen!

Puss!