Skaffa en egen blogg - Klicka här »       Logga in »      |      Diskutera i vårt forum      |      Hjälp med din blogg?      |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:
Add Comment Register

Hopplöst fall?

2012-03-01 @ 09:30

Idag är det inte lätt att dra upp mungiporna kan jag säga. I söndags log vågen mot mig och sa 79.5. I morse hoppade den upp och gav mig en redig käftsmäll: 80.0 igen. ALDRIG MER 80 har jag ju sagt – och lovat mig själv. Alltså, ja, när det ligger en lillebror eller lillasyster där, då får det ju bli så. Men inte nu.

Inte så som jag kämpar!

Gårdagen bjöd på en powerwalk efter lunch (kycklingsallad ca 300g) på en timme o tio minuter, ca, missade att ta tid. När jag kom hem tränade jag i 40 minuter; plankor, armhävningar, situps osv 10*3, och jag var så stolt. Och såååå slut. Vincents blöja behövde bytas strax efter och jag trodde jag skulle få byta bajset mitt på nya mattan för lyfta kändes lite avlägset med mina darriga armar…

Tog oss ett mellanmål, välling/ersättning för Vincent och en chockladshake med kaffe till mig och sedan fräste vi iväg igen så att gruset skvätte från vagnen. Samma PW-runda igen, för att mäta upp den. 5,7 km på 1h o 7 minuter. Just nu känns det som min absoluta maxhastighet (5,5 km/h) för att inte ryggen ska låsa sig, och det känns ändå skönt att kunna gå så pass fort. Förr tog det nog det dubbla nästan… :/

Men – eftersom jag hamnade på 905 kcal igår så trodde jag faktiskt att det skulle ha hänt något mer positivt på vågen. Just nu slåss jag med mig själv för att ens kunna förmå mig att äta frukost. De gamla fasonerna. Men jag måste! De där dumma idéerna ska inte ta över och sabba nu. Men det sitter HÅRT inne. För det naturligaste sättet att reagera är väl – går jag inte ned måste jag dra ned ännu mer. Men snart finns det ju inget att dra ner på…

(USCH så besviken jag är! Usch usch usch!)

Vädret är piss också. Får se om det blir någon powerwalk, eller om vi väntar till ikväll när Artur har kommit hem. Just nu känner jag för att bara sitta och slicka mina sår i soffan. Fortfarande haft NOLL vilodagar. Kanske dags för en? Vi får se…

Vad som INTE kommer hända är iaf – jag kommer INTE att ge upp! No way! Brudklänning i normal storlek hägrar… Mina överfyllda garderober tillåter inte heller något sånt! 😀



En kommentar på inlägget “Hopplöst fall?”

  • mammasandraa

    Jag står också still på vågen, trots promenader och springa flera kilometer. Men det kanske vänder snart? Känner mig så värdelös ibland just för att det inte händer något, snabbt nog. Försöker äta var tredje timme också. Men det fungerar sisådär.. Vi skulle ha bott närmare varandra så hade vi kunnat kämpa tillsammans =) men jag ger inte upp än. Kanske vänder snart som sagt :) jag kan inte gå på någon diet heller för jag ammar. Inte så bra då kanske..

    Åh när ska ni gifta er? Här hemma känns det som ett hopplöst fall. Fattar inte varför Stefan inte vill. Sa på skämt igår att jag ville fria och han får inte säga nej ( skottår får ju kvinnor fria ) och jag såg skräcken i hans ögon haha

    Men vem vet, kanske vänder där också. Får hoppas :)

    2012-03-01 kl 12:03

Kommentera

Du måste logga in för att kunna lämna en kommentar.