Åh,,,,stackars Vincent. Han stod och höll sig i vardagsrumsbordet, jag var beredd… Skulle bara ställa mig lite bättre, då DUNS. Han slängde sig rakt bakåt och slog huvudet i golvet – tack och lov att vi har en tjock matta!

Han skrek som bara den några minuter, men lugnade sig fort och började gosa med mig när jag pussade på honom. Skönt! Han till och med skrattade när jag blåste honom på halsen, så då vågade jag släppa ned honom på golvet igen. Och vad gör han? Tar sin leksakshammare från Fisher Price och slår den rakt i ögat!

Lika bra att vänja sig – jag har en son. Det kommer bli mycket blåmärken, gråt och plåster detta – och det är nu det börjar!