Skaffa en egen blogg - Klicka här »       Logga in »      |      Diskutera i vårt forum      |      Hjälp med din blogg?      |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:
Add Comment Register

JÄVLA midjemått…

2012-04-02 @ 13:14

Oavsett hur mycket jag går ned står det sabla midjemåttet helt jävla stilla. Får lust att ta osthyveln och karva bort centimeter för centimeter – eller snarare decimeter. För det är ju några sådana som ska bort.

90 är det lägsta jag kommit till – men då tjoff – upp igen. Riktigt mycket upp. Känns så skönt när man vet att gränsen för farligt midjemått ligger på 80 cm för kvinnor, och för RIKLIGT ökad risk för komplikationer 88. Undrar om jag kommer under det någonsin. Känns riktigt jävla hopplöst nu. De gamla störningarna skriker verkligen i mitt huvud ”Sluta ät helt – det funkar, det vet du, FETTFIA!”

Men – jag ska stå emot. Trots tårarna som bränner varje gång jag mäter eller väger mig. Jag SKA lyckas, utan att bli knäpp. Fast idag känns det mer frestande än någonsin att bara låsa in sig på toa, köra fingrarna i halsen och invänta den där välbekanta känslan av belöning. Men jag har lovat och svurit – jag ska aldrig utsätta mig för det igen. När alla andra orsaker att låta bli känns små och fåniga tänker jag på mina tänder. Vill jag skada mina tänder? Jag vill INTE dras med bruna tänder hela mitt liv till följd av frätskador. Nope!

Nej, istället ska jag träna som en liten sate på eftermiddagen (snälla Vincent – låt mamma träna!) och ikväll ska vi trotsa vintervädret och gå till Arturs jobb och hem igen.

Hade ändå min lägsta vikt hittills idag. 77.3 kg. Men 77 har jag tydligen fastnat på helt totalt. Och då är ju tipset – stirra dig inte blind på vågen – ta måttbandet istället. BHA! Det har inte gett mig en enda glad överraskning, så det kan jag nog lika gärna stoppa ned i sylådan igen.

Överväger att ta lite pengar och få Olga-stöd. Men attans helvete – ska man inte kunna klara att bli smal i sin egen kropp på egen hand? Verkligen?? Jag menar, viljan finns här, inget fel på den. Inget fel på fighting spririten heller. Och jag sitter inte hemma och stoppar i mig gottgott hela dagarna. På dessa 6 veckor har jag inte misskött mig alls, om man ser det så. De gånger jag ätit nåt ”olämpligt” har jag sparat in kalorier både före och efter.

Ja, jag är emot uttryck som förbjuden mat, olämpligt osv. All mat är mat, no more – no less. Och INGEN mat är så perfekt att vi kan leva på bara den. Inte pizza, inte selleri.

Men jag proppar inte i mig en pizza med extra allt om jag redan ätit fett kött, potatis och gräddsås den dagen. Jag proppar inte mig mat, av någon sort alls, för den delen.

Ikväll ska vi förresten hämta påskgodis från Arturs jobb. Tror vi kan slå ihop med med kartongen av förra årets påskägg från min mamma, som står kvar på skafferiet, näst intill intakt. Och nej, det var inga bamseägg. Det var den vanligaste storleken, typ 12 cm långt. Fyllt till hälften. Inte ens på förlossningen/BB minskade det.



En kommentar på inlägget “JÄVLA midjemått…”

  • Emelie

    Åhh va jobbigt det va att läsa din text, man riktigt känner din olycka..
    Jag hejar på dej här hemifrån och såklart att du kommer att lyckas..

    Kan tipsa om att kolhydrater binder vatten, så har man ätit ”för mycket” kolhydrater så lägger även kroppen på sej vätska.. Så midjemåttet varierar säkert från dag till dag.. Hmm.. Och som olga skulle ha sagt, gör PLANKOR!! 😉 Planka planka planka och du ska se att midjemåttet kryper.. HEJA DEJ!
    KramKram!!

    2012-04-02 kl 13:21

Kommentera

Du måste logga in för att kunna lämna en kommentar.