Skaffa en egen blogg - Klicka här »       Logga in »      |      Diskutera i vårt forum      |      Hjälp med din blogg?      |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Arkiv för 8 oktober 2013

Add Comment Register

Just another manic monday…

2013-10-08 @ 00:29

image

Tur att man har humor. Den här dagen passar att beskrivas av farbror Melker; ”Denna dagen, ett liv”.

Så här trött var Vincent – när jag ammade Alexander skulle han krypa upp till oss och pussa godnatt. På vägen tillbaka till sin säng tog krafterna slut. Han somnade rätt över mina ben,  sötot!♥

Dagen började faktiskt riktigt bra. (Framhäv det bra innan vi tar fram komiken!) Alexander sov länge (efter att ha kräkts sig genom natten iofs) och Vincent hann krypa upp och morgonmysa med mig utan någon inkräktande lillebror. Jag hann pumpa ur och ge Alexander mjölk via flaska.
Tyvärr ingen succé – det gick lika bra att kräkas för det. I sängen. På sig. På mig…

Vi skulle gå till Arturs kompis restaurang för att köpa hem underbar thaimat till lunch så vi försökte komma iväg i lagom tid. Jag var nästan klar rätt tidigt. Skulle bara… Sedan började det. Nyklädd pojke dränker sig i kräks. Dränker mamma i kräks – i nytvättade håret. (Jo, superinpackning. Lovar. Fett och protein! )
Sedan kissar han på sig och mig när vi bytt men får en snabbtvätt med tvättlapp och nya kläder och ned i vagnen. Yay! One to go.
Vart tog han vägen nu då? Jooomensåatt… man kan leka grävskopa i blomkrukorna i sovrummet och strö jorden över ryamattan. Det blir jättebra!
(Inte för inte som vi har tre dammsugare. Alltså, efter att min gick sönder.)

Får på den lille huliganen kläder och efter en kaotisk förmiddag (klockan hann bli två. . .) kommer vi ut. Alla fyra. (Alla små händelser är inte med. Det skulle ta hela natten att få med allt.)
Först när vi kommer hem märker jag vad vi missade innan vi gick. . . (Cliffhanger. Snajdigt!)

Vi traskar mot Ryd med varsin vagn. Vincent ska få chansen att sova gott i Phil & Ted’s vagnen och Alexander får åka Acta Graco. Barnvagnsrally!

Redan halvvägs känner jag att fasen, min foglossning vill inte det här. Men det är bara att fortsätta. Bryta ihop och gå vidare, bildligt talat. Kina Thai lockar. Där finns lunchen, om än något sen. Där finns toalett, vatten och en stol att vila häcken på. Lunchen. Maten, så värd lite smärta! Underbart gott allting.

Vi börjar prata om vad vi ska äta. Pad thai. För att det går snabbt att laga och det går snabbare om vi tar samma. Vill gärna undvika offentlig amning då det är mindre enkelt att vara diskret ju större förråd man har. Dessutom; amning=kaskadspyerier=måttligt uppskattat (uppkastat) på restaurang.

Kommer fram till restaurangen. Berömmer den nya delen med fler bord. Tar i dörren. Låst!?! Tar i dörren igen. Jo…fett låst. Stänger numera klockan 15:00 på måndagar. Idag var måndag och de stängde klockan tre. Vi slet i dörren klockan fyra.

Hade lite att införskaffa från Hemköp som ligger granne så vi fixade det. Blöjorna som var slut på Konsum, storpack välling och sallad från salladsbaren blev bytet. Sedan påbörjade vi ”Den långa färden” hem.
Det tog tid. En enbent blind med nageltrång och skoskav hade nog klarat det på runt halva min tid. Men visst kom vi hem. Nu skulle vi få mat. En kraftigt försenad lunch men åtminstone nyttig sådan. Skulle bara amma den hungriga babyn.

Hjälpte Vincent av med kläderna och skyndade på toa. Eller. Jag gick mot toa och ser en otroligt skamsen Vincent stå blickstilla på golvet. Runt honom en pöl.
Hinner tänka ”dessa karlar. Artur var så disträ att han glömde sätta på barnet en blöja innan vi gick. Herrejävlar!” Ropar lite spydigt att han missat och tänker att jag är rätt bra att komma ihåg, iallafall. Mycket suger jag på, men jag har koll på saker när vi ska iväg.

”Den kanske var rätt full…”
Vem var full??? ….Fasen. Det börjar klarna lite i mjölkdimman. Jag klädde ju Vincent. Han fick den svarta tröjan och Adidas-byxorna och valde själv strumpor. Men… Jag bytte ju ingen blöja.

Bär min stora lilla pojke till badkaret och klär av allt det blöta och spolar i lite vatten att bada i. Illvrål. Han vet – morsan kommer tvinga honom att tvätta HÅRET! Trots tårar och skrik blir han ren – hår inkluderat! Kisskläder åker in i maskinen. Det i maskinen (senaste laddningen spy-diverse) åker till tumlaren och det i tumlaren hamnar på torkställningen. Snart snart…mat.
Ska bara skynda mig att lägga i nya lakanen i sängen så att det är lätt att stupa i säng S N A R T. Älskade nya satinlakan!

Meeeen
..
.
Svarta prickar! ? Mögel eller nåt från tvättmaskinen. Det var svarta ränder på ett linne häromdagen också.
Bara att riva ur igen. :-/ Men bäddar man rent så ska det väl vara just rent också. Klockan är nu halv sju. Ännu ingen lunch. Bebis är övertygad om att mamma glömt honom.
Men med nytt lakan i så kan vi äntligen lägga oss och mata honom.
Sedan, strax efter sju – som i nitton noll noll intas lunchen.

Vincent vill leka med Play Doh. Jag ammar återigen den svultna babyn. Vincent uppfinner ”dela Play Doh i molekyler, kasta över golvet-leken”.

Jag ligger där jag ligger. Fogar som har sagt upp kontakten med varandra och en uppkopplad matmissbrukar-baby vid mitt bröst.

Jag hann mycket i detta kaos. Tappa koncepterna, tvätta tre maskiner, äta sallad, bada pojke, tappa hörseln, byta bajset, amma liten luten pojke, dricka lunchkaffe, bädda rent i sängen*2.

Ja, jag hoppas att det var Dolda kameran. Det vore nåt!

Nu ska jag göra som Vincent ett tag innan det börjar om igen.

☆Fem veckor sedan vi fick vår lilla minis.☆ Nog är det fullt upp men snart är han också så stor att man får vara glad för varje liten puss.

Älskar mina totalt kaotiska pojkar. Alla tre! ♥♥♥