Inlägg under ‘Ur barnamun’
När man gör sig till…
Skrivet av helena den 31/8/10 - 7:42
Ja, jag gjorde mig ju till igår och dukade fint till middagen. Snacka om att det skapade huvudbry bland 2/3 av min familj. Det började med att Kalle fick syn på de fina hjärtana jag hade klippt ut i rött papper och pyntat bord och tallrikar med.
“Jag vill inte ha nåt hjärta mamma!” vrålade han, nästan som i panik.
Kul.
Någon minut senare stövlade Jeppe in i köket, stirrade på bordet och frågade ängsligt “Men, mamma, varför har du gjort så där?”. Som om det väntade något förskräckligt besked.
Anders messade att han var sen p g a trafiken så jag fick äta ensam med barnen. Men jag tror nog att han uppskattade pyntningen trots att han fick sitta ensam och äta när han kom hem.
Så går det när man gör sig till…. Kanske borde göra det lite oftare, så jag inte skrämmer slag på mina stackars barn?
Publicerad i Pyssel, Ur barnamun, Vardag | Inga kommentarer
Intervjua era barn!
Skrivet av helena den 27/8/10 - 13:41

Roliga minnen
Jag kan varmt rekommendera alla som har barn att skaffa en sådan bok. Jesper tycker det är jättekul att läsa om saker han sa och gjorde när han var mindre. Tanken är att killarna ska få böckerna i present när de fyller 18 år.
När jag tog fram boken för att skriva ner Kalles ord, kom jag på att det vore roligt att intervjua honom och skriva ner svaren. Så jag ställde lite frågor, typ vilken favoritmat han har, vilken som är hans favoritsång, vem som är den busigaste personen han vet osv. Det blev en del roliga svar, och jag fortsätter nog i eftermiddag. Kul att ställa samma frågor om ett år och se vad som har förändrats!
Publicerad i Pyssel, Ur barnamun | 1 kommentar
Så härligt det var…
Skrivet av helena den 17/8/10 - 19:52
att ta en kvällspromenad med en pratglad 9-åring, som fortfarande tycker att mamma är rätt okej att umgås med! Jag skulle ut och promenera och Jeppe ville gärna följa med. Vi gick i rask takt i 45 minuter genom ett blött Tullinge. Regnet som föll tidigare under kvällen hade gjort luften krispigt fräsch och vi pratade, pratade, pratade om stort som smått. Underbart!
På hemvägen gick vi in en sväng i skogen, till ett ställe dit Jesper ofta gick med förskolan när han var yngre. Vad härligt det var att höra honom berätta små anekdoter om vad som hände “i den där granen” eller “uppe på den där klippan”. Perspektiven är så olika, för Jesper är något som hände för tre år sedan väldigt avlägset. Själv minns man det som hände för 15 år sedan som om det vore igår.
Nu ska jag hoppa in i duschen och sen blir det en kopp te och tidigt i säng. Imorgon bitti ska jag ta mig till Danderyd och träffa Elisabeth. Ska bli SÅ skönt att träffa henne och få prata av mig lite om hur sommaren har varit och hur hösten ska bli.
Publicerad i I form, Ur barnamun, Vardag | 1 kommentar
“När man får nya vänner, då lever man”
Skrivet av helena den 10/8/10 - 7:41

Fika i skogen!
Jag hämtade Kalle tidigt igår, bra med mjukstart tänkte jag. Vi hade en helt underbar eftermiddag tillsammans. Det är så skönt att få umgås med barnen på tumanhand ibland. Det känns speciellt bra att kunna göra det med Kalle eftersom han är en pappagris utan dess like.
Vi packade fikakorgen och gav oss ut i skogen för att fika och leta fina saker att pyssla med. Det är perfekt att ha skogen alldeles runt knuten, annars tar orken i de små benen slut innan man ens är framme. Vi hittade ett bra ställe att fika på och samlade sedan ihop en salig blandning av kottar, löv, pinnar, barr, mossa och små svampar. Sedan gick vi hem, rörde ihop lite tapetklister, tog fram stora papper och lät kreativiteten sätta fart. Det var riktigt roligt!

Pyssel...
Vi pratade mycket om dagen som hade varit och hur nya förskolan var. Kalle berättade att han hade lekt med en ny kompis, som verkade snäll. “När man får nya vänner, då lever man!”
konstaterade han. Ännu ett härligt citat som åker rakt in i citatboken!
Idag gick lämningen snabbare, men jag planerar att hämta tidigt idag också. Kalle var ordentligt trött igår kväll. Det tar så klart på krafterna av alla nya intryck.
Publicerad i Pyssel, Ur barnamun, Vardag | Inga kommentarer
Slappardag i trädgåden
Skrivet av helena den 02/7/10 - 13:30

Svalkande bad
Idag är det riktigt hett ute. Kalle och jag har en skön slappardag hemma. Vi hade planer på att åka och luncha med Anders, men han hade massor att göra så här sista dagen innan semestern. Så vi stannade hemma istället. Vi har hunnit med en hel del mys. Sprungit genom vattenspridaren, fyllt lilla poolen med vatten, spelat spel, ritat, ätit pannkakor och isglass. Kalle har badat i poolen i omgångar. Det är sååå skönt att ha en liten trädgård som man kan vara i, jag minns hur det var när Jeppe var liten och vi bodde i lägenhet. Då blev det ett helt projekt om man skulle gå ut och njuta av solen. Nu kan man bara öppna dörren och springa ut.
Kalle har kunnat springa naken hela dagen vilket är toppen med tanke på pott-träningen. Han har till och med lyckats kissa som en “stor kille”, alltså stående på gräsmattan. Han växte flera centimeter av stolthet. Kul kul!
Ikväll ska vi fira att Anders och min gemensamma semester startar. Det blir nog lite räkor och vin ute på altanen. Det ska bli underbart att få tre lediga veckor tillsammans!
Publicerad i Trädgård, Ur barnamun, Vardag | Inga kommentarer
En liten quiz!
Skrivet av helena den 28/6/10 - 15:57
Kalle är i en fantastisk ålder (3½) där han utforskar språket enormt och utvecklas med stora steg hela tiden. Han har redan ett enormt ordförråd och är lite lillgammal i sitt sätt att prata. Han använder gärna ord som obehaglig, förskräcklig, orolig. När han saknar ett ord för en sak han hittar skapar han gärna egna begrepp. Ofta är det helt geniala ord han hittar på. Igår hittade han en sak som någon hade tappat på marken. Han döpte den genast till en “fastnare” och idag kom han in från trädgården och hade hittat en snigel som satt fast på min “hålbärare”.
Nån som kan gissa vad han pratade om?
Fastnare
Hålbärare
Publicerad i Ur barnamun | Inga kommentarer
Jag tycker inte om mörkret
Skrivet av helena den 28/3/10 - 7:21
“Jag tycker inte om mörkret i köket mamma”. Ja, så bra gick det när jag försökte släcka ner inför Earth Hour igår. Kalle hade inte hunnit somna och gillade inte att jag släckte i rummen runt omkring. Jag hade redan från början valt bort hans rum, eftersom han inte kan somna om det är helt mörkt i rummet. Så jag släckte på nedervåningen i alla fall (hans rum och vardagsrummet är på övervåningen). Alltid något.
Jag förstår de som ifrågasätter Earth Hour och tycker att det inte “räcker”. Värna om miljön är ju något man bör/måste göra hela tiden i sitt vardagliga liv. Jag tycker ändå att det är en rätt fin gest och det var lite coolt att se i stort sett hela radhusområdet i mörker igår kväll. Jag tror att just Earth Hour kanske inte påverkar elförbrukningen så mycket, men att hypen kring den gör att fler människor tänker till lite extra. Allt fokus på miljövänliga sätt att leva är bra. För min 9-åring har det varit blodigt allvar, han är otroligt miljömedveten och ringde hem från sin pappa igår kväll för att kontrollera att jag hade släckt
.
Fika med tjejerna igår gjorde gott, men nu börjar krafterna ta slut. Det har varit tungt att vara helt ensam med Kalle de här dagarna. Speciellt eftersom han fortfarande är lite hängig och väldigt mammig. Skönt att jag i alla fall kan lämna honom på förskolan några timmar imorgon. Anders kommer inte hem förrän natten mellan måndag-tisdag.
Idag är det födelsedagsfika hos syrran som står på agendan. Hon skulle egentligen ha firats förra söndagen, men då hade både hennes lille Edvin och vår Kalle kräksjuka, så det blev inställt.
Publicerad i Diskussion, Ur barnamun, Vardag | Inga kommentarer
Gula tänder och långt hår
Skrivet av helena den 10/3/10 - 8:48
Igår satt jag och Kalle och konverserade vid frukosten. Jesper är hos sin pappa den här veckan och Anders hade redan åkt till jobbet, så det var bara jag och lilleman hemma. Kalle är lite bekymrad över sina tänder och oroar sig över att tappa dem. Jeppe har ju tappat ett gäng tänder under de senaste året och det där har fått Kalle att fundera. Vi kom in på ämnet och jag försäkrade Kalle om att det dels tar tid innan hans tänder ryker, och att när de väl gör det kommer han få nya tänder. Stora tänder, som han ska ha när han är vuxen.
“Mm” svarar Kalle. “Såna där färgade tänder, som du har. Gula.” och så fantiserade han vidare kring vilken färg på tänderna han skulle få. Han fastnade för svart. Vad är det man brukar säga… Det är av barn och dårar man får höra sanningen!?
Nån som har tips på nåt bra tandblekningsmedel?
I morse när vi kom till förskolan och tog av Kalle-mans mössa och möttes av totalrufs insåg jag att det börjar bli dags att klippa håret på lillprinsen snart. Det är något han inte riktigt uppskattar och han försökte slingra sig så gott han kunde när jag sa att han började bli långhårig.
“Näe, mamma. Jag är inte långhårig, jag har bara en lång frisyr.”
Publicerad i Ur barnamun | Inga kommentarer
Snoppen är utmattad
Skrivet av helena den 02/3/10 - 11:22
Ha ha ha, ungar är ju för underbara. Mitt i allt elände vi just nu lever i med ny vattenläcka (vi hade en jätte-mega-stor läcka för knappt 3 år sedan som gjorde att vi fick leva i kaos i nästan ett halvår så vi är smått allergiska mot allt vad avloppsstopp och läckor heter), mus-koloni i förrådet och allmän ohälsa, så finns de där små guldkornen som gör att man glömmer allt jobbigt för några sekunder. I morse bjöd Kalle på skrattfest vid frukostbordet som gjorde att axlarna sjönk ett par snäpp.
Jesper fyllde ju år för en vecka sedan och vi hade kalas här hemma. Övervåningen pyntades med en massa ballonger, bland annat hängde vi en avlång, rosa ballong i kökslampan. Den har blivit kvar där och långsamt krympt från dag till dag. Någon i familjen kommenterade det för några dagar sedan, att den faktiskt såg lite ut som en snopp (kan ha varit undertecknad… ). I morse hade luften helt gått ur ballongen och den låg som en trött trasa på köksbordet. Kalle var observant och uppmärksammade hela familjen om att “snoppen är utmattad”.
Publicerad i Ur barnamun | Inga kommentarer
Jag gråter på franska!
Skrivet av helena den 23/2/10 - 8:48
Med en 3-åring i huset blir det synnerligen aldrig långtråkigt. Antingen trotsas det så det står härliga till och man blir så arg så ögonen går i kors, eller så ska det mysas så mycket så att tårna krullar sig av lycka. För att inte tala om alla de där underbara kommentarerna som fälls titt som tätt och som trängs för att få skrivas ner i citatboken. Igår lyckades Kalle med det senare, och klämde fram en kommentar som troligen kommer att bli en klassiker här hemma.
När jag hämtade Kalle på förskolan i går eftermiddag såg jag att personalen hade satt upp ny dokumentation på en vägg. De hade pratat med barnen om hur det känns när man är LEDSEN, och så hade de skrivit ner vad barnen hade svarat och satt upp allting på väggen. Som alltid var det väldigt kloka saker som barnen hade berättat. Med Kalle på armen läste jag högt vad barnen hade sagt. Till sist läste jag vad Kalle själv hade svarat.
“När jag är ledsen gråter jag så här uhu uhu…” hade han bland annat sagt. Jag läste raden högt. Kalle tittade skeptiskt på mig under tystnad (inte så vanligt) och efter en stund eftertanke sade han:
“Jag tror jag gråter på ett annat språk.”
Jag blev full i skratt men bet mig i tungan. Det här var allvarliga saker för Kalle. Han godtog inte mitt “uhu-ande”. Det var inte så han hade sagt det. Jag insåg allvaret och fortsatte konversationen.
“Jaha, vilket språk gråter du på då?”
“Jag gråter på franska tror jag.” blev svaret.
Underbart.
Publicerad i Ur barnamun | 1 kommentar
Röda små moln
Kategorier
Arkiv
Kampen mot valkarna -3,8 kg
26/5 83,2
31/5 81,8
7/6 81,5
14/6 81,2
28/6 80,5
SOMMARUPPEHÅLL!!
23/8 80,6
30/8 80,0
6/9 79,4




