Add Comment Register

Varför jag?!

onsdag 15 november 2017 kl 11:11 | Allmänt

Är så oerhört upprörd och arg över en sak som skedde igår. Jag tappar total tillit till mänskligheten. Känner mig så naken. Utsatt. Varför ger dom sig på mig?! En stressad mamma med två barn. Varför?!

Igår när jag, Elin och Sack var påväg till min mormor på söder för att äta middag tillsammans blev min mobil stulen. Sådär rakt ur min ficka. Samtidigt som jag har händerna fulla med Elis och barnvagn. Mitt någon gång på Slussenperrongen på gröna linjen sida söderut. Där tyckte någon elak själ att hennes telefon tar vi. Även mitt bankkort, SL kort och presentkort fick dom med då jag har det i ett sådant mobilplånboksfodral. Tips, ha inte det.

När jag upptäckte detta sköljde en panikångestattack över mig. Har inte haft en sådan sen jag fick missfall innan Elis. Alltså typ över fyra år sen. Så obehagligt att få panikångestattack. Som tur och väl va så kom attacken hemma hos mormor och jag fick lämpa över båda barnen på henne för att kunna ta mig ur panikångestattacken. Fy fan va svårt det är att andas då. Hela halsen blir trång som ett sugrör. Usch. Jag lyckades (tack och lov) ta mig ur det värsta relativt fort men hjärnan ville inte fungera alls när jag behövde börja ringa runt. Jag ringde fel och trykte fel knappval x antal gånger. Blev rädd för mig själv.
Är så arg över att ha förlorat bilder från vår första tid som tvåbarnsföräldrar. Jag skiter i telefonen, bankkort osv. Att någon sitter med MIN telefon gör mig förbannad. Mina minnen. Bilder på mina barn. Att dom gör sånt. Önskar det värsta för dom. Men nu är simkort spärrat och även så telefonen. Lösenord bytt på det mesta. Sitter med Kalles extratelefon. En Sony Xperia som jag inte riktigt blir vän med. Men sålänge jag kan sms och ringa är jag nöjd. Okej då, ha tillgång till Instagram. Vilket jag har nu. Hoppas bara min försäkring täcker det mesta. Så jag kan plocka ut en ny iPhone. Gärna en iphone x.

Så nu vet ni.

Återbesök hos läkaren

lördag 11 november 2017 kl 15:47 | 0-3 månader/ Allmänt/ Sakarias

I torsdags på förmiddagen var det dags för återbesök och uppföljning av Sakarias UVI. Vi gjorde ju analys/röntgen av hans njurar förra veckan. Allt såg bra ut på njurarna. I alla fall vad hon kunde se utifrån bilderna. Dock inväntas expertråd och analys som inte riktigt är klart. Men hon försäkrade oss att vi kunde va lugna i att hon inte såg något avvikande.

Urinprovet jag samlade upp på morgonen kom tillbaka rent. Inget tecken på UVI kvar. Och vi vägde och mätte honom. Hela 63.8cm lång och 6690g tung. Stora, goda och glada killen. Sen försökte sköterskan ta blodtryck på Sack. Hela 8 gånger. Första fyra gångerna med den minsta tryckmanschetten jag sett. Inget blodtryck gick att ta med den. Sen tog hon nästa storlek på manschetten men även då fick hon inget resultat. Så till slut gav hon upp till Sacks glädje. För det Sack ville göra var att kicka med benen och vifta på armarna.

Det vi var där för pratades det ganska kort om då det inte finns någonting att anmärka på. Däremot så konstaterade läkaren att Sack har eksem och tyvärr är det ju en biverkning av antibiotikakuren. Han har inte mycket och det är under kontroll av mig. Men läkaren vill ändå att jag ska smörja honom med en ”mild” kortisonsalva. Samt minst 3 gånger om dagen smörja med mjukgörande kräm som miniderm. Jag nickade och höll med (orkar inte gå in i diskussion) men kommer inte följa hennes råd i val av produkter. Vi har en egen plan. Jag vill verkligen inte använda kortison då det inte löser problemet. Jag skulle endast använda det om jag skulle se att han besväras av det eller att det blir väldigt mycket eksem. Men jag skulle fortfarande då försöka ta tag i att få hans kropp i balans, orsaken till eksemet. Hon höll med om att boosta hans goda bakterier i form av små doser probiotika. Dock rekommendera hon magdroppar från Semper vilket jag inte vill ge pga annat innehåll än bara probiotika. Det funkar fint att ge några korn av min egna probiotika på bröstvårtan innan amning. Sen innehåller bröstmjölk goda bakterier också. Så för att bli ännu klokare så kring eksem så råpluggar jag gamla anteckningar från eko hudvårdsskolan samt denna bok som jag blivit tipsad om av en holistisk Mama i Australien:

Läkaren kunde höra ett vinande ljud på Sakarias utandning. Så det finns en chans att han eventuellt utvecklar astma eller förkylningsastma. Hoppas verkligen inte det. Han är ju förkyld sen en vecka tillbaka och det kunde vara orsaken till det hela. Men det går ju både eksem, allergier och astma från både min och Kalles sida i släkten så oddsen står inte riktigt till vår fördel.

Summa summarum så handlade besöket mer om eksem och astma än själva UVI.

Moontime is back!

onsdag 8 november 2017 kl 14:27 | Allmänt

Min måncykel är tillbaka. Trots heltidsamning och fri amning. Inget som direkt kom som en överraskning då den redan kom tillbaka när Elis var 6/7 veckor gammal. Om jag minns rätt. Nu är Sack 12 veckor gammal och min cykel är definitivt tillbaka idag. Det var en mindre blödning runtomkring när han var 8 veckor gammal. Då fick jag en känsla av att det var mensen. Men sen blev den liksom inte riktigt som en mens. Men nu 4 veckor senare så vips, är den här. På riktigt. Dock ingen mensvärk. Hallefuckinglulelja!

Jag kände mig så sjukt off och irriterad hela dagen igår. Inte riktigt mig själv. Trodde det var min tur att bli sjuk då båda killarna har och är förkylda med slemhosta. Men nej, ingen sjukdom här inte utan bara trött pga av mens. Dåså, då var det bara att ladda min P-dator så jag kan ha koll på min cykel. Inga fler barn på några år. Åtminstone tills jag är färdigutbildad.

Long time no see

onsdag 8 november 2017 kl 11:17 | Allmänt

Nej men hejsan hoppsan vad tiden flyger iväg med två barn. Har det verkligen gått snart 2 månader sen sist jag skrev något här? Galet. Men vet ni vad, det har hänt så otroligt mycket i vårt liv. Vet egentligen inte var jag ska börja. Men först kan jag säga att om ni vill följa med mer aktivt i vad som händer så följ mig på Instagram @emjaqueline Där lägger jag ibland upp InstaStories och bilder. Lite enklare när man har fullt upp.

Men då till vad som hänt på den här tiden och vilka blogginlägg ni kan ha utkik efter. Ska försöka dokumentera ner allt viktigt.

Sakarias 1 månad

Inskrivning hos BVC för Sakarias

BVC besök för Sakarias 1 månad

Min cykel är tillbaka

Sakarias har haft urinvägsinfektion/njurbäcken inflammation

Första skrattet

Återbesök på akuten med Sack

Akuten igen

Röntgen av Sacks njurar

• Elis är blöjfri

• Sakarias olika utvecklingssteg och BVC besök

• Elis första tandläkarbesök

• Sakarias och Elis förlossningsberättelser

Ja lite sånt kan ni vänta er att det kommer upp här på bloggen. Plus lite till! Dock kommer jag lägga upp dom enligt rätt datum så se till att kolla tillbaka i bloggen eller klicka här uppe på varje blogginlägg så länkar den dig till rätt inlägg. Förstod ni?

– Det finns nu nya inlägg länkade här uppe –

Och om ni vill att jag skriver ett blogginlägg om något ni vill veta mer om så tveka inte att kommentera här!

Röntgen av njurar

onsdag 1 november 2017 kl 13:40 | 0-3 månader/ Allmänt/ Sakarias

Så var det hela gjort. Röntgen av Sacks njurar. Det var tydligen inte en vanlig röntgen utan någon form av bildanalys i 15 min som scannar av aktiviteten i njurarna. Vänta vi tar det från början.

Vi åkte in tidigt på morgonen idag. Kl. 8.45 var vi på plats på BildDiagnostiskt center på SöS. Där fick han en injektion av isotop i en av hans små vener i foten. Inte roligt alls att bli fasthållen. Det visade Sack tydligt. Så fort dom kunde släppa blev han nöjd igen. Själva sticket reagerade han inte på och dom sa att det är inte värre än när dom får vaccin. Till och med lättare så det inte är subcutant. Men sen efter injektionen hade vi ca. 3h på oss innan själva scanningen skulle ske.

Så vi passade på att träffa min mormor och luncha på sjukhuset då hon bor i närheten. Ingen kulinarisk upplevelse men fint sällskap. Väl tillbaka på väntrummet blev det en lång väntan. Allt var försenat. Men var bara bra och till vår fördel för då hann Sack somna djupt i selen. Så det var bara att lägga Sack dör han skulle ligga och sjuksköterskan bädda in honom i ett kramande täck som höll han på plats. Önskar att jag kunde fått ta bild på honom. Han var helt däckad med båda armarna bredvid huvudet. Så fridfull. Och jag säger bara tack och lov för det. För att ha en skrikande, ledsen och vaken Sack i maskinen hade varit en mardröm. Han fortsatte sen sova gott i vagnen påväg hem.

Så skönt att allt gick så smidigt. En lättnad för att det är över. Rresultaten får vi dock vänta på tills nästa vecka då vi ska träffa en läkare för uppföljning av UVI. Men sjuksköterskan sa att det inte verkade vara någon tydlig avvikelse i alla fall. Så vi går på det!

Första skrattet

lördag 7 oktober 2017 kl 21:59 | 0-3 månader/ Allmänt/ Sakarias

Ikväll så slog mitt hjärta en extra volt av glädje och kärlek för vår lilla skatt. Sakarias har nämligen skrattat för första gången i sitt liv. Förstår ni glädjen? Förstår no hur glad vår lilla solstråle är? Trots allt han redan fått vara med om i sitt lilla liv så är han så glad!!

Är så glad att vi lyckades fånga en del på en filmsnutt. Det är därifrån som bilderna kommer.

Det är ju något speciellt med ens barns första riktiga skratt. Något alldeles magiskt över det hela.

Akuten igen

torsdag 5 oktober 2017 kl 07:10 | 0-3 månader/ Allmänt/ Sakarias

Nu är jag så jävla less på akuten. Kunde det inte räcka med att vi redan varit där två gånger denna vecka?! Det är ju bara torsdag dessutom. Vi var ju till och med där idag eller i förmiddags. Blir så arg och ledsen över att Sakarias ska behöva gå igenom allt detta. Men ni kanske undrar varför vi nu varit där igen?

Jo den här nya fantastiska antibiotikan han fick idag mot sin UVI tål han inte. Jag gav honom kvällsdosen vilket var sjukt kämpigt då han hulka sig igenom hela. Han tyckte verkligen inte om denna. Jag led så in i bängen med honom. Den doftade skit. Ni kommer väl ihåg smaken från er egen barndom? Den där fejksmaken av banan blandat med antibiotika? Blir illamående av att bara tänka på det. Men i alla fall så tog jag det lugnt med dosen. Det är ju 1 ml mer han ska ha av denna och två gånger per dag istället för 1. Men efter 3 min sen sista droppen togs så kaskad spydde han upp allt.

Han blev liksom helt likblek, ledsen och upprörd och sen kom allt upp. Stackars min lilla solstråle. Hemskt. Han reagerade inte alls såhär på Isocef som han fått två doser av. Den smaskade han gladeligen i sig. Så det var bara att ringa sjukvårdsupplysningen och fråga va man gör nu? Ny dos? Tvinga i igen? Men dom sa bara att det är att åka till akuten då han är så pass liten och reagerade så starkt på dosen. Det knöt sig i magen.. akuten igen.

Klockan var närmare tio på kvällen. Tack och lov körde min pappa in oss till akuten. Han stannade dessutom hela väntetiden som blev flera timmar. Det var fullt på akuten. Vi var lågt prioriterade. När timmarna gick efter midnatt så ifrågasatte jag dom. Om det nu inte var så akut och viktigt att få sin dos nu så kunde vi komma tillbaka imorgon på morgonen. Så att både Sack och jag kunde få sömn. Men dom ville inte släppa oss hem. Gah. Ja led med dom för jag såg att dom verkligen hade fullt upp med allt. Tycker verkligen inte om att vara den där jobbiga föräldern som ”stör” när dom gör så gott som kan. Men efter att jag sa till en till gång så tyckte dom att han skulle ta samma dos av antibiotikan fast hör på akuten. Inte direkt det jag ville utsätta Sack för men jag gjorde de. Han blev jätteillamående och fick kväljningar. Jag led med honom. Men inget kom ut. Och det var det viktigaste enligt dom. Att så länge han får i sig det är det bra. Men nej, varför ska jag plåga honom 13 gånger till med detta? Och va händer om han kräks upp någon av dom andra doserna? Ska vi in igen då? Nej, ge mig ett alternativ. Den stressade men ändå snälla läkaren sa att om jag känner att det inte funkar med morgonsolen imorgon så få jag komma och hämta ut Isocef som han inte hade besvär med alls.

Så ja, det är det vi ska hämta ut idag. För morgondosen av antibiotikan var ingen hit igen. Han verkligen lider när han får den. Usch. Nej, nu ska det vara slut på lidande. Och jag hoppas att vi nu slipper akuten på några år.

Återbesök på akuten

onsdag 4 oktober 2017 kl 12:12 | 0-3 månader/ Allmänt/ Sakarias

Nu är vi klara på akuten. Vi var på plats kl. 9 och nu är klockan halv två nästan. Ett återbesök där vi både lämna blodprover och for iväg på ultraljud av Sakarias njurar. Allt såg bra ut och Sakarias är en riktig kämpe. Han stod ut med att bli väckt titt som tätt för blodprover osv. Han säger ifrån men blir lugn igen efteråt. Alla prover kommer tillbaka bra förutom att infektionsvärdet är något mer förhöjt än vad man vill att det ska vara såhär två dagar efter påbörjad antibiotikakur. Detta gör att dom skickar en remiss till SöS för att göra en utredning på njurarna med nytt urinprov, blodprover samt röntgen för att se hur aktiviteten är i njurarna. Vi kommer få en kallelse snarast och ska dit inom en månad efter avslutad antibiotikakur.

Ultraljudet av Sakarias njurar gick fin fint. Så häftigt (så fascinerad av ultraljud) att kunna se njurarna så glasklart! Det var verkligen en njure med alla delar inuti. Och dom sa direkt att det inte fanns något avvikande i storleken osv. Pjuh!

Nu har han även fått ett annat antibiotika dom är specialiserat på bakterien som orsakade infektionen. Denna ska ha ta 2ml av både morgon och kväll i sju dagar. Så nu bär det av mot Apoteket.

Akuten nästa

tisdag 3 oktober 2017 kl 09:58 | 0-3 månader/ Allmänt/ Sakarias

Igår kväll när Sack sov sin kvällslur var han väldigt orolig. Han liksom yrade, ja ni vet sådär feberyrade. Vi lät han sova klart och när han vaknade var han väldigt ledsen och väldigt varm. Jag blev otroligt orolig. Jag ammade honom och sen tig jag tempen rektalt. Termometern visade 40.2 i feber. FYRTIO KOMMA TVÅ!!

Vi ringde sjukvårdsrådgivningen och tog tempen ytterligare en gång ut ifall jag mätt fel. Men den visade på samma temp igen. Och som alltid vid temperatur över 38 så ska man åka in akut om barnet är under 3 månader. Så det vara bara att åka i till Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Jag och Sack fick skjuts av min bror. Sån tur att han och Camilla bor nära oss och har bil. Världens finaste morbror! Han till och med följde med in på akuten och stannade tills vi fick ett rum.

Vi fick såklart hjälp snabbt (5-10 min tog de) och när sjuksköterskorna undersökte honom (temp, syresättning och allmäntillstånd) var han glad som en solstråle. Hans temp hade gått ner av sig själv till 38.4 och dom gav honom en alvedon. Vi fick sen vänta i 10 min till tills vi fick ett rum. Jag fick i uppgift att ta urinprov på Sack. Inte det lättaste men det gick.

Tiden gick och en läkare kom och undersökte oss inom 30-40 min. Och vad han charmade den läkaren. Hon sa att hon nog aldrig träffat en sån glad liten sjukling. Under en rutinundersökning så kom provsvaren från urinprovet och det visade att Sack hade urinvägsinfektion påväg att bli njurbäckeninflammation. Jaha, va betyder detta? Hur kan en sån liten få det? Har vi gjort fel i hygien? Är det nån defekt i urinvägarna? Tusen miljoner frågor dök upp samtidigt som det var skönt att få svar så fort, på vad som var fel.

Läkaren sa att vi inte gjort något fel hygienmässigt utan att det handlar om att han helt enkelt inte hann kissa ut bakterien i tid. Förhoppningsvis är det en engångsföreteelse och i värsta fall en defekt. Hon sa att vi inte behöver oroa oss. Dom tog blodprover och skulle odla urinen för att ta reda på vilken bakterie. Provsvar ska vi få om två dagar på återbesöket. Så nu får han ett brett antibiotika Isocef som slår ut flera stammar. På onsdag blir det ett mer specifikt antibiotika för den bakterie som orsakar infektionen samt ett ultraljud på hans njurar.

Är så glad att veta att det inte var farligare än så. Att vi upptäckte det i tid. Att han trots allt är glad. Förstå smärtan när han kissar?! Usch. Kommer ihåg den gången jag hade urinvägsinfektion. Fy tusan. Lider med Sack och hoppas på snabb återhämtning och att inget är knas med hans urinvägar. Vår tappra lilla solstråle.

BVC med mina söner

fredag 15 september 2017 kl 11:46 | 0-3 månader/ Allmänt/ Elis/ Sakarias

Så var det dags för enmånadersbesöket för Sakarias hos BVC. Och fredagar menas att vi har med oss älskade Elis pga ledig från förskolan. Han var väldigt peppad att få åka in till stan för att träffa BVC-sköterskan Adriana. Framförallt för att han får leka med alla träleksaker där. Så pass att han inte ville lämna lekhörnan när vi var klara.

Morgonen gick relativt smidigt trots att lilleman Sakarias var vaken ända tills vi åkte. Jag lär mig sakta men säkert hur jag ska få till det på morgonen med båda boysen. Väl på plats i stan mötte min mormor upp oss på BVC då vi planerat att umgås hela dagen ihop. Älskar att ha en sån nära relation till min mormor samt att hon bor så centralt och vill umgås lika mycket som jag.

Väl på plats hos Adriana flög tiden iväg väldigt fort. Som det alltid gör då det är så trevligt att få prata med så kunnig personal.

Men så till det extra intressanta, hur stor är lilleman?

Ålder: 4 veckor och 5 dagar

Längd: 57.5cm (+ 1cm)

Vikt: 5.097g (+ 317g)

Han blir basa större och större. Han är till och med större än vad Elis var i den åldern. I alla fall viktmässigt. Elis knappade in med att vara 0.5cm längre i samma ålder. Vår lilla långsmala Elis. Men inte konstigt att dom skiljer i vikt då dom är helt olika i sitt amningssätt. Sack ammar lite längre vilket jag tror gör att han får i sig den mer ”feta” mjölken. Elis var ju en liten snacker som ville äta ofta och korta stunder. Och så är Elis fortfarande. Han vill helst ät i farten. Ska bli kul att se om Sack kommer ha samma system när väl fast föda introduceras. Att han äter hela måltider efter ett tag.