Add Comment Register

Blodpropp

lördag 19 augusti 2017 kl 13:18

Vår fredag blev inte riktigt som vi tänk oss. Jag har tyvärr en blodproppsbenägenhet som jag ärvt av kvinnorna i min släkt. Detta konstaterades när jag var gravid med Elis i vecka 13. Så i samband med förlossning eller andra ingrepp som operationer och dyl. måste jag ta blodförtunnande medel en period efteråt. Och såklart inte flyga under graviditet heller då det ökar risken för blodpropp ännu mer.

Det är en spruta varje dag i låret eller magen som ska tas. Vid en vaginal förlossning ska jag ta det i en vecka och skulle det bli operation är det 6 veckor. Så när jag var hos specialistmödravården på läkarbesök inför hemförlossning, skrev hon ut sprutor till mig. Med Elis tog jag Innohep och denna läkare brukade inte skriva ut det utan skriver ut Fragmin som då skulle vara likvärdigt. Jag litade fullt ut på henne och hämtade ut sprutorna.

Efter att lillebror föddes fick jag då min första dos 4h efteråt (dock Innohep då det var det dom hade på BB SöS samt det som står i min journal) och det var inget konstigt med den sprutan. Sen när vi väl kom hem, dagen efter i måndags och skulle ta spruta (Fragmin) så gjorde det sjuk ont. Sved till som bara den. Stackars Kalle fattade ingenting och trodde nog jag överdrev. Jag tänkte att det kanske gjorde lite extra ont bara för att det utfördes lite fel. Men så tredje sprutan hemma var ännu värre. Det kändes som ett bålgetingstick och jag bröt ihop totalt. Inte fasiken kom jag ihåg att det skulle göra såhär ont att ta sprutorna. Dessutom har jag en hög smärttolerans.

Så det gjorde tyvärr att jag "glömde" en dos.. eller förträngde och undvek en spruta. Så jag ringde vårdcentralen på fredag morgon för att få en tid och hjälp att ta dessa sprutor rätt. Inte för att det går att göra fel direkt. Dom är ju fördoserade och allt. Så vi packade ihop hela familjen och for ner till vårdcentralen i hamnen klockan 13. I väntrummet trillade en liten polett ner i min trötta amningshjärna. Kan det vara olika verkningssubstanser? Kan det vara skillnad på Fragmin och Innohep? Mer än bara olika tillverkare? Och efter lite snabb forskning på Fass så insåg jag ju att det var det. Det måste ju vara så att jag reagerar dåligt på Fragmin då det har en annan verkningssubstans än Innohep. Ni kan ju tänka er hur arg och uppgiven jag var över detta. Läkaren hade ju sagt att det var likvärdigt. Att det bara var olika tillverkare.

Så när jag träffar sjuksköterskan är jag ju inte alls sugen på att ta denna spruta. Hon hade inte hört talas om någon som reagerat på Fragmin på det sättet jag gjort. Och tyvärr hade dom inget Innohep i deras medicinskåp. Men hon hjälpte mig och fixade en läkartid (trots fullt för dagen) så att jag kunde få nytt recept på Innohep för kommande tre dagar. Dessutom frågade jag henne vad hon trodde att min lilla rodnad på benet som uppkom torsdags morgon kunde vara. Det sitter där jag hade dom värsta åderbrocken under graviditeten. I mina tankar anade jag att det kunde vara blodpropp men trodde att jag bara noja mig. Hon misstänkte dock samma och sa att läkaren får kolla vidare.

Väl inne hos läkaren kunde han nästan konstatera direkt att det va en blodpropp. Dock fick jag göra ett blodprov som skulle ge ett riktigt svar. Sagt och gjort så togs provet och det var positivt. Så det var bara att åka hem (efter 4h på vårdcentralen) packa om skötväskan och ringa min bror för att få skjuts in till akuten. Sista stället man vill befinna sig på som nyförlöst med en fem dagar gammal son en fredagkväll.

Jag kan säga att jag sket totalt i mig och min jävla blodpropp i benet. Det ända jag jag kunde tänka på var lilla lillebror. För hur vi än vred och vände så kunde jag ju inte lämna honom hemma med Kalle och Elis. Lillebror ammar ju ofta, ingen mjölk finns pumpad och han tar inte flaska. För vem vet hur länge jag skulle befinna mig på akuten? Och vilket jäkla dårhus det var där. Sjuka stod och låg överallt. Folk hostade, kräktes, ojja sig och var uppgivna. Personalen var stressad och sa flera gånger att det va fullt. Ja, va ska man vänta sig en fredagkväll? Där klev jag in med min sköra lilla skatt. Åh alltså mitt mammahjärtat bröt ihop flera gånger. Tack och lov fick vi ett isolerat rum efter en stund att vara i medan vi väntade på läkare. För på medicinalteknik ska man inte befinna sig länge med en nyfödd fick vi höra allt en och två gånger. Är tacksam att jag hade min mormor med mig som stöd då jag som sagt bröt ihop några gånger av oro för lillebror.

Läkaren kom in efter ca. 1 timmes väntan. Han fick dock springa iväg på ett urakut larm mitt i undersökningen. Men kom snabbt tillbaka så fort han var klar. Då kunde han konstatera att det var en ytlig blodpropp jag har och att jag skulle skippa Fragmin och ta Innohep istället. Men att jag behöver fortsätta ta Inohep tills blodproppen är borta helt, plus några dagar efteråt. Kan vara 2-3 veckor till. Förmodligen dök denna propp upp pga av missad dos. Jag ska dessutom ha koll på så att den inte vandrar upp längs låret för då måste jag in igen.

Så nu hoppas vi bara att den försvinner fort då det gör ont att gå ibland. Och sprutorna är väl inte direkt roliga att ta men ett måste. Är glad att jag nu har Innohep som inte alls gör ont på det sättet Fragmin gör. Plus att jag nu lärt mig att ta den själv i magen där det dessutom gör mindre ont att ta.

Nu hoppas jag vi får lite lugn och ro ett tag framöver. Att vi slipper läkarbesök och akuten. Nu vill jag bara ha det lugnt runtomkring mig och min familj.

Måste säga att jag har världens tålmodigaste barn och partner. Som inte klagade en enda gång över att vi var på vårdcentralen i timmar. Sån fin familj!

Skriv ett svar


åtta + 1 =