Add Comment Register

Drömmar

tisdag 9 maj 2017 kl 08:39 | Allmänt/ Elis tredje trimestern/ Graviditeten med barn nummer 2

Man ska inte underskatta gravidas vilda drömliv. Jag har ett väldigt aktivt drömliv nattetid vanligtvis men som för dom flesta gravida tas dom till helt nya höjder. Ibland kan drömmarna vara helt sjuka men ändå alltid verklighetstrogna, vilket skrämmer skiten ur mig.

Så i natt drömde jag för första gången denna graviditet att jag födde lillebror. Vi var hemma, hela ”förarbetet” drömde jag ej om men jag liksom kastades in i drömmen när jag gick från toaletten ut i vardagsrummet. Där inne satt Cayenne vår barnmorska den andra hade inte kommit ännu och Kalle var såklart där. Jag stapplar in utan kläder på nedre kroppshalvan och jag känner ett enormt tryck. Hela kroppen vill trycka ut lillebror. Det kommer lite blodblandat slafs på golvet och den intensiva känslan av att vilja följa med trycket ökar för varje värk. Jag säger med klar tydlighet, DET ÄR DAGS! LILLEBROR ÄR PÅ VÄG UT. Både Cayenne och Kalle kommer rusande mot mig, Kalle håller kring mina höfter för stöd och jag står upp och kroppen sköter allt själv med att trycka ut lillebror. Allt händer superfort.  Cayenne fångar upp lillebror Och ger honom till mig. Allt är så jäkla verkligt. Där i Elis lekhörna av vardagsrummet föds lillebror, utan några direkta ansträngningar. Helt naturligt och jag känner att kroppen är helt jäkla makalös. Den vet. Och lillebror var en kopia av sin storebror dock upplevde jag honom som lite mindre än Elis. 

Sen vaknar jag till snabbt ur drömmen pga att Elis vaknar till. Sen somnar vi om och jag kastas tillbaka in i drömmen. Kalle sitter i soffan och Cayenne pratar med Ann, andra barnmorskan som var på väg. Hon meddelade om vad som hänt. Jag har fortfarande inte fött moderkakan. Jag säger till Kalle att ta av sig tröjan så han kan ha hud mot hud med lillebror då jag behövde lägga mig ner. När jag lägger ner lillebror på Kalle ser jag att navelsträngen gått av. Mitt itu. Jag börjar bli orolig över att moderkakan ej kommit. Lägger mig ner och ropar dit Cayenne. Jag började känna hur stressen flyger över mig. 

Och så vaknade jag. God morgon! Dags att gå upp..

Alltså varje detalj i drömmen är så himla verklig. Hela scenariot. Platsen, hemma och Kalle och Cayenne. Lillebror som var så himla fin. Helt makalös. Dock sjukt jobbigt slut. Hur fan gick det? Hur var första värkarbetet? Var va vi då? Var va Elis? Varför var inte Ann där? Kom moderkakan ut? Varför hade navelsträngen gått av? Det är väl det mest overkliga i hela drömmen. Inte fasiken kan den bara gå av? 

Vecka 41+ ultraljud

lördag 15 november 2014 kl 17:43 | Allmänt/ Elis tredje trimestern

IMG_7376.JPG

Hur ofantligt söt är inte vår lilla buttra Skorpan??

Ja förstår att det typ är sjukt svårt att se vad som är vad på denna bild. Det är också inte en helprofil utan liksom från sidan ur en chubbycheek vinkel. Hihi! Vår lilla chubbycheek Skorpan. Det ända hon kunde få med av huvudet var just näsa och mun då Skropan har krypit sig ner i kanalen. Hallelulija!! Det bådade gott sa barnmorskan. Hon sa att nu behöver bebisen bara en knuff uppifrån av en värk för att allt ska vara igång. Hur glad blir man inte av att höra det? Sådär åtta dagar över tiden? Jag fick hoppet tillbaka. 

Så i fredags då var detta besök på UltraGyn vid Odenplan. Kalle var så klart med vilket kändes skönt. Vi viste ju inte riktigt vad som skulle upptäckas. Det skulle ju kunnat vara så att Skorpan inte hade tillräckligt med fostervatten och då skulle vi behöva åka till förlossningen direkt. Men så var inte fallet. Allt såg jättebra och normalt ut. Pjuh! Inte för att jag var orolig. Har svårt att se att något skulle vara knas för Skorpan, det är ju snarare för bra där inne för att hen ska vilja komma ut. Bra med fostervatten, bra bukomfång och hjärtat pickade på fin fint. Hon sa dessutom att jag förmodligen skulle få en enkel förlossning då jag är så lång och har brett bäcken. Det finns liksom extra utrymme. Skorpan är också uppskattad att väga ca. 3,5kg vid förlossningen. Lagom tycker jag det låter som. Hoppas på en smidig, harmonisk och bra förlossning. Hon trodde inte det skulle vara långt kvar heller då Skorpan ligger långt ner i kanalen (som jag skrev ovan). Hoppas hon har rätt..

Är glad och tacksam att vi fick en sådan fin barnmorska som till och med skrev ut en bild till oss. Helt gratis och utan på begäran. Jag behövde verkligen det efter torsdagens S.K.I.T.-dag.

BM-besök (hoppas det sista…)

lördag 15 november 2014 kl 13:12 | Allmänt/ Elis tredje trimestern

  • Mitt blodtryck: 120/70
  • SF mått: 34 cm, samma som förra veckan. Men som jag skrev då vi var där förra gången så är det lite annorlunda att mäta på mig som är lång (182cm). Hon visade genom att buffa till Skorpan och helt plötsligt så fick vi några centimeter till. Så inget att oroa sig för alls. Inge TUL behövs då det ändå är inbokat ett vecka 41+ ultraljud.
  • Viktuppgång sen inskrivning: 17kg
  • Blodsockervärde: 
  • HB-värden (järnvärde): 122
  • Bebis hjärtljud: Bra och härligt hjärtljud. Envisades med att röra runt på sig för att hon inte skulle höra först.. haha!
  • Bebis placering i livmodern: Fortfarande fixerat. Thank godess. Ryggen åt vänster och ben åt höger. Optimal födelseposition med andra ord.

 

Vi bokade in en ny tid nästa vecka på onsdag för att göra standardkoll som ovan. Men förhoppningsvis är Skorpan ute innan. Men man vet ju inte. Bra att ha inbokat ändå. Och det är först då vi kommer prata om vad nästa steg är och först då hon kommer lämna över mig till BB Sophia för mödravård.

Detta besök var ett vanlig standardkoll och vi snackade lite. Jag fick reda på att man inte alls måste bli igångsatt om man är 42+0. Det var otroligt skönt att höra faktiskt. Så länge jag mår bra och barnet i magen får tillräckligt med näring, bra med fostervatten och rörr sig som vanligt finns det ingen anledning att sätta igång. Det man gör då är att gå på varannandag-koll på BB för att se att just allt ser bra ut. Och det gör jag hellre än att bli igångsatt då det oftast leder till komplikationer osv.

Sen pratade vi om GBS som jag då har. Inga nya tester kommer att göras då jag inte kunde slutföra antibiotikakuren. Eller jag kunde göra den men blev sjuk av den så fanns ingen anledning att fortsätta. Läs mer här. Så hon sa att att jag kommer få antibiotika intravenöst (vilket jag redan visste sen tidigare) för att GBS:en kommer att vara kvar i och med oavslutad kur av antibiotika innan.

Sen kommer jag ju få mina blodförtunnande sprutor också. Det ska bli intressant att se hur det kommer gå. Inte det roligaste att ta sprutor en gång om dagen i en vecka. Men så kan det vara. Hellre det än att få blodpropp.

Håll tummarna att Skorpan redan hunnit ut innan nästa besök…

Lindex gör det igen

lördag 15 november 2014 kl 13:24 | Allmänt/ Bebissaker/ Elis tredje trimestern

S0000007169075_F_W40_20140610095145Det gick inte att motstå denna fina och perfekta pyjamas till Skorpan igår. Vi slog till, rakt av nästan. Det var ju tydligen inte bara vi som ville ha den.. Minsta storleken var slut i flera butiker. Men med lite tur kunde butiksbiträdet i Skanstull se att det skulle kunna finnas ett x i storlek 56 i Farsta C. Så igår kväll drog vi dit och inhandlade den. Den sista i storlek 56 (minsta storleken som fanns i denna modell). Så nu har skorpan äntligen en till pyjamas. Den finaste någonsin. 

Envis kanske blir mellannamnet?

lördag 15 november 2014 kl 13:47 | Allmänt/ Elis tredje trimestern

Skämt å sido. Här händer det inte mycket mer än att vardagen rullar på någorlunda i normal takt. I min värld väldigt, väldigt långsamt. idag har jag gått över 9 dagar och det är min bonuspappa Stefans födelsedag. Så lite skönsång från mig och älskling fick han allt i morse via telefon. Dom bor ju x antal mil norrut. Glad blev han i alla fall. Vi får väl se om han får dela födelsedag med Skorpan eller ej. oddsen är inte så jättehöga men man vet ju aldrig. När som helst kan det hända. För varje dag som går kommer vi närmre vårt hjärta Skorpan.

Det sägs ju också att det bara är positivt att gå över tiden. Då hinner kroppen göra sig redo genom att ge livmodertappen mer tid att mjuka upp samt att mer relaxin hinner utsöndras så att bäckenet är extra mjuk och rörligt. Så ja, positiv ska man vara. Idag känns det rätt lätt att vara det. Däremot var det inte alls så i torsdags. Oh, no. Då ville jag mest sjunka ner genom jorden och komma tillbaka när Skorpan kommit. Allt var bara S.K.I.T. Men den dagen behövs inte noteras. Vi har alla dåliga dagar.

Jag har så mycket jag kan skriva om. Så titta hit under dagen så kommer uppdatering om barnmorskebesöket i ons, ny Throwback Thursday och lite annat.

BF+5, håller jag på att bli galen?

tisdag 11 november 2014 kl 08:24 | Allmänt/ Elis tredje trimestern

God morgon alla. Här har det varit en orolig natt fylld av jobbiga drömmar. Bara kaos och oroligheter med andra ord. Jag som tänkte att jag skulle få en ljuvlig natts sömn till i väntan på Skorpans ankomst. Nej, nu ska min hjärna börja flippa lite. Jag brukar drömma tydliga, klara och detaljrika drömmar. Visst, dom är inte alltid harmoniska och fina. Men i natt var det crazy:

Jag var hemma i vår lägenhet. Mormor, mamma, Lio, Isak och Daniel var här. Kalle var på jobbet. Jag springer på toa pga. überkissnödighet. Sen går jag ut till alla som håller på och fixar i lägenheten här. Inför vad har jag ingen aning om. Men sen så känner jag att jag måste på toa igen. När jag väl är där (går även på toa med öppen dörr?!) så känner jag hur det bara forsar vatten ur mig. Jag ser på mormor (som står vid dörren?!) och inser att det är vattnet som går. Höh?! Konstig känsla och jag går in i något konstigt mode. Jag tänker att nu måste jag ringa Kalle och sen förlossningen och alla är måste bort. Mamma kommer till toaletten och blir exalterad. Mormor håller på och ringer runt. Jag blir typ irriterad över att alla är där och hindrar mig (vilket dom inte gör men det känns så) från att ta tag i situationen. Jag förflyttar mig och måste typ kämpa för att ta mig till sovrummet där min mobil finns. Jag försöker ringa Kalle men når inte honom. Mormor kommer in hela tiden med mamma och stör. Mamma stressar upp, Lio och Isak springer runt och leker högljutt. Vad Daniel gör har jag ingen aning om. Mormor räcker över telefonen och säger att jag ska prata med dom på SÖS. Say what?! Jag ska inte föda på SÖS!! Jag ska ringa BB Sophia. Men först måste jag få tag i Kalle. Det är så rörigt alltihop att jag till slut slänger mig på golvet och bara skriker det högsta jag kan. Typ som när jag var liten och blev arg. Så där riktigt arg. Jag tog sats och bara skrek i drömmen. Högt!! Inga ord kom utan bara skrik.

5d890244a792a34846d059076b533fdbBild tagen från Pinterest

Sen ringde Kalles väckarklocka. Tack och lov. Men känslan i kroppen när jag vaknade var inte den mysigaste. Kändes som om jag höll på att bli mentalt knäpp. Så vad kan denna dröm betyda?

Jag drömde även någon annan dröm som utspelade sig i Jarlaberg där jag är uppvuxen som liten. Ännu mera rörig… Kan inte ens återberätta mer än att det var en scen med massa bilar vid torget i Jarlaberg utanför ICA. Sen hände en massa konstiga saker. Konstiga människor var där. Inga som jag känner.

Så, nu ska jag ta tag i denna dag. Vad har den att erbjuda? Jo, följande:

  • Tvätta
  • Baka mer bullar
  • Skaffa hemförsäkring
  • Promenad

Vänner och blivande vänner

måndag 10 november 2014 kl 15:37 | Allmänt/ Elis tredje trimestern

IMG_7322.JPG

Så underbart att ha vänner över på lunch. Det får tiden att gå lite fortare och det förgyller vardagen. Edvin har nu snackat med Skorpan om att det är dags att komma ut nu. Det är rätt härligt på andra sidan här. Han tycker att den 11/11, vilket är i morgon skulle passa perfekt. Vi får väl se och jag håller med Edvin! Nu kan Skorpan verkligen ta och kika ut. Hihi!!

Förra gången jag träffade dessa bönor så tänkte jag att att nästa gång vi ses så har vi Skorpan med i gänget. Så fel det kan bli. Hihi! Vi kanske hinner ses en gång till innan Skorpan är här? Man vet ju aldrig.

Lille Edvin, du är så ofantligt söt! Till och med när du har ont i lilla magen så där att det knorvar och har sig. Ska bli så fint att se dig och lilla Skorpan växa upp. Tror ni kommer tycka om varandra mycket och ser fram emot att se er bli vänner. Leka och hitta på bus tillsammans. Åh, det ska bli så fint! Snart så är din kompis här.

BF+4

måndag 10 november 2014 kl 08:36 | Allmänt/ Elis tredje trimestern

En lugn harmonisk natt igen. Inga känningar överhuvudtaget. Vaknade upp och var inte alls besviken eller nedstämd. Kändes så skönt att få vakna precis som vanligt. Att få känna att Skorpan kommer när Skorpan känner för det. Igår var som sagt en jobbig dag som ändå till slut blev rätt ok. Idag känns allt mycket bättre!

Denna dagen ska bli hur bra som helst. Jag får besök av Frida, Ida och lilla Edvin. Bebisgos och bästa-vänner-häng. En måndag som denna kan ju inte bli bättre. Jag ska dessutom städa hemma, ta en promenad runt i kvarteret och köra en dansomgång hemma. Kan ju inte skada att försöka få Skorpan att komma lite längre ner mot utgången. Hehe!

Igår kväll kom Kalles bror Johan förbi med deras familjevagga som deras lillebror Pigge hade som liten samt Johans son Alvin. Den ska också fixas till och bäddas m.m. Så mysigt! Vi kommer ju samsova med Skorpan men kan vara fint att ha en liten vagga ut i fall att vi vill lägga ifrån oss vår skatt.

28cba23aae542bb86cb3288a1f5de50c

Snart, så snart har vi vår Skorpan i våra famnar.

No baby yet… BF+3

söndag 9 november 2014 kl 20:36 | Allmänt/ Elis tredje trimestern

Vi väntar och vi väntar även fast vi inte ska vänta. Tiden går sakta och jag vet inte riktigt vad jag ska lyckas fylla den med. Det ända vi går och tänker på i stort sett är när vår lilla skatt ska titta ut. Jag svor att jag inte skulle bli sådär bitter och jobbig om jag gick över tiden. Jag svor att jag inte skulle bli sån. Ni vet, som tjatar om bebin som inte kommer. Tjatar om hur många dagar man gått över. Tjatar om hur jobbigt det faktiskt är att bara vänta.

IMG_7291.JPG

Vi har det i alla fall mysigt i vår nya lägenhet!

Men jag förstår nu alla kvinnor som gått över tiden. Det är så sjukt frustrerande. Spelar ingen roll vad man gör det är bara sjukt jobbigt rent hormonellt och emotionellt. Jag kan börja gråta för ingenting, bli sjukt irriterad, tycka synd om mig själv.. Ja ni förstår säkert. Nu har jag bara gått tre dagar och skulle kunna ha 11 dagar kvar av denna graviditet. 11 dagar är inte speciellt mycket egentligen jag vet. Men tänkt då om jag skulle behöva bli igångsatt?!

Nej det vill jag inte tänka på. Skorpan har som sagt 11 dagar på sig att kika ut. Det är mer än tillräckligt för Skorpan. Förmodligen så är det mindre än så. Only time will tell.

Nu ska jag försöka hitta tillbaka till peppen inför förlossningen. För det känns som om den sinar sakta, sakta…