Add Comment Register

Amningsuppdatering

onsdag 13 september 2017 kl 08:09 | 0-3 månader/ Allmänt/ Sakarias

Ja hur går det då? Det beror ju lite på hur man ser på det hela. Han går upp i vikt och växer på bra. Han blir ju mätt och äter ofta. Han får äta hur ofta han vill, det har jag inga som helst problem med. Hejja fri amning. Men.. det skulle ju va skönt om han kunde ta ett tillräckligt stort tag om bröstvårtan. Så pass så han slapp blåsor på läpparna. Så pass att mina bröstvårtor inte är vita och ser konstiga ut efter amning. Så pass att han inte sväljer luft och tappar vakuumet. Ja ni förstår kanske?

Det gör ju inte lika ont längre. Tror mina bröstvårtor är rätt härdade nu. Har hög smärttröskel dessutom. Vi är ju också vanedjur. Men som sagt problemen kvarstår. Dock börjar hans mage bli bättre i alla fall. Och vi har äntligen fått tid till specialisten på öron/näsa/hals i Danderyd. Vi ska dit idag faktiskt.

Är så glad att vi fick tid fort, han är ju endast en månad gammal idag. Förhoppningsvis kanske vi slipper klipp (är nojig för ingreppet) men samtidigt vill jag att det ska vara svaret på det som gör att vi inte får till greppet. Så det återstår att se vad dom säger idag.

Förskola = sjuk

tisdag 12 september 2017 kl 18:52 | 0-3 månader/ Elis/ Elis 2 år/ Sakarias

Jag ska väl inte va sen med att uppdatera att vi har det som dom flesta har det just nu. Sitt barn hemma från förskolan pga av feber inatt. För det är ju så, att när förskoleålder börjar kommer sjukdomarna som ett brev på posten. Hurra. Eller?

Jag vet inte vad som skulle varit jobbigast denna dag. Att rodda morgonen solo och hinna med bussen till förskolan för att lämna Elis eller att som det blev vara hemma själv för första gången hela dagen med båda barnen. Båda känns likvärdiga. Lika nervöst och nytt.

Elis hade i alla fall feber inatt samt när han vaknade. Hostat hela natten så att han och Kalle inte riktigt kunde sova så bra. Ja för jag och Sakarias sover i vår stora soffa för tillfället. Bästa lösningen denna fas i livet. Man gör vad som funkar så alla får sova, am I right?

Nåväl, det blev en lugn hemma dag. Så lugn som det kan vara med en nyfödd (hur länge kallar man sitt barn det?) och en snart 3 åring som plötsligt blev feberfri klockan 9. Ja, det blev allt fart på Elis som blev väldigt rastlös. Tackar gudarna för paddan och Alfons. Och att Kalle faktiskt började tidig och därav kom hem redan klockan 15.

Så första dan solo gick ändå rätt bra. Klappar mig själv på axeln. Jag hade rätt låga krav på vad som skulle ske under dagen. Det enda kravet var att hålla båda barnen nöjda, mätta och belåtna. Jag antar att man blir van och kan få in sig själv där i bilden någonstans framöver.

Välkommen vardag

måndag 11 september 2017 kl 11:12 | 0-3 månader/ Allmänt/ Elis/ Elis 2 år/ Sakarias

Idag är första dagen tillbaka till vardag och bort från semester, pappaledigt och inskolning. Det betyder att jag för första gången sen Sakarias föddes ska rodda tvåbarnslivet solo några timmar.

Jag är lyckligt lottad som faktiskt inte behöver lämna Elis på förskolan måndagar och onsdagar då Kalle börjar jobba 10. Jag lämnar tisdagar och torsdagar, så jag laddar för fullt hur jag ska lyckas rodda morgonen imorgon under tidspress. Så vilka tider går Elis på förskolan? Jo, såhär ser hans schema ut:

Mån: 8.30-14.30

Tis: 8.30-14.30

Ons: 8.30-14.30

Tors: 8.30-14.30

Fre: ledig

Från början tänkte vi att han skulle gå alla dagar fast kortare tid. Men när vi fick reda på att hans kompisar med syskon är hemma fredagar i hans barngrupp så var det ju ingen snack om saken. Alla barn förutom 2 har småsyskon hemma så Elis blir ledig fredagar han med. Jag tror det blir jättebra för Elis, att få en långhelg nu när lillebror är här.

Det är väldigt spännande, lite nervöst men mest härligt att komma in i en vardag med två barn. Det har ju snart gått en månad sen Sakarias föddes (var tar tiden vägen?!) och lite rutiner och vardag är det väl ändå dags för nu.

Sakarias första besök på BVC

torsdag 31 augusti 2017 kl 14:18 | 0-3 månader/ Allmänt/ Sakarias

Idag fick vi en tid hos underbara Adriana på Allvis BVC, dit vi går med Elis. Egentligen har vi inte tid förens på tisdag eftermiddag men vi har lite strul med amning för liten. Denna start är helt annan än hur den var med Elis. Med Elis fanns det inga som helst problem.

Men för Sakarias är det annorlunda. Det verkar som att han ärvt Isakssons späda mun (från min mors sida) och har svårt att ta en helt korrekt tag om bröstet. Detta gör att han sväljer mycket luft (hej gaser och magknip!), det sprutar ut mjölk ur mungiporna, han släpper och tar nytt tag ofta vilket blir frustrerande för honom samt att det fortfarande gör ont i brösten för mig. Jag provar olika ställningar för oss båda, har kollat videos på rätt tag och rapar honom emellanåt. Men inget blir riktigt bra eller optimalt.

Jag har dom senaste dagarna befarat kort tungband eller läppband och ville kolla med BVC. Så vi fick en tid idag, tack och lov. Jag oroar mig inte alls över om han får i sig tillräckligt med mat för det märks. Jag tycker han har vuxit massor och det fick vi besked om på plats. Hela 55cm lång och 4,5kg tung nu. Kan ni förstå? Trots problem med amning har han gått upp 700g och vuxit 3cm sen han föddes för 2 veckor och 4 dagar sen.

Vi fick träffa en öron/näsa/hals-läkare som jag inte riktigt kom så bra överens med. En riktig macho-man som småhånade mig. Han kollade snabbt men brutalt på tungbandet och sa "kolla han har ju inte alls kort tungband, hela två centimeter fritt!" "Du behöver bara öva på att amma"… alltså vad svarar man på det? Jag blev smått chockad över hans sista kommentar. Så pass att jag inte riktigt kunde svara upp. Men jag packade ihop och gick tillbaka till Adriana som då sa att vi får se hur det är på tisdag och är det fortfarande strul som idag så får vi gå till en specialist på Danderyd som heter Amelie. Det kändes tryggt att BVC inte bara skiter i det som han läkaren.

Så nu får vi öva mer på rätt tag, ställning och så vidare. Mer magmassage på lillen, fänkål och kamomillte för mig, akupressur.. ja vi fortsätter med andra ord som vi gjort dom senaste dagarna och hoppas på förbättring.

Återbesöket på BB

lördag 26 augusti 2017 kl 07:14 | 0-3 månader/ Allmänt/ Sakarias

Det är helt galet att det redan har gått 13 dagar sen vår lilla Sakarias joinade oss. I torsdags förra veckan (17 aug) var vi på återbesök på SöS. Både läkarkoll, barnmorskekoll och hörselscreening stod på schemat. Hela familjen var med och Elis var helt underbar som vanligt. Han tyckte inte alls att lillebror skulle bli stucken (för PKU test) i handen och var väldigt empatisk med sin lillebror. Det där med sprutor och nålar är inte riktigt Elis grej. Det märks också när jag tar min blodförtunnande sprutor.. Elis kan bli otroligt upprörd över att jag sticker mig själv.

Hela första kommunaltrafiksresan som tvåbarnsfamilj in till stan gick galant. Sakarias sov gott i bärsjalen hela vägen in, Elis var en trooper som är en van resenär och vi föräldrar var väl rätt lugna. Jag hade en bra dag den dagen och livet lekte kändes det som. Solen sken och allt var topp.

Vi träffade först en barnläkare som gjorde en standard koll och allt såg fin fint ut. Precis som barnläkarkollen vi behövde göra innan vi for hem från BB hotellet på måndagen efter förlossningen. Tydligen gör man två koller om man åker hem innan barnet är 24h gammalt. En bra barnläkare som var nyfiken på varför vi valde bort k-vitamin. Alltid skönt att träffa andra som har ett öppet tänk och inte helt slaviskt tycker att alla ska göra lika oavsett.

Efter det blev det en tur in till barnmorskan som också var trevlig. Där blev det PKU test (blodprov för sällsynta men allvarliga sjukdomar), amningsprat, gulsotsprov, vikt och allmän status. Allt gick sådär smidigt som det kan gå. Sakarias hade gått ner 5g sen förlossningen. Ja ni läste rätt, FEM GRAM. Så amningen hade verkligen kommit igång och det var skönt att få ett kvitto på det. Inte för att jag var orolig då Sakarias älskar att amma non stop. Så pass att jag denna gång fick lite småsår och väldigt ömma bröstvårtor.

Efter besöket där var det bara hörselscreening kvar. Dit fick dock endast jag och Sakarias gå (beskyddande storebror var inte nöjd med det) då det ska vara knäpptyst i rummet. Inga anmärkningar på hörsel alls och vi kunde lämna BB SöS mottagning med glada steg. Alla nöjda och hälsosamma.

Mina vänner

fredag 25 augusti 2017 kl 20:16 | 0-3 månader/ Allmänt/ Elis/ Elis 2 år/ Sakarias

Idag har vi haft finbesök av mina underbara vänner Ida och Frida. Som jag har längtat efter att få visa upp våran efterlängtade guldklimp. Så välbehövligt att få tanka ny energi av så fina vänner. Ida hade såklart med sig underbart söta (och nu stora) Ebba som är hela 5 månader gammal. Vi båda hoppas att småsyskonen ska få en lika fin vänskap som deras storebröder har.

Lilla Sakarias trivdes fint i bådas famnar och var ovanligt mycket vaken under dagen. Börjar han sakta lämna dom där dåsiga, trötta nyföddagarna?


Men mestadels ville liten ligga såhär på mig. Precis som sin storebror älskade att göra. Tryggt att höra mammas hjärtslag. Speciellt när lilla magen småspökar sådär härligt och det är lite läskigt att bajsa.


Ida hade köpt med bullar och ljuvligt goda Delicatobollar. Vilka minnen det drog upp att äta Delicatobollar tillsammans med våra bebisar. Vi gjorde det typ jämt tillsammans när Elis och Edvin var små bebisar då dom är veganska, alltså mjölkproteinfria.

Någon (läs Elis) va väldigt sugen på att öppna paket. Men ville ha hjälp av Frida att öppna då han hade plåstrat om sina två pekfingrar. Han är inne i en härlig "plåster"-ålder. Om man nu kan säga så. Han vill gärna plåstra om alla som kommer hem till oss, oavsett om dom vill det eller ej.


Och till hans stora glädje var det ett lego flygplan som fanns i hans storebrorspaket. Med en skiftnyckel i som han inte släpper i första taget. Han satt där i soffan och "meckade" med sitt flygplan i minst 2h kändes det som. Helt nöjd och bygga och plocka isär. Så nu har lego intresset väckts till liv igen!


Och lillebror fick detta fina paket med en helt bedårande söt ekologiskt bomullspyjamas att växa i samt ekologisk bomullsmössa till sensommar tidig höst. Och sen vet vi ju alla hur viktigt det är att ha något till hands när det börjar vankas tänder. En rågummi bitring från Hevea i form av en anka. Tack, tack fina ni!

Sakarias Oskar Lo

söndag 20 augusti 2017 kl 13:25 | 0-3 månader/ Allmänt/ Kärlek/ Sakarias

Han har ett namn vår andra fina lilla gosse. Världens finaste lillebror som bara smälter in i vår familj. Vårt lilla lejon som trivdes så bra i min livmoder. Vår lilla Sakarias Oskar Lo.
Sakarias – När lillebror låg i magen hade vi gjort upp en lista på namn vi kunde tänka oss. När han väl kom ut så såg han inte ut att heta ett enda av dom namnen. jag var bergis på att han skulle passa att heta Lo och Kalle kände starkt för Otis. Men så låg han där på bröstet, helt pinfärsk och namnlös. Det gick dagar och vi kunde inte hitta ett enda namn som kändes helt rätt. Men så ramlade jag över Sakarias och kände att det skulle passa och till min glädje kände Kalle likadant. Och kärt barn får många namn; Sack, Lillebror, Grodan och Gosklumpen.

Oskar – Detta namn är ifrån Kalle då han heter det i mellannamn samt att det är ett släktnamn. Kalles farfars far hette just Oskar och har sen dess gått i arv i den släkten. Men det finns koppling till min sida också. Victor min storebror hette Oskar i några veckor innan våra föräldrar bytte namn på honom, då dom kände att han var mer en Victor.
Lo – Ett namn som jag ville ge honom när han låg i magen. Tycker det är så fint på en pojke och jag gillar det hela med könsneutrala namn. Tyvärr kändes det inte rätt som tilltalsnamn så det fick bli i mellannamn istället.

Blodpropp

lördag 19 augusti 2017 kl 13:18 | 0-3 månader/ Allmänt/ Sakarias

Vår fredag blev inte riktigt som vi tänk oss. Jag har tyvärr en blodproppsbenägenhet som jag ärvt av kvinnorna i min släkt. Detta konstaterades när jag var gravid med Elis i vecka 13. Så i samband med förlossning eller andra ingrepp som operationer och dyl. måste jag ta blodförtunnande medel en period efteråt. Och såklart inte flyga under graviditet heller då det ökar risken för blodpropp ännu mer.

Det är en spruta varje dag i låret eller magen som ska tas. Vid en vaginal förlossning ska jag ta det i en vecka och skulle det bli operation är det 6 veckor. Så när jag var hos specialistmödravården på läkarbesök inför hemförlossning, skrev hon ut sprutor till mig. Med Elis tog jag Innohep och denna läkare brukade inte skriva ut det utan skriver ut Fragmin som då skulle vara likvärdigt. Jag litade fullt ut på henne och hämtade ut sprutorna.

Efter att lillebror föddes fick jag då min första dos 4h efteråt (dock Innohep då det var det dom hade på BB SöS samt det som står i min journal) och det var inget konstigt med den sprutan. Sen när vi väl kom hem, dagen efter i måndags och skulle ta spruta (Fragmin) så gjorde det sjuk ont. Sved till som bara den. Stackars Kalle fattade ingenting och trodde nog jag överdrev. Jag tänkte att det kanske gjorde lite extra ont bara för att det utfördes lite fel. Men så tredje sprutan hemma var ännu värre. Det kändes som ett bålgetingstick och jag bröt ihop totalt. Inte fasiken kom jag ihåg att det skulle göra såhär ont att ta sprutorna. Dessutom har jag en hög smärttolerans.

Så det gjorde tyvärr att jag "glömde" en dos.. eller förträngde och undvek en spruta. Så jag ringde vårdcentralen på fredag morgon för att få en tid och hjälp att ta dessa sprutor rätt. Inte för att det går att göra fel direkt. Dom är ju fördoserade och allt. Så vi packade ihop hela familjen och for ner till vårdcentralen i hamnen klockan 13. I väntrummet trillade en liten polett ner i min trötta amningshjärna. Kan det vara olika verkningssubstanser? Kan det vara skillnad på Fragmin och Innohep? Mer än bara olika tillverkare? Och efter lite snabb forskning på Fass så insåg jag ju att det var det. Det måste ju vara så att jag reagerar dåligt på Fragmin då det har en annan verkningssubstans än Innohep. Ni kan ju tänka er hur arg och uppgiven jag var över detta. Läkaren hade ju sagt att det var likvärdigt. Att det bara var olika tillverkare.

Så när jag träffar sjuksköterskan är jag ju inte alls sugen på att ta denna spruta. Hon hade inte hört talas om någon som reagerat på Fragmin på det sättet jag gjort. Och tyvärr hade dom inget Innohep i deras medicinskåp. Men hon hjälpte mig och fixade en läkartid (trots fullt för dagen) så att jag kunde få nytt recept på Innohep för kommande tre dagar. Dessutom frågade jag henne vad hon trodde att min lilla rodnad på benet som uppkom torsdags morgon kunde vara. Det sitter där jag hade dom värsta åderbrocken under graviditeten. I mina tankar anade jag att det kunde vara blodpropp men trodde att jag bara noja mig. Hon misstänkte dock samma och sa att läkaren får kolla vidare.

Väl inne hos läkaren kunde han nästan konstatera direkt att det va en blodpropp. Dock fick jag göra ett blodprov som skulle ge ett riktigt svar. Sagt och gjort så togs provet och det var positivt. Så det var bara att åka hem (efter 4h på vårdcentralen) packa om skötväskan och ringa min bror för att få skjuts in till akuten. Sista stället man vill befinna sig på som nyförlöst med en fem dagar gammal son en fredagkväll.

Jag kan säga att jag sket totalt i mig och min jävla blodpropp i benet. Det ända jag jag kunde tänka på var lilla lillebror. För hur vi än vred och vände så kunde jag ju inte lämna honom hemma med Kalle och Elis. Lillebror ammar ju ofta, ingen mjölk finns pumpad och han tar inte flaska. För vem vet hur länge jag skulle befinna mig på akuten? Och vilket jäkla dårhus det var där. Sjuka stod och låg överallt. Folk hostade, kräktes, ojja sig och var uppgivna. Personalen var stressad och sa flera gånger att det va fullt. Ja, va ska man vänta sig en fredagkväll? Där klev jag in med min sköra lilla skatt. Åh alltså mitt mammahjärtat bröt ihop flera gånger. Tack och lov fick vi ett isolerat rum efter en stund att vara i medan vi väntade på läkare. För på medicinalteknik ska man inte befinna sig länge med en nyfödd fick vi höra allt en och två gånger. Är tacksam att jag hade min mormor med mig som stöd då jag som sagt bröt ihop några gånger av oro för lillebror.

Läkaren kom in efter ca. 1 timmes väntan. Han fick dock springa iväg på ett urakut larm mitt i undersökningen. Men kom snabbt tillbaka så fort han var klar. Då kunde han konstatera att det var en ytlig blodpropp jag har och att jag skulle skippa Fragmin och ta Innohep istället. Men att jag behöver fortsätta ta Inohep tills blodproppen är borta helt, plus några dagar efteråt. Kan vara 2-3 veckor till. Förmodligen dök denna propp upp pga av missad dos. Jag ska dessutom ha koll på så att den inte vandrar upp längs låret för då måste jag in igen.

Så nu hoppas vi bara att den försvinner fort då det gör ont att gå ibland. Och sprutorna är väl inte direkt roliga att ta men ett måste. Är glad att jag nu har Innohep som inte alls gör ont på det sättet Fragmin gör. Plus att jag nu lärt mig att ta den själv i magen där det dessutom gör mindre ont att ta.

Nu hoppas jag vi får lite lugn och ro ett tag framöver. Att vi slipper läkarbesök och akuten. Nu vill jag bara ha det lugnt runtomkring mig och min familj.

Måste säga att jag har världens tålmodigaste barn och partner. Som inte klagade en enda gång över att vi var på vårdcentralen i timmar. Sån fin familj!

Äntligen är han här!

måndag 14 augusti 2017 kl 12:23 | 0-3 månader/ Allmänt/ Graviditeten med barn nummer 2/ Hemförlossning/ Lillebror tredje trimestern/ Sakarias

Vår efterlängtade lilla krabat är här. Han tittade ut i söndags 13/8 kl. 21.31 inne på BB SöS då han blev vräkt. Vi bestämde oss för att ta vattnet ifrån honom och efter det blev det fart på han. 52cm lång och hela 3.800g tung var han när han kom. Lite större än var Elis var. Trots utebliven hemförlossning (pga att jag gick in i vecka 42+0) så fick jag en helt fantastisk förlossning på BB.

Vi lyckades pricka in den första "lugna" dagen på hela sommaren. Vi fick en fantastisk barnmorska som heter Inger som sa till mig: Vi kör på som om du skulle föda hemma!

Den meningen betydde allt. Hon förstod mig och min önskan. Hon till och med bytte mitt rum så att jag fick ett med badkar. Trots att undersköterskan sa att det var upptaget. Inger hade jobbat sen 7 på morgonen men stannade kvar under hela förloppet tills liten kom ut på kvällen. Hon var så peppad och så grym. En mer detaljerad förlossningsberättelse kommer, det vill jag lova.