Add Comment Register

1 … 2 … 3 … 12 …

torsdag 10 augusti 2017 kl 06:06 | Allmänt/ Graviditeten med barn nummer 2/ Lillebror tredje trimestern

And so on.. nej men hurrni det händer inte mycket här. Eller jo små mini framsteg görs det men mer än så blir det inte. Än i alla fall. Tålamod brukar jag ha gott om och vänta är jag bra på. Tills det når en gräns. Den gränsen är väldigt nära nu… även fast jag vet att vi är så nära mållinjen.

Det verkar som om den lilla människan som trivs så bra i magen vill lära mig något. Mer tålamod? Att ta det ännu mera lugnt? Vara mer närvarande? Någonting är det lillen vill förmedla.

Nu börjar vi närma oss 42 veckor. Idag är vi på dag 12 förbi utsatt datum enligt RUL, dag 10 enligt sista mensen. Vem vet, kanske inte har gått över tiden? Det får vi se när liten tittar ut. Kommer han vara som sin storebror, genomsnitt på längd och vikt trots förbi BF?

Jag var på TUL i tisdags för att se så liten har tillräckligt med fostervatten samt att liten inte är för stor. Det fanns inga anmärkningar alls och allt såg fint ut. Kunde skymta en liten näsa i profil men inget mer då liten låg så långt ner i bäckenet samt täckte sitt ansikte med armen. Fick ett papper med nummer som jag ska ringa på söndag (tycker dom) för att få bli igångsatt på BB. Ren rutin att dom ger ut det på TUL. Jag hoppas och tror att vi har liten hos oss innan dess.

För saken är att idag ska vi skåla i drinken. Jag tar mig en "förlossningsmimosa" kan man säga efter frukosten. En stadig frukost vill säga. Funderar på havregrynsgröt med en massa goda toppings. Måste ju grunda rejält för att orka med en förlossning, eller hur? Så har vi tur ger denna drinken en liten skjuts så vi får igång värkarna. Jag ska tillägga att jag har sen i förrgår haft mer förvärkar, ibland upp till tre- fyra i timmen. Så det är ju saker på gång.. bara att det tar tid. Och är det så att det inte skulle funka med drinken (ricinolja, aprikosjuice, mandelmjöl och en liten flaska bubbel) så får vi ta nya tag imorgon osv.

Det som är bra är att vi båda är utvilade idag då lilleman sov hos min mor. Sen kommer han spendera hela dagen med sin farmor och eventuellt natten beroende på vad som sker här hemma efter drinken. Tänk att förmodligen så kommer han vara storebror nästa gång vi ser honom. Så svårt att ta in på riktigt.

Ja vi får väl se vad som uppdateras här på bloggen härnäst.. bebis ute eller bebis kvar?

Kan det vara?

lördag 29 juli 2017 kl 07:42 | Allmänt/ Graviditeten med barn nummer 2/ Lillebror tredje trimestern

Idag är dagen som ultraljudet förutspått att jag ska föda på. Den 29 juli. Enligt sista mensen är lillebror beräknad den 31 juli. Och tänker vi att han är lik sin bror och gör som fint folk och kommer sent så kommer han nog 8 augusti. Men så sent hoppas jag inte att han gör entré. Nej, då har nog "drinken" testats några gånger med succé.

Jag tror dock att saker kommer hända nu i helgen alternativt i början av veckan. Jag föredrar (hoppas du är med på noterna lillebror) nu i helgen då Kalle faktiskt börjar jobba på måndag. Semestern är slut. Men kanske blir det pappadagar då istället. Vi säger så.

Saken är att igår eftermiddag när hela familjen kom hem med Nonna till oss fick jag väldigt många sammandragningar och mensvärk. Dom ville inte ge med sig alls trots vila. Dom kom i vågor och jag fick en feeling att saker började hända. För jag hade inte tagit ut mig alls under dagen och när jag förut vilat har det alltid avtagit. Senare efter läggning av Elis så släppte en bit av slemproppen. Det ska tilläggas att lille herrn, alltså Elis också var som ett plåster på mig hela dagen igår. Ok, han är mammig men igår var det helt annorlunda. Om jag hade kunnat bära honom i sele hela dagen hade han suttit där. Inte velat hoppa ner en endaste gång. Bara vara nära mig var hans grej. Och han skulle hålla mig i handen hela tiden när han inte satt i mitt knä. Åh, han är så med på att något kommer hända snart.

Så igår kväll så började vi rodda med hur vi faktiskt ska göra om det skulle sätta igång på natten. Nonna fick sova kvar hos oss och mamma lånade bil av Stefan och stod biljour. För jag vill verkligen inte att Elis är här när hemma när det väl är dags att föda. Speciellt med tanke på att han är så mammig just nu. Vill liksom inte att han ska vakna och se mig föda. Inte heller höra hans uppgivenhet av att behöva förflytta sig hemifrån utan mamma och pappa. Nej, förflyttning måste ske innan den fasen av förlossning. Idealiskt är ju att det drar igång på dagen. Men som alla vet så styr ingen över det förutom lille krabaten i magen. Åh, längtar så efter att se vem han är därinne för än har han inte gjort entré. Vi fick samla på oss sömn minus ett mindre uppvak av Elis som drömde ett flertal mardrömmar.. men nu så. Nu är vi redo igen lillebror ❤️

BF+1

fredag 7 november 2014 kl 08:52 | Allmänt/ Elis tredje trimestern

Ingen bebis ännu så ni kan andas ut lite till. Önskar att min pepp fanns kvar. Men just såhär på morgonkvisten så infinner sig nu för tiden en liten jobbig besvikelse. Jag vill inte känna så men den liksom smyger sig fram. Men vi kan ju idag glädja oss åt att det faktiskt är kladdkakans dag. Ja, ni tänkte rätt. Jag ska baka en kladdkaka till våra middagsgäster i kväll. Armando, Cindy och Julian ska komma över hem till oss för taco-fredags-bebis-häng.

Idag ska jag också till barnmorskan på eftermiddagen. Ska bli spännande… eller kanske inte riktigt. Det mest spännande är väl att se om Skorpan har fixerat sig eller inte. Jag tror dock inte att Skorpan har några planer på att göra det förrän värkarbetet satt igång på riktigt. Jag har trots allt ganska bra med utrymme kvar i min mage, tro det eller ej.

I går vid runt 17 sattes sammandragningarna igång på riktigt kändes det som. Det gav något slags hopp inför natten. Kanske skulle det  sättas igång?? När jag gick och la mig så bestämde sig Skorpan för att ha mina högra revben som studsmatta eller något i den stilen. Jag räknade att Skorpan kickade mig där minst 47 gånger. Kan säga att det inte var de mest bekväma. Det var liksom lite som en rysk dans där mot revbenen. Full action. Då tänkte jag också att ”Aha, kanske händer det i natt??”. Jag måste nog sluta tänka så. Jag försöker. Det kommer hända när det händer. Jag vet, jag är förstföderska och dom går över tiden.

a13c4ab074dddf25a86c9b67585cc2ec

Men jag LÄNGTAR så sjukt mycket efter att få träffa Skorpan. Längtan är inte ens ett tillräckligt ord för vad jag känner. Men som alla säger… Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Hundra procent färdigbakad

torsdag 6 november 2014 kl 09:14 | Allmänt/ Elis tredje trimestern

IMG_7269.JPGI dag är den dagen vi har längtat efter äntligen här. Den stora dagen. Dagen då tekniken estimerad att Skorpan ska välja att kika ut. Det är alltså dags för Skorpan att lämna tryggheten, värmen och alla andra göttigheter i livmodern. Dags att välja att komma ut och träffa oss. Jag är så galet nyfiken på vem du är Skorpan. LÄNGTAR!!

På bilden nedanför hittar ni Stockholms väder för dagen.Första snön bestämde sig för att komma idag. Hallelulija! Haha! Det är även fullmåne i natt. Råkade ta fel på en fullmånedagen inne på Instagram. Men man brukar räkna med tre dagar kring fullmåne. Dagen innan, själva dagen och sen den avtagande dagen. Det sägs också att flest barn föds kring fullmånen. Vi får väl se om Skorpan blir en av dom. Oavsett kommer jag komma ihåg denna dag som ”the day” med första snön, längtan efter Skorpan och fullmåne.

IMG_7272.JPG

Positiv natt, dröm eller verklighet?

onsdag 5 november 2014 kl 07:30 | Allmänt/ Elis tredje trimestern/ Hypnobirthing

fba76e0923d09c168a62fb0d9ea7ca14Bild tagen från Pinterest

Vilken underbar natt. Inför varje natt så tänker jag att nu sätter det igång. Nu kan Skorpan få ta och komma hit. Hit me with those surges. Positivt tänkande, pepp och längtan. Men så vaknar jag och inget har hänt under natten. Igår under dagen så hade jag knappt några känningar. Lite få och små sammandragningar men inga förvärkar. Det var som om det som jag skrev om  i uppdateringen inte hänt. Jag var bara sjukligt trött hela dagen igår. Jag hade dessutom sovit som en stock den natten. Hade knappt vaknat för någonting. Så där att Kalle faktiskt reagerade på att jag inte rörde mig. Bra nattsömn men ändå var jag trött och vilade och slumrade till under dagen.

Men så i natt. I natt har jag haft mensvärk typ hela natten. Så där så det verkligen spänner, ilar och har sig. Det har ilat mellan benen (livmodertappen som förbereder sig?). Just nu när jag sitter och skriver så fortsätter mensvärken att komma till och från. Så sjukt spännande. Är så peppa för varje känning. Och natten är så positiv trots att jag legat vaken stundtals av ömmande livmoder. Jag har lite svårt att skilja på vad jag drömt och vad jag tänkt på under natten. Men drömmar/tankarna har gått i samma positiva anda och kretsat kring förlossningen. Jag har peppa mig själv och berömt Skorpan. Jag har tänkt lite hur allt ska gå till väga och bara haft en 100% positiv känsla kring allt. Kom igen Skorpan!! Precis så! Bra jobbat! Mera, nu jäklar vill vi träffa dig. Kämpa på. Det här komme rvi klara galant!

Jag hoppas att jag kommer kunna ha samma positiva inställning när jag kommer längre in i förlossningsskedet och det sätter igång på riktigt. Nu är jag verkligen redo!