








Nu är vi tillbaka igen på fastlandet efter 9 dagar ute på småöarna här på Fiji. Här kommer dagarna som gått i en kort sammanfattning:
7 augusti – På väg mot Yasawas.
Imorse kl 8.30 lämnade den stora katamaranen hamnen, fören riktad ut mot det öppna havet, mot ö-gruppen Yasawas. 5 timmar senare nådde båten äntligen vårt mål, ön Tavewa, belägen i den norra delen av denna remsa full med öar av olika storlek.
På vår väg upp färdades vi genom turkosklart vatten och underligt små men otroligt vackra öar som bara bestod av sand och palmer. Något man tidigare endast trott existerade på tillgjorda vykort! Och för att göra upplevelsen ännu mer magisk, ackompanjerades vi av en flock delfiner som hoppade efter båten.
Väl framme välkomnades vi varmt på den lilla resorten. Med endast 4 hyddor och en sovsal, fanns det plats för max 20 gäster – för tillfället var vi de enda!
Kl.18 hör vi hur någon trummar på något i närheten av vår bungalow. Det är kokerskan som talar om att middagen är serverad. Och vilken middag! Barracuda med någon slags potatisuppfinning och grillade grönsaker – WOW vad gott det var :) Efter vår måltid blev vi inbjudna av ägarna och de anställda att göra dem sällskap i trädgården för några glas rom och cola – riktigt god rom måste tilläggas, tillverkad på Fiji. Det var en fantastisk rolig upplevelse att bli inbjuden och lyssna på hur det är att leva på Fiji. En äldre man i sällskapet visade bilder från sitt egna bröllopsalbum och berättade hur de vigt några par på stranden, bl. a ett svenskt par för många år sedan. Ordspråket ”Arrive as guests, leave as family” är verkligen något de lever efter här på Fiji.
Kl 23 stänger de av strömmen så vi såg till att gå och lägga oss i god tid innan dess, i värsta fall har vi kommit förberedda och tagit med oss en ficklampa!
8 augusti – 19 meter under ytan!
Dagen började med en jättegod (och ganska skandinavisk) frukost. Sedan blev vi upphämtade med båt för att ta oss till grannön där de har ett dykcenter. Ca 40 min senare befann vi oss 19 meter under ytan tillsammans med vår dykinstruktör Mo, simmandes längs med en vägg av vackra koraller.
Under eftermiddagen har vi verkligen tagit det lugnt. Älsklingen var ute en stund och snorklade med en av lokalborna medan jag låg i hängmattan och läste min Twilight-bok. Kvällsmaten, precis som lunchen, var helt fantastiskt god :)
9 augusti – Barfota ön.
Morgonen började med ytterligare ett dyk. När vi sedan steg mot ytan kunde vi se att det börjat regna, om vi bara visste redan då vad som väntade. Vi vinkades av, av hela personalen när vi lämnade Tavewa – nästa mål var resorten ”Barefoot Island” belägen på en annan ö, Drawaqa, en timma söder ut. Regnet duggade fortfarande men hade tilltagit något. Plötsligt började det ösregna, ett skyfall som endast går att jämföra med det tyngsta regnet vi får i Sverige, skillnaden är dock att här slutar det inte regna! I drygt ett dygn föll regnet över oss. Vilken tur att resorten vi bodde på hade de bästa bungalows man kan tänka sig i skydd mot regnet – NOT!! Inte ens egen toa hade vi. 30 m i ösregn för att få gå på muggen!!
Trots det tråkiga vädret hade vi en supertrevlig kväll med de andra som bodde på resorten. Efter middagen annordnades det en ”talangtävling” mellan alla närvarande länder. Vi fick ensamma representera Sverige och vårt bidrag blev en kort presentation av Midsommarfirandet och en demonstration av ”Små grodorna” – till allas förtjusning när vi skuttade runt och kvackade för fullt! Bara synd att vi glömde kameran :P
10 augusti – Solen tittar fram igen!
Regnet duggar fortfarande när vi vaknar denna morgon. Men några timmar senare skildrar sig molnen något och solen vågar sig fram igen. Vi bestämmer oss för att våga oss ut ur vår knappt 9 m2 stora ”hydda” och ta varsin kajak runt ön. Hoppas hoppas att vädret fortsätter att bli bättre…
11 augusti – Gammal Fijilära.
Vi börjar morgonen med en liten hajk upp på öns berg som belönar oss med en fantastisk utsikt. På vägen passerar vi öbornas plantage, en viktig del av ön. Varje dag planterar de nya grödor som ska mätta många magar.
Efter sista lunchen på ön får vi en demonstration i Fiji historia av öns äldste. Han visar hur man öppnade kokosnötter innan man hade stora machete till hands. Han visade också hur man flätade tallrikar och korgar av palmblad.
Sedan var det dags att ge sig av mot nästa resort – Naqalia på ön Waya Lailai. När vi anlände till ön så möttes vi av personalen som välkomnade oss med en sång och tog oss alla i hand och prsenterade sig själva (precis som man gör här på Fiji). Naqalia ligger på en avlägsen strand med endast 4 bungalows och ett litet dorm. Bungalowsen är fantastiskt fina och stora, en klar uppgradering från tidigare boende – men som på tidigare boende så finns det inte varmvatten.
12 augusti – värsta natten EVER!
Även om den här resorten har det finaste boendet hittils, så kryllar det av konstiga djur här! Små små ödlor, som piper lika högt som en stor fågel, och mängder av olika flygande insekter som utan problem tar sig in i vår bungalow. Inget av dessa djur tar första priset dock. Det går till den ”15 cm-bruna-vidriga-och-jävligt-äckliga” spindeln som kröp runt i badrummet. Tur att vi såg den (och hade ihjäl den!) innan den lyckats krypa upp till sängen och på sådant vis skapat än värre psykisk skada på spindelrädda mig (som för övrigt inte sov så bra den här natten).
Kvällen firades i riktig Fiji-anda. Kava cermoni och Lovo måltid. Kava är en traditionell dryck som består av en torkad rot som mals ner och blandas med vatten – smakar som vatten blandat med jord! Lovo är ett gammalt sätt att laga mat på. Glödheta stenar + mat lindad i bananlöv, grävs ner under marken och bakas i flera timmar – som en ugn helt enkelt. Dessutom är bestick totalförbjudet denna kväll – maten äts med händerna!
13 augusti – Hajklappning.
Idag gav vi oss ut på havet för att leta hajar! Först fångade de några fiskar som skulle användas som lockbete. Sedan hoppade vi i vattnet och simmade mot ett stort rev. Plötsligt dök en 1,5m stor haj upp bland korallerna, och en till, och en till. 4 hajar cirkulerade kring våra fötter och visst var det lite läskigt…Vår guide fångade en av hajarna och höll fast den tillräckligt länge för att vi skulle få en chans att klappa den på ryggen. Det var en häftig känsla!
Större delen av eftermiddagen spenderas på volleyboll planen ihop med lokalbefolkningen. Vi är så trötta efter allt spelande att vi avslutar dagen mkt tidigt denna kväll.
14 augusti – Holy moly Jesus!
Idag var det Söndag och eftersom det är kristendom som gäller på Fiji så fick vi vara med i kyrkan denna förmiddag. Gudtjänsten var nästan precis som hemma, i alla fall den biten vi såg innan vi smet ut (40 min gudstjänst får räcka när man är på semester). Istället begav vi oss, tillsammans med två andra gäster, på en rejäl vandring/klättring upp på öns högsta topp. Ca en timme tog det och det var en mycket mer krävande ansträgning än vad vi kunnat ana, men väl värt det tack vare den fantastiska utsikten. På eftermiddagen lämnade vi Waya Lailai och Naqalia lodge för en två timmars färd söder ut mot Bounty Island. En pytteliten ö (Man kan gå ett varv runt ön på 20 min!) med endast en remsa av sandstrand runt om och en massa palmer i mitten av ön. Här stannar vi bara över natten för att imorgon hoppa på en stor segelbåt som tar oss väster ut mot ön Mondriki (ön där de spelade in filmen ”Cast away” med Tom Hanks).
15 augusti – Mondriki
Med segelbåten ”Seaspray”, 84 fot – byggd 1928, seglade vi ut mot ön Mondriki. Efter en stund på ön fortsatte färden mot en närliggande ö för ett besök i en by. På ön blev vi välkomnade av ”hövdingen” med en traditionell kava cermoni.
Till sist, mot fastlandet och en sista natt på Fiji.
Som sammanfattning så har Fiji varit fantastiskt. De som bor här är otroligt gästvänliga och trevliga. Ute på öarna har vi dessutom träffat massvis med andra resenärer som man har haft riktigt trevligt ihop med och haft möjlighet att byta restips med.
Att bo ute på dessa öar har fått en att uppskatta (i alla fall mer än innan) allt hemma som man tar allt för givet – varmvatten, el dygnet runt och internet är väl det vi saknat mest!
Imorgon bitti drar vi vidare mot Sydney. Lite skönt ska det faktiskt bli att slippa sanden mellan tårna (och i håret!!) och den ständiga fukten i kläderna :P
(Och nu till det kanske mer intressanta) NEJ, jag har fortfarande inte fått min mens, 23 dagar sen idag!! Men jag känner i alla fall att det händer saker i kroppen på det hormonella planet, så det verkar i alla fall inte som att min kropp stannat av helt. Sedan igår har jag mått konstant illa och imorse var jag tvungen att spy! Bäst har jag mått vid måltiderna men desvärre inte länge :S Dessutom har brösten börjat ömma och jag är otroligt trött hela dagarna. ÄL eller mens på G?? Nånting händer i alla fall och det är skönt att veta.
Hade det inte varit för neg. test förr förra veckan så hade jag varit väldigt inställd på en graviditet just nu. Men det känns inte troligt just nu pga resultatet, men man slutar ju aldrig hoppas :)
KRAM