Svettigt värre
Hej hej!
Har precis tittat på handbollsfinalen. Kände att jag behövde en liten raggardusch efteråt för det var så spännande hehe.
Har varit en seg dag. Sov inte så mycket inatt pga onda förvärkar. Gjorde väl Anton lite orolig också eftersom jag väckte honom med mitt kvidande.
“Hur är det älskling”
“Äh de är lugnt, bara förvärkar. Så jävla trött på de här förvärkarna. Jag vill ha riktiga värkar, NU!”.
Sen somnade han igen, men inte jag.
Vad smart av kroppen att göra det extra jobbigt så här mot slutet – man lääängtar ju efter förlossningen så mycket mer. Jag vill ha värkar nu liksom. BRING IT ON!!
Det känns som att jag kommer gråta av lycka när det hela sätter igång på riktigt, istället för att bli rädd inför vad som kommas skall.
Smart som sagt.
Det är verkligen finurligt det där. I början kan man inte fatta hur man kan längta så mycket efter något som man hör ska vara så smärtsamt men i slutet har man ju ändå ont jämt och ständigt! Passa på att träna på andningen när du har förvärkar, det kommer du garanterat ha nytta av sen när det verkligen gäller! Hoppas du får en lugn natt snart så du får sova lite också ;-)
Tack, det hoppas jag med :)
Satt i en läskigt liknande situation som dig,fast låg på sjukhus två veckor totalt (hotande förtidsbörd) och sista veckorna med konstant smärtsamma förvärkar så när dagen kom vägrade jag inse att det faktiskt kanske va dagsdags (dessutom beräknade dagen)..men till slut trillar polletten ner för förvärkarna är absolut iiingenting i jämförelse när det satte igång på riktigt! sjukt härlig känsla att skutta in på förlossningen och veta att man slipper åka hem utan bebis denna gång (:
Ser framemot att läsa om din förlossning och dina tankar efteråt!