Som ni alla redan vet vid detta laget så är vi bosatta ute i ingenstans (känns det som). Ok. Ska inte klaga, här finns 2 landsvägar ut och bussarna går någon gång om dagen. Dock oftast med byten för att tillslut komma fram till storstäderna Lund och Malmö. Vi är väll inte helt off men jag önskar det var enklare att ta sig ut härifrån. Eftersom inte utbudet på event är så stort här så vill man ju ut någon gång i veckan!

Vi har dock några “kulturella häng”, Erikshjälpen, Öppna förskolan och Öppet hus i kyrkan! Här finns ett bibliotek med sagostund för 2-5 åringar. Vi har 2 naturreservat? Minst! Underbar natur med andra ord. Sen har vi ett gym också, ett Actic gym. Inte dåligt. 2 pizzerior (varför vi nu behöver det, de ligger också på samma gata), 2 matbutiker och ett bageri! Sen resterande är lite hemmaföretag/butiker. Sådär smått och sådär mysigt.

Men om man gillar staden, shoppa, fika, friheten att ta sig runt i storstaden och en massa människor. Då ska man inte bo här. Jag känner mig mer som en stadsmänniska, jag trivs bland folk och friheten att ta sig ut bland människor utan att det ska ta över 1 timme.

Men det vore egoistiskt av mig att välja den typen av liv när jag ser hur bra Milian har det här, hur tryggt det är här och hur rolig hans barndom kommer att vara. Jag kommer nog växa ifrån de här tankarna om att vilja bo i stan när mammaledigheten är slut och allt är back to normal. Senare kommer jag vara tacksam över att bo i denna tråkiga men trygga och natursköna by!

Ännu en långtråkig stund på bussen, Filip väntar på att hämta upp oss så att vi kan hitta på lite. Milian somnade innan vi hoppade på bussen vilket är skönt :)