Arkiv för november, 2017
Allahelgona
Skrivet av jessicaelinelizabeth den 06/11/17 - 22:42
Första Allahelgona där jag har tänkt väldigt annorlunda.
Har väl inte tänkte så mkt på skillnaden på Halloween och
Allahelgona förut. Man funderade väl mest på fest och ut klädnad.
Men i år var det annorlunda. I år tänkte jag på min son.
På min lille Alexander. På vilka ljus jag skulle sätta hos honom,
vilken dekoration jag ville ha.
Det var några som hade hälsat på Alexander och tänt ett ljus
för honom. Det betyder så mkt för mig. Jag blir så glad.
För ibland kan man verkligen känna att bara för att han inte finns
så existerar han inte. Och det gör ont. <3
Jag blir glad samtidigt som jag blir nästan helt utom mig hur
mkt Vincent förstår, eller vad jag ska säga. Medvetenheten.
Säger jag att vi ska åka och hälsa på Alexander vet han precis
vart vi ska. Han pekar på bilden i hallen och sedan låter han som
en bil och tecknar bil. Han vet att vi ska åka bilen till lillebror.
Alltså Vincent är så himla go. Och jag är liksom
ledsen för hans skull att han får växa upp utan sin lillebror
i livet. Han kommer ju bara få se bilder. Men att han kommer
alltid vara storebror till lillebror Alexander.
Jag och min pappa gick på minnesgudstjänst.
Jag är inte jätte kyrklig av mig, sist jag gick var på minnesgudstjänsten
i julas då Alexander nämndes. Jag vet inte riktigt varför jag ville gå nu.
Men typ en känsla av att jag inte vill glömma Alexander.
Han nämndes ju även nu i helgen och det är som, någon pratar om honom.
Jag vill inte att han ska bli glömd. Därför blev det väldig jobbigt då
prästen på något sätt hade andra papper eller något.
Så när Alexanders namn sades så hade han inte information om ”årtal”
Och hela min kropp ville verkligen ställa sig upp och säga, Han levde i
7 dagar… känslan att liksom stå upp för sin son. Istället gick prästen vidare
till nästa namn och jag satt på kyrkbänken med tårar i ögonen.
Det var väldigt jobbigt.
Publicerad i Min ängel | Inga kommentarer
Uppdatering gravidvecka 34-37.
Skrivet av jessicaelinelizabeth den 06/11/17 - 22:02
Nu var det länge sen.
Tiden på ett sätt springer iväg.
Har velat skriva, inte haft någon dator, inte orkat skriva.
Men nu kliade det i mina fingrar.
Jag börjar med uppdate av graviditeten.
Så klart nu i efterhand kan jag säga att det har gått fort.
Men det sista blev jag ju sjukskriven i 3 veckor och sedan har
det gått över till graviditetspenning.
Fogarna har ungefär vart som de vart.
Mitt åderbråck, inte så najs.
Sjuk halsbränna med sura uppstötningar.
Förra veckan började kännas lite annorlunda.
Måste gå sjuk sakta, annars känns de som hon ploppar ut.
Kan inte påstå att jag känner av sammandragningar,
men gjorde inte det heller med Alexander och Vincent.
Mer att det gör ont neråt, som ett tryck.
Känns jätte tråkigt, kan/orkar inte gå ut och leka själv med V
för skulle han få för sig att springa iväg pallar inte jag att
springa efter. Han har dagis/fsk 3 dagar i veckan men de sista
har han vart sjuk en del. Har bla haft vattkoppor.
Å efter de en långvarig förkylning lr snarare hostan vill inte ge sig.
I vecka 35 hade jag besök hos BM. Mina värden låg
BT 125/70
SF mått 32
Bebis <3 135/min
Idag i v.37 hade jag besök igen då låg det på
BT 120/65
SF mått 33
Järn 120
Socker 4,7
Bebis <3 150-160/min
Bebis är fixerad.
Men BM gjorde mig väldigt rädd/orolig när hon kände
efter hur bebisen låg. Hon var inte hundra på sin sak
och trodde kanske att hon låg med huvudet upp,
så jag fick vänta och så gjorde vi ett snabbt UL för och se
hur hon låg men jo huvudet ner <3 Vilken lättnad.
Har ju fått en ny BM då min ”gamla” bytte kommun =/
Jag valde att testa den nya och de funkar, är inte super nöjd
men tänkte att de kunde vara bra då hon jobbar på FL tidigare
och då kanske hon kan lugna mig på något sätt. Liksom förklara
deras jobb de gör där. Hon är tillmötesgående iaf.
Våran plan ser ut så att nästa gång jag ska dit, alltså om två veckor
i vecka 39. Har inte bebis tittat ut gör vi en hinnsvepning.
Hoppas på att reta igång en FL. Om inte så gör vi en ny hinnsvepning
i vecka 40. Om inte de funkar, så ska vi träffa läkare och titta på
eventuell igångsättning. Jag hoppas hon kommer av sig själv innan
vecka 39. Jag gissar dock på 21/11 men vi får väl se.
Är så otroligt rädd, nervös, orolig, spänd, taggad.
Har enligt mig själv haft 2 helt olika FL.
Vincents var otroligt jobbig. Mensvärk från kl: 4 på morgonen,
åker in är inne ca 7.00 öppen 4-5cm. Öppnar mig fullt till kl 11.00
hinner bada och få EDA. Men efter kl.11 händer typ inget mer än att
han ville inte riktigt komma ner det sista så jag fick ligga och
trycka ensam på rummet. (Niklas var såklart med)
Vid typ 16.00-17.00 kör själva FL igång. Det blir klipp och
sugklocka, 2 personal som trycker på magen, och jag spricker också.
Vincent var ute kl 19.00 Ligger i 2 h efteråt och blir sydd.
Och jag kunde inte kissa efteråt så blev tömd på nästan 1,5 liter
och fick ha kateter i 2 dagar…
Förutom att min lille Alexander kom 10 veckor tidigt och avled så
gick ändå själva FL jätte bra.
Kände mensvärk från ca 8.00 på morgonen. Vi åker in och är nog
inne till 12.00 var då öppen 4 cm. Här försöks ju dock FL att
stanna av. Har småvärkar under dagen men kan andas igenom dem.
Ca kl:23.00 kör FL igång och Alexander var ute efter 2 h 01.00
Gick inte sönder och behövde inte sys.
Så jag har 2 helt olika FL.
Nu är jag ju orolig och rädd över hur det kommer
både att starta och även hur det kommer gå inne på BB.
Även om jag vet och tänker att jag får ju ta det som det kommer.
Vad mer kan jag göra.
Publicerad i Graviditeten | Inga kommentarer
