Man var så orolig att Vincent skulle vara för liten,

inte alls tycka att de var roligt.

Meen va han va duktig, jag är så otroligt stolt över honom.

Han tyckte de var jätte roligt.

Vi åkte dit med min mamma, min syster, min mormor,

mammas sambo och barn och deras farmor. Så vi var ett gäng.

Han fick ett litet åkpass och åkte ganska många grejer.

Vi vuxna delade på ett häfte så kunde vem som helst åka med V.

Kaffekoppen, fisketuren, kaninbanan, kaninturen, sagoslottet

har nog missat något :p

Å vad blyg han var för Kaninen.

Han ville men ändå inte. Vågade inte gå fram.

Men när han såg alla andra barn gå fram och efter jag

gick fram och kramade kaninen med honom så smög

han sig försiktigt fram. Stog jämte kaninen och kika,

bakom kaninen, peta lite på kaninen.

Och sen var det kört, gick inte å få honom där ifrån.

De var hans nya kompis. <3

De var en väldigt rolig kanin faktiskt.

Jag skojade till Vincent och sa, du får väl stanna här då

med kaninen så syns vi sen. Kaninen nickade, och vifta iväg

oss och vinkade på skoj. Vincent brydde sig inte alls. <3

Det var en mkt bra dag. Tur med vädret också.