Add Comment Register
Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »     |     Diskutera i vårt forum     |     Hjälp med din blogg?     |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Vecka 30 (29+2) hjärnspöken

Jag vet, vet, att jag inte är lika stor som med Alexander.

Men mina hjärnspöken säger annat. Jag får för mig att

jag är så stor och det blir ännu värre när folk ”konstaterar” det.

Med det menar jag tex när folk frågar hur långt det är kvar.

-Ja ungefär 10 veckor. (blir ju som svar nu)

”-Nämen så stor redan…!”

”-Säker på att det bara är en!?”

Då blir det som en smäll på käften.

Ja jag är sååå stor. Tydligen.

Även om säkert ingen menar något elakt alls med att häva ut sig

att en gravid kvinna är stor, så förstår jag bara inte varför man

måste kommentera det.

Vi alla blir olika stora/små.

Beror på kanske att de inte är ditt första barn.

Vatten mängd i kroppen. Hormoner.

Vad man äter. Illamående/spyr. Kroppstyp sen innan.

Hur som, det spelar ingen roll.

Konstigt att jag växer, jag bär ett barn i min kropp!?

Men idag är dagen innan Alexander kom till världen.

Alltså i samma vecka som jag är i nu. 29+2

Jag tog jämförelsebilder och oj, jag ogillar verkligen mina

hjärnspöken. Jag är verkligen inte så stor som med Alexander.

Att jag blir ledsen av att tänka/känna att jag skulle vara så stor

handlar ju för mig om att då är något fel.

Inte på just andra men på mig själv.

Jag är rädd för att bli så stor, hade ju mängder med fostervatten.

Magen kändes som den skulle explodera. Den sved och kliade.

21908155_10155497411772110_1158948260_o

21875761_10155497411767110_1274919574_o

 




Kommentera


− 5 = tre