Inlägg under ‘Förlossningen’
Bildbevis från BB
Skrivet av knytet den 20/2/11 - 14:51
Vi ligger och lyssnar på Eddie Vedder, myser och väntar på att sätta igång med amningen igen. Snuttan suger tag bra nu tycker mamma och pappa, men doktorn vill att vi stannar till i morgon så vi känner oss säkra. Hon undersöktes i morse och allt såg väldigt bra ut. Doktorn blev imponerad över hur stark hon var. Det är skönt att de är omtänksamma här på bb och vill att det ska bli bra för oss alla tre. Lea ligger och myser och måste vara den tryggaste bebisen på hela BB, hon finner sig i det mesta och sover mycket. Somnar till vid bröstet när vi ammar och myser så mycket att vi får väcka henne med fuktiga tvättlappar på ryggen (taskigt vi vet) så hon får i sig något.
Vi försöker passa på att vila så mycket det går jag och Are också, men det är svårt att slita sig från henne och lite krångligt att sova i etapper, men det är väl bara att vänja sig. Vi är så stolta och det känns så otroligt bra allting. Jag får tårar i ögonen ibland och känner mig helt överväldigad över vilken tur vi har haft som har fått en så fin dotter. Det är det bästa vi har gjort! Nu ska jag återvända till vår lilla bubbla.
Publicerad i Förlossningen, Gravid | 13 kommentarer
Lea 19/2-11
Skrivet av knytet den 19/2/11 - 17:04
Äntligen är vår efterlängtade dotter född! Hon landade med ett magplask (enligt Are) kl 00:31 i natt den 19/2-11. Stora tjejen 54 cm lång och 4240 gram, men hon har ju bakats länge!
Efter senaste inlägget så hände det inte så mycket förrän droppet kom upp några steg och då hände allt på en gång, så upplevde jag det i alla fall. Kl 21.00 var det skiftbyte för barnmorskorna och då hade jag börjat få lite värkar och ville gärna stå upp. Jag var då öppen 5,5 cm och kände att det var dags för TENS, efter några minuter upplever jag det som att alla värkar kommer oregelbundet och på max med smärta på en gång, jag hade väldigt svårt att känna när en värk var på gång för att hinna med att slå på TENS:en och kände att det här fungerar inte längre. Då kommer USK:an in och föreslår lustgas. Det blir min bästa vän under resten av förlossningen men resten är också ett lustgastöcken. Tur att Are var med och kunde prata åt mig och serva och hjälpa mig utan att jag sa ett ord. Tror mest att det kom grymtningar till svar om det ens kom ett svar.
När det kändes som om jag höll på att bryta samman fullständigt och jag fortfarande inte hade kräkts (som man gör vid ca 7-8 cm) vill jag ha ryggbedövning, barnmorskan undersökte mig och säger att jag är öppen 10 cm men att huvudet ligger högt upp och måste komma ner lite innan vi börjar krysta. Jag ville fortfarande ha bedövning men fick det så klart inte. Hon var den elakaste människan i hela världen just då!
Efter ca 1 timme till med ett bortdomnat huvud pga. lustgas, lite sporadiska krystvärkar är det dags för knytet att komma ut. Jag får äntligen krysta på riktigt och det var en befrielse, samtidigt var det väldigt läskigt och jag kände mig rädd för att spricka och för att göra fel. De kopplade bort TENS:en för att kunna få in knytets hjärtfrekvens med skalpelektrod (apparaterna gick tydligen inte hand i hand) och de såg då att hjärtfrekvensen hade sjunkit till ca 60-80 slag/minut vilket jag också hörde (yrkesskada) trots lustgasen. Då var det bara att krysta på bäst jag kunde och aldrig har jag varit så rädd att för att det skulle hända knytet något som då. Hon kom ut på 7,5 minut från att jag började krysta. Lite lila men skrek fint och fick en rosaaktig färg efter några minuter.
Aldrig har jag varit stoltare, lyckligare(det finns inte ord) som när hon kom upp på bröstet och jag äntligen fick hålla i henne. Vår finaste prinsessa! Vår vackra Lea. Ingenting annat i världen spelade någon roll längre. Bara vi tre! Are klippte navelsträngen och det skvätte blod på alla fem i rummet. Moderkakan kom ut hel och fin tillsammans med “Leas bo” och de fick sy i hop mig med 5 stygn. Vilken liten petitess det var mot vad man nyss hade gått igenom. Efter att vi hade varit för oss själva en liten stund kom de in med godaste mackorna som jag någonsin har ätit.
Nu är vi på BB och njuter så mycket som vi kan av våran ängel som vi inte kan sluta blicken ifrån. Vilken lycka!
Publicerad i Förlossningen, Gravid | 11 kommentarer
Vi fick hoppa över steg 1
Skrivet av knytet den 18/2/11 - 20:04
När vi kom in till förlossningen kopplades jag och knytet upp på CTG kurva i 30 min. Den såg väldigt fin ut och knytet mådde bra. Det dröjde ganska lång stund innan barnmorskan kom in eftersom de just hade skiftbyte och massor av patienter att rapportera. Barnmorskan kom in och kände lite på magen och pratade om smärtlindring och lite allmänt. Hon trodde inte att det skulle gå så fort för oss eftersom jag inte har känt av några värkar el liknande innan vi kom in. Vi fick förbereda oss på att det skulle ta lång tid och att vi skull få börja med piller och gel. Men när hon gjorde undersökningen kände hon knytets huvud och jag var öppen 2,5 cm, hon gjorde en hinnsvepning och redan då var det helt klart värt alla pengar på profylaxkursen! Vi fick alltså hoppa över steg 1.
BM gick och pratade med doktorn som bestämde sig för att sätta ballong-kateter som fick ligga i ca 1 timme och trycka på för att stimulera igång. Den trillade ut när jag var och kissade. Knytet mådde bra hela tiden och CTG kurvan tickade på. Däremot provocerade det fram en jävulsk mensvärk!
Därefter var det undersökning igen och då var jag öppen 4 cm och barnmorskan stack hål på hinnorna. Vattnet började forsa först när jag ställde mig upp och det kändes verkligen som om jag kissade på mig. Både jag och Are fick ett våldsamt skrattanfall, dels för att man inte är så supersexig i stor blöja med nättrosor och snygg sjukhusrock och strumpor och dels för att hela situationen var helt knäpp. Vattnet var klart och fint.
Nu sitter jag med dropp i armen och väntar på smärtan! Skönt att inte haft så ont innan, men det är jobbigt att inte riktigt veta hur jävligt det kommer bli sen. I morgon kommer vi med största sannolikhet vara föräldrar!
Tack alla snälla som tänker på oss och håller tummarna!
Publicerad i Förlossningen, Gravid | 5 kommentarer
Nu är det dags, äntligen!!
Skrivet av knytet den 18/2/11 - 11:47
Åhh vilken orolig natt! Tur att jag har vilat massor innan så att jag ändå känner mig hyfsat utvilad. Jag är väldigt nervös och orolig, men det kanske vore konstigt annars? Alla som jag har pratat med på förlossningen är trevliga och snälla och de kommer säkert att ta bra hand om oss. Det är väl förhoppningsvis inte första gången för dem;) Are är lite spänd och väldigt förväntansfull. Det är bra att få det här gjort nu.
Håll tummarna för oss nu och tack för alla lyckönskningar!!
Publicerad i Förlossningen, Gravid | 7 kommentarer
Week 42 fulla idag!
Skrivet av knytet den 17/2/11 - 13:52
Hur kan man ha gått upp 22 kg och ändå ha någorlunda med midja kvar?? Min rumpa och mina ben måste vara enorma, jag hoppas att det är mycket vatten i kroppen så det blir lätta att gå ner igen efteråt. Ska bli så spännande att se hur stor knytet är, BM sa ca 3900 gram och det var för en vecka sedan. Snart vet vi!
Måste säga att Weledas havandeskapsolja har fungerat för mig, inte en enda bristning på mage, rumpa, tuttar (som om det skulle varit någon risk?) eller lår. Så skönt att slippa trots att det är märken som visar att man har levt och genomgått en stor bedrift. 
Läste idag att det kliar föra att det finns gallsyra i blodet eftersom levern har gett upp lite granna. Det måste ju vara en hel del att rena i kroppen med både mig och knytet. 
Det är vanligare att man går över tiden med pojkar än med flickor, så det kanske blir en liten prins ändå? Har glömt att berätta att alla värden var bra hos barnmorskan, jag väger nu mera stolta 92 kg, bltr 120/60, hb 117 och socker 5,9 trots att jag hade ätit kladdkaka innan, SF mått var 39, superfixerad vid huvudet och hjärtslagen var ca 145 slag/min sovandes för första gången… Det kan inte bli bättre start inför morgondagen =)
Publicerad i Förlossningen, Gravid, Magbilder | 6 kommentarer
I morgon smäller det!
Skrivet av knytet den 17/2/11 - 9:26
Idag har jag kommit till den dagen jag aldrig trodde att jag skulle komma till 42 veckor. I morgon räknas jag som överburen, hur sjukt är inte det?? Ringde nyss till förlossningen och de kommer ringa upp mig i morgon bitti mellan 8-9:00 för att ge mig en tid för igångsättning. Sannolikt blir det mitt på dagen som vi får åka in men vi är inbokade nu. Alltså har jag och knytet 24 timmar på oss att komma igång själva.
Så sista dagen består i att vila, vila och vila, lite mental träning och kolhydrat laddning. Lämna Juno hos pappa och mamma som ska vara hundvakt och sen försöka sova gott i natt och inte vara för nervös. Jag är rädd för att det kommer göra ondare och vara mer okontrollerat än “normalt”. Samtidigt har jag ju ingenting att jämföra med så det är väl bara att köra på och måste jag ta all bedövning de har att erbjuda så måste jag väl det… Ska försöka vara öppen i sinnet och ta det som det kommer.
Publicerad i Förlossningen, Gravid | 12 kommentarer
BF + 13
Skrivet av knytet den 16/2/11 - 15:15
Idag har jag tagit det lugnt och skönt. Försökt slappa så mycket det går framför tv:n, var ju VM och vi tog brons! Bra jobbat Sverige! Låååång sovmorgon till kl 10:30 så antagligen kommer jag inte kunna somna i natt, men so what? Jag kommer ändå vända på dygnet kommande veckor med amning mitt i natten och försök att sova lite mitt på dagen. Jag har inga känningar av att något skulle vara på gång så jag är helt inställd på att vi kommer behöva hjälp på vägen jag och knytet. Men vem vet? Det finns ju fortfarande tid…
Are passar också på att vila lite mer nu innan när det det så nära, han går och lägger sig tidigt och har dragit ner på timmarna på jobbet. Det är skönt att ha honom hemma lite mer nu på slutet. Det är tur att man är två om en graviditet, hur skulle jag ha klarat mig utan Are igenom illamående, ryggont, foglossning, resor och förberedelse inför förlossningen? Han är den starkare och mer positiva av oss och lyckas alltid få mig på andra tankar när det är jobbigt och svårt. Tack Are för att du orkar! Du kommer bli den bästa pappan som knytet kan få!
I morgon är det dags att ringa för tid för igångsättning… Spännande att höra vad de har att säga.
Publicerad i Förlossningen, Gravid | 3 kommentarer
Final fight!
Skrivet av knytet den 15/2/11 - 17:45
Nu har vi kommit hem från BM och håller på att laga mat, paj får det bli idag, passar på att göra några extra portioner som Are kan käka under förlossningen eller på BB.
Vi ska ring till förlossningen för tid för igångsättning på torsdag om inte knytet har tänkt att dyka upp innan. Det känns jätteskönt att ha ett datum då allt planeras dra igång, samtidigt känns det inte alls kul att behöva bli igångsatt. Det känns åter igen som ett nederlag och att kroppen inte förstår vad den ska göra, jag är jätteledsen och besviken, det var ju inte så här det skulle bli! Det som kom som en chock var att det kan ta flera dygn och att man INTE får lämna sjukhuset. What?! Tänk att behöva gå där i flera dygn och vänta, vilken mardröm.
En igångsättning går till så att man gör en undersökning för att se hur “mogen” livmoderhalsen är. Är jag väldigt omogen så får jag piller och gel för att mogna till mig lite, är jag mogen kan man sätta igång med dropp, ta hål på hinnor, hinnsvepning eller ballongmetoden. Vad som kommer användas beror helt enkelt på min mognadsgrad.
Om de här olika metoderna inte fungerar efter upprepade försök (mardröm) blir det kejsarsnitt.
Om jag har förstått det hela rätt så finns det INGEN fördel med att bli igångsatt (mer än att det faktiskt kanske kan starta en förlossning). Det är vanligare att det drar ut på tiden, att mer smärtstillande medicin behövs, fler komplikationer och att risken för akut kejsarsnitt ökar. Toppen nu kör vi!
Under tiden jag väntar ska jag passa på att göra saker som jag tycker är kul från inrådan av min Brur, jag ska göra saker som jag inte har gjort de senaste 42 dagarna som jag har varit hemma och förberett/vilat upp mig. Jag ska passa på nu de sista två dagarna eftersom jag inte kommer kunna göra det efter förlossningen.
Men i helgen i alla fall på söndag borde jag stolt kunna titulera mig som mamma. Så spännande att äntligen få träffas på riktigt efter nästan 10 månaders väntan!!
Publicerad i Förlossningen, Gravid | 6 kommentarer
Sällskap idag + sista BM besöket
Skrivet av knytet den 15/2/11 - 12:54
Idag kom Siz förbi och bakade kladdkaka åt mig, supersmarrigt med fika och trevligt med lite sällskap. Det är skönt att umgås med folk här som man kan vara helt relaxed med. Thank yo Siz för att du finns och lättar upp, du kommer bli den bästa mostern som knytet kan få!!
Om några timmar ska vi till barnmorskan, säkert för att prata lite om kommande dagar och förhoppningsvis pratar vi också om att sätta igång och får ett datum för det. Det vore så skönt att ha ett slutdatum att sikta in sig på, även om jag vet att det är nära nu är det ju skönt med ett startskott/stoppunkt för att känna att det är lite lättare. Det är bra att Are följer med eftersom jag fortfarande känner det som ett nederlag att behöva gå till BM igen för kontroll. Det är bra och andra sidan för mina kli-piller har tagit slut och jag klarar mig inte utan dem. Stackars alla allergiker som får eksem som kliar!
Publicerad i Förlossningen, Gravid, Mat/Bak | 4 kommentarer
BF + 11
Skrivet av knytet den 14/2/11 - 15:34
Det var så fint väder ute idag så jag och Juno gick några kvarter längre än vad vi brukar, med lite fler stopp och lite solande på bleka nosen under stoppen. Hon sniffade runt i snön istället för att sola. Vi försökte öva lite “fot” och inkallning. Vår duktiga hund har inte fått så mycket träning på det den sista tiden, men det ska bli nya tag när jag orkar gå lite längre. Jag skulle vilja kunna ha henne lös och att hon lyssnar på mig till 100 %, men det verkar vara ett omöjligt mål att nå, det är väl dessutom inte “lagligt” vilket jag kan förstå. Skönt att få en nypa luft i alla fall och jag blev dopad med lite fjällen feeling när snön glittrade och knarrade under kängorna.
Efter promenaden har jag haft ondare än tidigare och hoppas såklart på att det ska sätta igång idag/kväll så att vi får bästa alla hjärtans dag presenten någonsin!!
So long folks och GRATTIS på alla hjärtans dag (som pappa skulle säga)!
Publicerad i Förlossningen, Gravid | 2 kommentarer
