I maten finns ofta tillsatser för att göra maten mer hållbar, för att den ska se bättre ut och/eller smaka bättre. Många av dessa tillsatser är ofarliga, men vissa tillsatser kan i vissa fall vara farliga. Bland annat kan de vara allergiframkallande. Andra tillsatser vet man inte riktigt hur de kan påverka oss.

Olika länder har olika bestämmelser kring vilka tillsatser som är tillåtna och inte. Dessa bestämmelser kan sedan ändras av olika anledningar. När vi gick med i EU tilläts exempelvis helt plötsligt tillsatser igen som tidigare varit förbjudna i Sverige.

Mat fri från så mycket tillsatser som möjligt uppnår man ofta lättast genom att laga sin egen mat själv och i butiken välja livsmedel som är så oprocessade som möjligt. Färdigrätter, andra halvfabrikat och godis/chips/läsk brukar vara de produkter som innehåller flest tillsatser.

Här är en lista jag sammanställt över de E-nummer som har kända hälsorisker eller misstankar om att de är hälsovådliga. Det kan exempelvis röra sig om att tillsatsen kan orsaka en överkänslighetsreaktion, hudirritation, magproblem och/eller som i vissa studier visat sig vara cancerframkallande. Längst ned hittar du även en lista över E-nummer där misstankar finns om att de är olämpliga för småbarn.

Observera att tillsatserna ibland står utskrivet med sitt namn istället för att tillverkaren avänder tillsatsens E-nummer. Kontrollera därför innehållsförteckningen efter både E-nummer och tillsatsnamn.

Färgämnen

E-102 Tartrazin

E-104 Kinolingult

E-110 Para-orange

E-120 Karmin/karminsyra

E-122 Azorubin/karmosin

E-123 Amarant

E-124 Nykockin

E-127 Erytrosin

E-128 Röd 2G

E-129 Allurarött AC

E-131 Patentblått V

E-132 Indigotin/indigokarmin

E-133 Briljantblått FCF

E-150 d Sockerkulör, ammoniaksulfitprocessen

E-151 Briljantsvart BN/svart PN

E-154 Brun FK

E-155 Brun HT

E-161 g Kantaxantin

E-173 Aluminium

E-180 Litolrubin BK

Konserveringsmedel

E-200 Sorbinsyra

E-202 Kaliumsorbat

E-203 Kalciumsorbat

E-210 Bensoesyra

E-211 Natriumbensoat

E-212 Kaliumbensoat

E-213 Kalciumbensoat

E-214 p-Hydroxibensoesyraetylester

E-215 p-Hydroxibensoesyraetylesterns natriumsalt

E-216 p-Hydroxibensoesyrapropylester

E-217 p-Hydroxibensoesyrapropylesterns natriumsalt

E-218 p-Hydroxibensoesyrametylester

E-219 p-Hydroxibensoesyramtylesterns natriumsalt

E-220 Svaveldioxid

E-221 Natriumsulfit

E-222 Natriumvätesulfit

E-223 Natriumdisulfit

E-224 Kaliumdisulfit

E-226 Kalciumsulfit

E-227 Kalciumvätesulfit

E-228 Kaliumvätesulfit

E-230 Difenyl

E-231 Ortofenylfenol

E-232 Natriumortofenylfenol

E-235 Natamycin

E-239 Hexametylentetramin

E-249 Kaliumnitrit

E-250 Natriumnitrit

E-251 Natriumnitrat

E-252 Kaliumnitrat

E-284 Borsyra

E-285 Natriumtetraborat/borax

Antioxidationsmedel

E-310 Propylgallat

E-311 Oktylgallat

E-312 Dodecylgallat

E-320 Butylhydroxianisol (BHA)

E-321 Butylhydroxitoluen(BHT)

E-322 Lecitin

Sötningsmedel

E-420 Sorbitol, sorbitolsirap

E-421 Mannitol

E-951 Aspartam

E-952 Cyklaminsyra, cyklamater

E-407 Karragenan

E-407 a Bearbetad Euchemaalg

E-410 Fruktkärnmjöl

E-412 Guarkärnmjöl

E-413 Dragant/tragakant

E-414 Gummi arabicum/akaciagummi

E-425 Konjakgummi, konjakglukomannan

E-431 Polyoxietylenstearat

E-468 Tvärbunden natriumkarboximetylcellulosa

E-469 Enzymatiskt hydrolyserad karboximetylcellulosa/ cellulosagummi

E-479 b Termiskt oxiderad sojabönsolja i reaktion med mono- och diglycerider av fettsyror

E-483 Stearyltartrat

E-493 Sorbitanmonolaurat

E-494 Sorbitanmonooleat

E-495 Sorbitanmonopalmitat

E-508 Kaliumklorid

E-512 Tennklorid

E-520 Aluminiumsulfat

E-521 Aluminiumnatriumsulfat

E-522 Aluminiumkaliumsulfat

E-523 Aluminiumammoniumsulfat

E-538 Kalciumferrocyanid

E-553 b Talk

E-576 Natriumglukonat

E-621 Mononatriumglutamat

E-622 Monokaliumglutamat

E-623 Kalciumglutamat

E-624 Monoammoniumglutamat

E-625 Magnesiumdiglutamat

E-626 Guanylsyra

E-627 Dinatriumguanylat

E-628 Dikaliumguanylat

E-629 Kalciumguanylat

E-630 Inosinsyra

E-631 Dinatriuminosinat

E-632 Dikaliuminosinat

E-633 Kalciuminosinat

E-634 Kalcium-5′-ribonukleotider

E-635 Dinatrium-5′-ribonukleotider

E-907 Hydrogenerat poly-1-deken

E-912 Montansyraestrar

E-1105 Lysozym

“olämpligt för barn under sex månader”

249 Kaliumnitrit

251 Natriumnitrat

“kan innebära hälsorisker/vara olämpligt för småbarn”

310 Propylgallat

311 Oktylgallat

312 Dodecylgallat

320 Butylhydroxianisol (BHA)

321 Butylhydroxitoluen(BHT)

621 Mononatriumglutamat

627 Dinatriumguanylat

631 Dinatriuminosinat

635 Dinatrium-5′-ribonukleotider

Vilken uppdelning mellan kolhydrater, protein och fett som vi mår bäst av är mycket individuell. Det bästa är att prova sig fram till en uppdelning som gör att du mår bra och känner dig pigg dagen igenom. Hur mycket du ska äta av vad kan även skilja sig från dag till dag: många känner att de mår bra av att äta mer kolhydrater de dagar de rör på sig mycket.

Många mår dock bra av att äta lite mindre kolhydrater – i synnerhet snabba kolhydrater som potatismos, vitt ris, vit pasta och vissa vita bröd som man helst ska äta mycket lite/ingenting alls av. Symtom på att man ätit för mycket snabba kolhydrater vid en måltid kan vara att man en liten tid efter måltiden känner sig konstigt hungrig igen eller att man drabbas av en stark trötthet. Känner du igen dig är det bra att öka mängden protein och särskilt grönsaker på tallriken – både råa och tillagade – och minska mängden kolhydrater.

Efter en måltid ska du känna dig behagligt mätt, pigg och du ska ha en skön känsla i magen. Både direkt efter måltiden och ett par timmar efteråt. Då vet du att du har hittat rätt!

Var i stan i går på ett litet mysigt kafé vid Jarlaplan i Stockholm och åt en helt fantastiskt god laxwrap. I den var det kallrökt lax, färska citronskivor, sallad, skivad kokt potatis och bitar av galiamelon. Otroligt “somrig” smak. Så gott med melon tillsammans med kallrökt lax! Det kommer jag garanterat att härma här hemma.

Antagligen är det gott att ha det som små snittar: en skiva kokt potatis och ovanpå den en bit kallrökt lax och en bit galiamelon….mmm…nu blev jag hungrig…igen

Det är mycket vanligt att man äter för stora måltider. Symtom på att man ätit för mycket kan exempelvis vara trötthet, hjärtklappning och dåsighet. Känner du igen dig kan du tjäna på att börja träna på att äta långsammare och lyssna in kroppens mättnadssignaler bättre.

Äter du långsamt och tuggar maten väl hinner din kropp berätta när den är nöjd och inte behöver mer mat. Följ den känslan och ät aldrig mer eller mindre än den säger. Du behöver alltså inte räkna kalorier. Två bra övningar vid matbordet för att äta långsammare är att:

• tugga varje tugga 20 gånger
• lägga ned besticken mellan varje tugga

Aptiten kan sedan bli störd av olika anledningar. Här följer några exempel:

• vissa ingredienser kan göra det svårare för kroppen att känna när den är mätt. Exempel på sådana ingredienser är socker/livsmedel rika på socker (exempelvis ketchup) och andra snabba kolhydrater, som potatismos, vitt bröd eller vit pasta. Undvik därför gärna dessa ingredienser/livsmedel i matlagningen så långt det går.
• ojämnt blodsocker kan göra det svårt att sluta äta eller göra att man går och småäter hela kvällarna. För att råda bot på ett ojämnt blodsocker kan det hjälpa att äta regelbundna måltider över dagen, eventuellt även lägga in mellanmål och undvika socker/snabba kolhydrater.
• oro, nedstämdhet eller stress kan också störa aptiten. Känner du att det kan gälla dig kan du prova att göra avslappningsövningar varje dag för att se om det kanske kan hjälpa dig att hitta tillbaka till lugnet och en normal aptit igen.

Bilden på apelsinen kommer från sxc.hu

Grönsaker och frukt innehåller massor av nyttigheter – det är bland annat genom dem som vi får i oss de viktiga antioxidanterna. Det finns olika typer av antioxidanter och de är alla nyttiga för oss på olika sätt. Lite förenklat kan man säga att en färg på en grönsak/frukt motsvarar en slags antioxidant – ät därför så färgglatt som möjligt, då vet du att du får i dig många olika slags antioxidanter!

Ett par tips

• Välj gärna ekologiska grönsaker eftersom rester av bekämpningsmedel och dylikt mycket mer sällan påträffas hos dem än hos konventionellt odlade grönsaker/frukter. Vissa studier visar också att ekologiska grönsaker innehåller mer näringsämnen än konventionellt odlade.
• På skalen kan det finnas bakterier. Skölj därför dina grönsaker/frukter väl.

Murklor

Som gravid och ammande ska du undvika att äta murklor. Detta på grund av det gift som svampen innehåller – gyromitrin. Man kan få bort rätt mycket genom att koka eller torka den, men efter detta kan det fortfarande finnas onödigt mycket gift kvar i svampen. Detta gäller med allra största sannolikhet även murklor på burk.

Torkade kryddor

Gravid som icke-gravid ska man passa sig för att äta överdrivna mängder av kryddor. Särskilt de som är torkade, eftersom man då lätt får i sig för mycket. Detta gäller inte minst kosttillskott med kapslar som innehåller koncentrerade former av kryddor.

Krossade/malda linfrön

Vill du äta linfrön för att bota en trög mage? Välj hellre hela linfrön och håll dig till 1-2 matskedar per dag. Detta för att linfrön innehåller ett ämne som i kroppen kan omvandlas till ett gift (cyanid). Detta ämne kan kroppen lättare ta upp om linfröna är krossade eller malda. Om man äter mer än ett par matskedar krossade/malda linfrön om dagen under en längre period kan man påverkas negativt av detta gift.

Kanel

Innehåller också ett ämne som är mindre bra i större mängder (kumarin). Olika sorters kanel innehåller olika mycket kumarin. Överdoserar man kanel kan levern påverkas negativt. Ät därför inte mer än 1 tsk mald kanel per dag.

Bilden på paprikan kommer från sxc.hu

Fisk är en bra källa till bland annat omega-3-fetter, selen och D-vitamin. Här får du praktiska tips kring fisk som hjälper dig att äta fisk på ett sätt som är säkert för dig och din bebis i magen/vid bröstet.

Vissa fiskar från vissa vatten innehåller onödigt höga halter miljögifter. I minbebis matguide för gravida hittar du en lista över vilka fiskar och skaldjur du kan äta ofta och vilka du bör begränsa ditt intag av. När du håller dig till Livsmedelsverkets rekommendationer kring fiskkonsumtion begränsar du mängden miljögifter du och din bebis får i dig. Eftersom olika slags miljögifter lagras i olika slags fisk (dioxiner lagras mest i fet fisk och kvicksilver mest i mager fisk) så är det bra att variera mellan olika sorter. Då minimerar du den redan lilla risk som finns att få onödigt höga halter i kroppen av något miljögift. Rekommendationerna gäller både vid graviditet och amning, eftersom miljögifterna även kan gå över i bröstmjölken.

Några generella tips

• Välj ekologiskt odlad fisk eftersom den utgör ett mer miljövänligt alternativ. Den ekologiska fisken innehåller dessutom ofta mer nyttigheter (bland annat omega-3) än konventionellt uppfödd fisk.
• Ät gärna “gravidsäker” fisk minst tre gånger i veckan.
• Variera mellan olika slags fisk, både fet och mager. Detta för att olika slags fisk lagrar olika slags miljögifter.
• Äter du av olika anledningar lite/sällan fet fisk (makrill, sill, sardiner, laxfiskar), så börja ta ett omega-3-tillskott. Gärna flytande, eftersom det då är lättare att känna om fiskoljan är härsken.

Rå, gravad och rökt fisk

På restaurang: välj gärna restauranger där du ser att de gör din rätt medan du väntar.

I affären: undvik den inplastade sushi som ibland finns bland de färdiga lunchrätterna.

Göra själv: köp fisken färsk och frys ned den i minst 3 dygn innan du äter den. Då dör eventuella fiskparasiter som kan finnas i fisken. Blir det fisk över kan du äta den 4 dagar framåt, men detta endast under förutsättning att du har 4 grader kallt i kylskåpet och att den inte legat framme i rumstemperatur någon längre tid. Då är det bättre att tillaga fisken när du vill äta den igen. Då dör eventuella bakterier och fisken blir säker för dig att äta.

Gravad, kall- och varmrökt fisk

På restaurang: fråga personalen om hur färsk fisken är. Använd ditt sunda förnuft vid bufféer och liknande och undvik den gravade/kallrökta fisken om den ser matt och glanslös ut och inte förvaras på isbädd.

I affären: köp och ät inte lax från förpackningar som har mindre en vecka kvar till bäst-före-datum

Göra själv: köp fisken färsk och frys ned den i minst 3 dygn innan du kallröker/gravar. Då dör eventuella fiskparasiter som kan finnas i fisken. Gravning tar ungefär 2-3 dagar i kylskåp. Efter det kan du äta den gravade fisken i ungefär 4 dagar. Egen kallrökt fisk kan du också spara och äta upp inom 4 dagar. Detta förutsatt att den inte varit ute i rumstemperatur i många timmar och att du har 4 grader kallt i kylskåpet.

Du behöver inte frysa ned fisken först om du ska varmröka den. När fisken är färdigrökt gäller samma hållbarhet och “regler” som med den gravade/kallrökta fisken.

Rom och skaldjur

Generellt: ät endast skaldjurets kött. Undvik inälvorna, kräft-/krabb”smör” eller hjärnorna och dyligt eftersom det mesta av miljögifterna samlas där.

På restaurang: fråga personalen om hur färska skaldjuren är. Använd ditt sunda förnuft vid bufféer och liknande och undvik skaldjuren om de luktar ovanligt mycket eller känns “mosiga” och/eller inte förvaras på isbädd.

I affären: de flesta skaldjur du kan köpa i vanlig matbutik är kokta och går bra för dig att äta. Är du osäker, så fråga bara personalen.

Göra själv: kokta skaldjur kan du spara och äta upp inom 4 dagar. Detta förutsatt att de inte varit ute i rumstemperatur i många timmar och att du har 4 grader kallt i kylskåpet.

Rom

Om du köper romen över disk, så fråga hur färsk den är. Undvik den om de inte kan ge ett klart svar eller om den är mer än 3 dagar gammal. Rom från burk är ok att äta om den har mer än en vecka kvar till bäst-före-datum.

Varför finns dessa rekommendationer kring fisk och skaldjur?

Listeria: en bakterie som kan växa till sig i fisk (och andra livsmedel) till onödigt höga halter om den hanteras på felaktigt sätt och/eller är gammal. En listeriainfektion kan drabba fostret men är mycket, mycket ovanlig.

Fiskparasiter: kan finnas i rå fisk och dör vid nedfrysning i tre dygn. En infektion orsakad av fiskparasiter drabbar “bara dig” med magsjukesymtom och inte fostret.

Miljögifter: om mamman får i sig höga halter miljögifter under graviditeten/amningen kan de gå över till fostret och skada det. Fostret kan bland annat få skador på sitt nervsystem.

Bilden på hummern är tagen från sxc.hu

I kött finns bland annat bra med hemjärn, den form av järn som kroppen lättast tar upp. Här får du praktiska tips kring kött som hjälper dig att äta kött på ett sätt som är säkert för dig och din bebis i magen.

Generellt:

• Välj ekologiskt kött eftersom det utgör ett mer miljövänligt alternativ och det ekologiska köttet innehåller dessutom ofta mer nyttigheter (bland annat omega-3) än konventionellt uppfött kött.
• Begränsa ditt intag av rött kött till 500 gram tillagat kött i veckan (vilket motsvarar 750 gram rått kött) eftersom man i studier sett att större mängder rött kött kan orsaka cancer i tjock- och ändtarm.
• Minimera ditt intag av processade charkvaror som korvar och pastejer mm. Detta eftersom man i studier har sett en möjlig koppling mellan processade charkvaror och olika typer av cancer. Detta i sin tur antagligen delvis beroende på charkvarornas innehåll av natriumnitrit (E250).

Välja och tillaga kött

På restaurang: beställ köttet “well done”. Nötkött kan du äta trots att det är lite rosa. Det är däremot mycket viktigt att lammkött är helt genomstekt. Undvik kallrökt, lufttorkat, gravat kött och leverrätter. Använd ditt sunda förnuft om övrigt kött och ät om du tycker att det smakar/luktar gott och ser färskt ut.

I affären: Välj så färskt kött som möjligt. Kallrökt, lufttorkat och gravat kött kan du köpa och äta om det är färskt och du först fryser ned köttet i minst tre dygn innan du äter det. All annan smörgåsmat, som tex skinka som är förpackad (vacuum eller inte spelar ingen roll) är ok att äta om förpackningen inte börjar närma sig sitt bäst-före-datum.

Göra själv: använd kött-termometer när du tillagar kött. När köttets innertemperatur är 70 grader är det säkert att äta. Vid den temperaturen har både bakterien Listeria och parasiten Toxoplasma dött.

Men vad är Listeria och Toxoplasma?

Listeria och toxoplasma är en bakterie respektive parasit som kan växa till sig i kött (och andra livsmedel) till onödigt höga halter om det hanteras på felaktigt sätt och/eller är gammalt. Toxoplasma finns naturligt i kött. Parasiten finns ofta i lammkött men mycket sällan i nötkött. En listeriainfektion/toxoplasmainfektion kan drabba fostret men är mycket, mycket ovanlig.

Lever och A-vitamin

I studier har man sett att stora mängder färdigbildat A-vitamin gett upphov till fosterskador. Färdigbildat A-vitamin finns bland annat i inälvsmat såsom lever. De nuvarande rekommendationerna för gravida är att helt undvika lever, leverrätter och fiskleverolja. Leverpastej går dock bra att äta med avseende på A-vitamin, det innehåller inte så mycket lever. Tyvärr innehåller dock leverpastej ofta natriumnitrit (E250), vilket i vissa studier setts vara cancerframkallande.

Bilden på köttbiten kommer från sxc.hu

Visst känns det ofta så? Läskigt, konstigt, jobbigt, “för torftigt” och ovant med linser, råris, fullkornsris, matvete, korn och kross… Det är som en stor tröskel man ska över för att prova att äta någonting sådant. Till råga på allt ska ju det mesta av det där blötläggas i timtal och sedan kokas i någonting som i vardagsmatlagningsracet uppfattas som en evighet.

Trots allt detta vill jag ändå utmana er att prova. Nästa gång ni är i mataffären: köp med er en förpackning råris hem. Finns rött eller svart råris? Välj det! Jag lovar att ni kommer att bli lika förälskade som jag. När ni ändå kokar riset (tar ca 30 minuter) – koka hela förpackningen på en gång! Frys sedan ner i några fryspåsar – olika mycket i olika påsar. På så sätt har ni skapat er en genväg till riktigt bra ris – ta bara fram en påse med lagom mycket ris dagen innan ni ska äta den och lägg den att tina sakta i kylskåpet över natten. Blanda sedan med färska eller frysta örter och en riktigt god olivolja. Gör samma sak med alla de där andra först till synes krångliga varorna, som bönor, linser och matvete. Gör storkok och frys in! Världens bästa snabbmat.

Man kan som sagt tro att råris är sådär trist och taggigt som det låter – men du kommer snart att upptäcka att råris faktiskt smakar lent och mycket mer än vitt ris. Och sen kommer du att upptäcka att linser ju faktiskt är riktigt gott, och matvete otroligt smidigt och… vips var det inte så krångligt, jobbigt och konstigt längre.