Detta är en blogg om vår resa i IVF-världen. Vi har försökt bli med barn sedan augusti 2009. Efter en utredning blev vi klassade som ofrivilligt och oförklarligt barnlösa. Vi har gjort 6 stycken IVF-försök där jag har varit gravid 3 gånger. Första gången förlorade vi vår dotter Edda i vecka 22, andra gången blev ett MA i vecka 10 och nu är jag äntligen gravid igen. BF är den 24 oktober 2016 och vi längtar efter lillebror så mycket.

Add Comment Register

7 timmar senare…

Nu är jag äntligen hemma igen efter att ha hängt på Kvinnokliniken hela dagen.

Först var jag på Specialistmödravården. Det tog en timme innan jag kom in. Där fick jag CTG och räkna fosterrörelser. 20 minuter skulle jag ligga där. Men det tog en timme innan de kom tillbaka. Mysigt att lyssna på bebisens hjärtljud. Fast den där britsen var inget kul att ligga på. Bebisen verkade må väldigt bra i alla fall så det var ju skönt att veta.

Jag fick lämna urinprov och de kollade mitt blodtryck. Båda såg fint ut så ingen risk för havandeskapsförgiftning i alla fall. Det jag var mest rädd för. Sen fick jag vänta en stund på en läkare. Som tur var så hade jag med mig en banan. Så jag passade på att smaska på den.

Läkaren var trevlig och lyssnade på mig. Han tryckte och klämde lite på magen. När han tryckte under högra revbenet så svartnade det för ögonen av smärta. Levern va? Sa jag! Ja! Sa han! Inget att gå miste på där. Fy vad ont det gjorde och han märkte det. Så han bestämde att jag skulle få en spruta med Spasmofen som är ett läkemedel man får när man har gallsten och njursten. Den innehåller morfin, kodein, Papaverin och noskapin och är både smärtstillande och kramplösande. En medicin jag tog mycket när jag hade gallstensanfall. Jag frågade noga om den inte var farlig för bebisen. Men han lovade att den inte skulle vara det. Morfin är tydligen inte så farligt i sig. Utan det är mer om man tar det regelbundet som bebisen kan få abstinens när den föds. Så jag litade på honom.

Sen fick jag vänta på barnmorskan igen för hon skulle ta ett blodprov för att kolla levervärdena. Hon skulle skicka de akut och då får man svar inom en timme. Sen följde hon mig ner till Prenatal där jag skulle få sprutan.

På Prenatal fick jag en skönare säng och ett eget rum. Efter en stund kom en annan barnmorska och gav mig sprutan med Spasmofen. Sen fick jag ligga där och vänta tills den gav effekt. Efter ett tag blev jag väldigt snurrig och smärtan lättade lite. Men tyvärr inte helt. Efter en timme så kom min man med lite att äta och dricka. Det behövdes. Men efteråt fick jag mer ont igen. Det är mat som utlöser den starka smärtan. Annars gör det mest ont när jag rör på mig.

2 timmar efter sprutan så kom barnmorskan igen och pratade lite. Jag fick med mig 3 spasmofen hem att ta vid behov. Gör det mer ont eller om jag får feber så måste jag höra av mig. Jag ska också försöka undvika äta sånt som utlöser smärtan. Så tillbaka till gamla galltänket. Svårt! Det är så mycket som påverkar. Levervärdena såg fina ut i alla fall så det behöver jag inte oroa mig för.

Många tror att gallkramperna försvinner helt när man har opererat bort gallblåsan. Men så behöver det inte alls vara. En graviditet kan också utlösa gallbesvär, vilket jag fick erfara vid min andra graviditet. Det var då det hela började.

Nu ska jag äta maaaaaat! Sen får vi se hur ont det kommer att göra. Dilemma! :)

9 reaktioner på ”7 timmar senare…

  1. Jag hade brutalt ont under höger revben mellan vecka 30 och 36. Det var fruktansvärt, mycket värre än foglossningen och ischiasbesvären. Läkarna eller barnmorskan hittade aldrig anledningen eller en lösning. Det var inte gallsten. Jag har endometrios. Hur som haver, i vecka 40 (på bf) kom världens vackraste son. Håll ut!!

  2. Nej det stämmer att Sideral inte har så stor mängd men tydligen tas det upp på annat sätt än övriga järntabletter och därför räcker den mängden. Känner mig piggare idag så hoppas att det vänder :-)

  3. E: Såg att Sideral inte innehöll så stor mängd. Jag tar 20 ml när jag kommer ihåg det. Glömmer hela tiden. Men tar Niferex 4 ggr/veckan nu och mår lite bättre. :)

  4. Tråkigt att du har så ont! Men skönt att du fick hjälp och att dom lyssnade. :-) hoppas du kan hitta något att äta som inte gör så ont.

  5. Skönt att du har kollat upp det <3 Föressten Libra.. hur mkt blutsaft säger barnmorskan att du får dricka? Är så grymt trött så funderade på en extra shot om dagen kanske utöver Sideral.

  6. Stackare! Jag har tänkt på dig idag och undrat hur det varit med dig. Skönt att det inte var havandeskapsförgiftning och att du fick komma till för kontroll trots att det drog ut på tiden. Hoppas du får i dig mat och att det inte gör riktigt lika ont! Sån där smärta är fasen ingen hit alltså! 😐 krya på dig!




Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *