Detta är en blogg om vår resa i IVF-världen. Vi har försökt bli med barn sedan augusti 2009. Efter en utredning blev vi klassade som ofrivilligt och oförklarligt barnlösa. Vi har gjort 6 stycken IVF-försök där jag har varit gravid 3 gånger. Första gången förlorade vi vår dotter Edda i vecka 22, andra gången blev ett MA i vecka 10 och nu är jag äntligen gravid igen. BF är den 24 oktober 2016 och vi längtar efter lillebror så mycket.

Add Comment Register

Är så orolig

Även om testen och blodprovet visar starkt på en graviditet så känner jag ändå att jag inte bara kan slappna av och ta det lugnt. Jag känner nämligen att något är fel. Om det är blodet eller värken på vänster sida vet jag inte. Men antagligen är det väl det som oroar mig. Jag är så fruktansvärt rädd för ett X. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Det finns ju inget annat jag kan göra än att vänta. Jag hatar att vänta. Jag vill veta nu. Tänk om vi väntar för länge? Nu kvittar det ju visserligen om jag blir av med en äggledare eller två. Men den där tortyren vill jag gärna bespara mig.

Efter att ha gått en del idag så blöder jag mer. Så det måste ju vara något som irriteras när jag går. Det måste vara något som river upp ett sår. Men vad kan det vara. Ja förutom ett X då? Jag får för mig att de glömt kvar något instrument där inne som ligger och skaver. För det känns verkligen så, att det skaver. Sen sticker det ibland. Men mest molar det bara. Jag tycker smärtan ökar för varje dag. Det kan ju inte vara något positivt.

Jag har bestämt mig för att jobba imorgon. Nu sitter jag här med världens ångest. Jag vet inte om jag vågar. Hade jag jobbat på ett kontor så hade det varit helt ok att gå dit och testa. För att sen gå hem om det känns värre. Men nu är jag verkligen fast på mitt jobb i 8 timmar. Där ska jag ta hand om en person samtidigt som jag är dödens orolig att något är fel med min kropp. Vara livrädd för att få så ont att jag inte kan ta mig därifrån. Framför allt så kan ingen hjälpa MIG där. Vad ska man göra? Jag vågade inte fråga om sjukskrivning idag. Jag känner ju att jag inte har såååå ont. Det är ju mest att jag är orolig för vad det kan vara. Nu har jag varit hemma i 7 dagar så nu måste jag gå dit. Jag får väl trycka i mig en Alvedon och hoppas på det bästa.

Vad hade ni gjort?

13 reaktioner på ”Är så orolig

  1. Hej Libra,

    Jag tycker att du ska ga till gynakuten och inte ga darifran forran de har undersokt dig ordentligt. Jag bor pa Malta nu, ar gravid och gick forsta halvan pa svensk modravard och andra halvan har pa Malta. Det ar en enorm skillnad, har kollar de allt for att vara pa den sakra sidan. Min barnmorska i Sverige har missat massa saker i samband med min graviditet som gor at jag nu ar inlagd pa sjukhus har, av ren nonchalans och for att hon inte tog min oror pa allvar. I Sverige far man tyvarr braka for att fa vard. Tyvarr maste du nog gora det. Skriv ner pa en lapp vad du har for fragor och vad du vill att ed ska kolla och ga igenom lappen nar du traffar lakaren. Du har ratt till vard!Och sjukskrivning!

    Jag har foljt dig lange och haller verkligen tummarna for dig!

    Stor kram

  2. Jag tror att det kan vara bra att jobba, skingra tankarna och inte kunna googla. Anledningen till att de inte gör gynundersökning är samma som varför man inte ska ha sex. Tänk på vad din kropp och äggstockar gått igenom senaste tiden, inte konstigt att du är öm. Och blod är normalt när man tar/tagit crinone. Du är gravid, försök njuta av det. Är du förstoppad förresten? Det ger mig jättemycket livmodersmärtor.

  3. Kan inte råda dig i detta. Men det är bra att göra något annat, för tankarna som ältas om och om i huvudet är jobbiga att ta!
    Jag läser och hoppas för dig!!
    Kram

  4. Du måste få en grundligare undersökning! Ulj över äggstockar och äggledare. Man känner sin kropp och du vet att något är fel, du känner det i hela kroppen. Jag tror inte det är ett X men det kan ju vara något annat som stör och gör så det skaver och blöder! Åk in akut och kräv en undersökning av äggstockar. Man kan ju även känna på livmodertappen hur graviditeten mår. Jobba bör du inte göra när du har så ont och är så orolig. Är själv p-ass och vet exakt hur sårbar man är om det händer något. Du får sätta ner foten och ta hand om dig själv nu. Jag förstår inte att dom inte undersökte äggstockarna och livmodertappen. Man kan ju blöda mycket från tappen.

  5. Med tanke på allt du varit med om är det väl självklart att du blir rädd å orolig. Det är inte konstigt.
    Däremot så har jag svårt att tro att det är ett utomkveds. Mitt missfall misstänks ha varit ett, hur det nu skulle kunna vara det då det kom ut av sig självt.
    Det molar inte utan gör ont som fan!! Tänk tillbaka till när du fick ditt missfall. Det är liksom ingen tvekan om vad som händer när det händer.

    Jag tror att din kropp är trött å less i å med överstimuleringen. Du blödde i din första graviditet vid bim har jag för mej? Så du kanske har lättare till att blöda.
    Det har jag med. Gick som sagt med binda fram till vecka 18. Då gjorde jag massor med vul å vanliga ul för att jag var så orolig. Så jag bet att blod gör en hispig.

    Försök att inte oroa dig (väldigt lätt att säga). Det är inte bra att du jagar upp dig.
    Det kommer att gå bra. Det finns ingen snabbspolnimgsknapp tyvärr. Du kommer att vara orolig graviditeten ut.

    Andas ut. Acceptera att du är gravid. Skulle det få åt skogen försök trösta dig med att du verkar ha väldigt lätt att bli gravid. För visst har du 100% graviditeter per ivf?
    Det kommer att gå bra!!
    Jag känner på mig det ända ut i tårna.

    (Detta inlägg e endast för peppning).

    Kram

  6. Hej! Jag känner inte dig men har halkat in på din blogg och du ska veta att jag tänker på dig och håller alla tummarna! Är själv inne i svängen och har precis misslyckats med mitt 5:e ivf försök! Förstår att du går igenom mycket jobbigt just nu! Men förhoppningsvis går allt vägen och du får ditt lilla mirakel:-) Å vad jag hoppas:) Är själv sjuksköterska, men är inte kunnig i området. Men jag skulle be om ett ultraljud om jag var du så de kan se hur de ser ut runt dina äggstockar! Var rädd om dig och tänk på dig själv just nu! Orkar du inte jobba så orkar du inte. Ditt välmående är viktigast just nu! Önskar jag hade kunnat göra något för dig så allt blir bra!

  7. Jag fattar inte hur er ivf fungerar i Stockholm här nera i Malmö gör vi ett grav test hemma är det posetivt får vi en tid för ultraljud där man det hjärtat ticka sen fortsätter man med vaggisarna 6 veckor.su är gravid eller hur? Du kommer alltid att känna det i magen då det känns att vara gravid och som sagt man är inte 20 längre. Vad det gäller blodet så är det ingen fara. Ju mer du tänker och blir orolig ju mer symtom får du. Vet att det är svårt men vill bara hjälpa . Tänk så här du kan inte stoppa ett missfall så släpp tankarna och tänk att nu är du gravid till motsatsen visar annat. Det gjorde fruktansvärt ont när mitt började fästa och två veckor fram kunde inte stå upp blöde floder men har en som på 3 månader i famnen. Nu är du gravid skit i allt annat och stressa inte stress har bara negativ effekt . Vill du prata av dig fråga saker bara hör av dig. I bland är det det man behöver men nu har du + och då är man gravid

  8. Jag tycker du ska söka akut för dina smärtor, är det X så är det inte att leka med. Sånt kan medföra svåra komplikationer för dig. Dessutom tycker jag att du ska vara sjukskriven tills allt ordnat sig. MEN VÄNTA INTE MED ATT SÖKA LÄKARVÅRD! Det är mitt råd som blivande barnmorska. Kram Janet

  9. Glöm inte bort att andas och ta det lugnt. Är det inget du kan göra måste du distrahera dig med annat annars kommer du bli tokig.

    Styrkekram <3

  10. Det måste vara väldigt läskigt. Förstår att du inte kan tänka på annat och det gör ju att man bygger på oron mer och mer. Vet inte vad jag ska säga men jag hoppas att det ordnar sig och skickar en styrkekram!

  11. Hannah: Hon gjorde aldrig någon gynundersökning. Tyckte det var lite märkligt. Men då hade de ju bara bokat in mig för ett VUL. Jag blir alltid så förvirrad när jag är hos en läkare så jag glömmer hälften.

    Karin: Tack för tipset. Jag har faktiskt funderat på att börja gå hos min kurator igen. Har en på Kvinnokliniken jag gick mycket hos i somras och höstas. Men känner att jag inte riktigt orkar. Just nu mår jag mest fysiskt dåligt. Jag tror inget samtal kan göra det bättre. Bara att få veta vad som gör det kan hjälpa.

    Jag får försöka tänka på något annat.

    Tack!!!
    Kram

  12. Hej,

    Jag känner med din oro, fruktansvärt att oroa sig och vänta! Jag vet inte om
    jag tidigare har skrivit till dig om du har någon möjlighet att prata med någon proffisionell? Jag går tex till en kurator på fertilitetsenheten och senast pratade vi faktiskt om oro vid graviditet (jag är ej gravid). Jag vill inte få det att framstå som att jag inte tror på dina symptom, jag bara önskar att du kunde få må lite bättre i den situationen som du befinner dig i. KBT är annars bra terapiform som handlar mycket om att tänka annorlunda för att kunna hantera olika situationer.

    Jag hoppas inte att du tar illa upp, jag vill som sagt bara dela med mig av det som varit ovärderligt för mig och tänker på att du befinner dig i en sits som du inte alls kan påverka men kanske må lite bättre längst vägen om du tar hjälp?

    Ta hand om dig!!
    Kram

  13. Jag vet inte. Svårt för dig. Gör man ingen gyn us för man inte vill pilla i onödan? Det måste ju gå att titta hur det ser ut runt din livmodertapp och så. Hade de glömt nått borde det synas snabbt. Fy för denna väntan.




Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *