Detta är en blogg om vår resa i IVF-världen. Vi har försökt bli med barn sedan augusti 2009. Efter en utredning blev vi klassade som ofrivilligt och oförklarligt barnlösa. Vi har gjort 6 stycken IVF-försök där jag har varit gravid 3 gånger. Första gången förlorade vi vår dotter Edda i vecka 22, andra gången blev ett MA i vecka 10 och nu är jag äntligen gravid igen. BF är den 24 oktober 2016 och vi längtar efter lillebror så mycket.

Add Comment Register

En tråkig dag!

Idag vaknade jag och mådde inte så bra. Hoppades på att det skulle kännas bättre efter smärtstillande. Men det blev bara värre och värre. Inget hjälpte. Så jag fick panik. Det krampade så jag blev helt yr och skakig och det kändes som att jag skulle svimma. Läskigt! Så min man ringde efter en taxi så vi kunde åka till gynakuten.

Väl där så var vi de enda så vi fick prata med en sköterska direkt. Hon var väldigt trevlig och förstod hur ont jag hade. Hon gick iväg och pratade med en läkare. Jag fick en Oxynorm och lägga mig på en brits.

Eftersom det var helg så fanns där bara 2 jourläkare. Jag har alltid sådan otur att bli dålig antingen på en kväll eller helg. Det är så drygt. Men vad gör man? Det skulle kunna ta allt från en timme till fyra. Det var svårt att säga. Men vi stannade kvar. För även med Oxynorm i kroppen så släppte inte smärtan. Jag vågade inte gå hem.

Efter en stund så kom det en annan kvinna som hade enorma smärtor. Jag tyckte så synd om henne. Hon fick akutopereras. Men sedan var det min tur. Jag fick träffa samma läkare som hjälpte mig första gången med dessa smärtor. Hon är väldigt bra och förstående. Hon förstod fullt ut hur smärtan kändes och att det antagligen är Endometrios som gör det. Det kändes tryggt. Hon gjorde en undersökning. Allt såg bra ut som tur var. Jag fick lite nya recept. Äntligen! Även om de inte hjälper fullt ut så fungerar de bättre än inget i alla fall. Jag frågade om sjukgymnastik kunde vara bra. Det tyckte hon absolut. Så jag ska få en remiss till Kvinnokliniken som är mer insatta i just bäckensmärtor. Jättebra! Jag vill testa alternativ. Tyvärr var läkaren lite stressad. Hon ursäktade sig samtidigt som hon försökte hjälpa mig så bra hon kunde. Fortsätter jag att blöda så måste jag kontakta dem nästa vecka. För då behöver jag antagligen något mer än Enanton. Men som det ser ut nu så är nog blödningen på väg att upphöra igen. Hoppas!!! Jag ska höra av mig på torsdag om jag fortfarande mår dåligt.

Efteråt mådde jag lite bättre. Hela kvällen har jag legat nerbäddad i soffan och vi har kollat film. Hoppas jag mår bättre imorgon. För det här är inte roligt. Vi som skulle träffat några vänner idag som vi inte har sett på ett tag. Jag blir så ledsen på den här förbannade jävla (ursäkta) sjukdom.

  




Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *