Detta är en blogg om vår resa i IVF-världen. Vi har försökt bli med barn sedan augusti 2009. Efter en utredning blev vi klassade som ofrivilligt och oförklarligt barnlösa. Vi har gjort 6 stycken IVF-försök där jag har varit gravid 3 gånger. Första gången förlorade vi vår dotter Edda i vecka 22, andra gången blev ett MA i vecka 10 och nu är jag äntligen gravid igen. BF är den 24 oktober 2016 och vi längtar efter lillebror så mycket.

Add Comment Register

Hemma igen!

Det var en dryg kväll det här. Som jag anade. Min man kom och hämtade mig vid 15:30. Vi körde direkt till gynakuten. Där var bara två tjejer som satt där. Så jag tänkte att det kanske skulle gå snabbt. Den ena tjejen gick dessutom igen för hon var på fel ställe. Den andra tjejen sa att en annan hade fått vänta i 4 timmar. Så nej, det skulle nog inte gå snabbt det här.

Det tog lång tid innan jag ens fick komma in och prata med en sköterska. Hon verkade i alla fall förstå mina problem och tog blodprov och urinprov. Sen fick jag lägga mig på en brits och vänta på läkaren. Det kunde ta lång tid sa hon. Jag anade det. För efter klockan 16 var där bara 2 stycken jourläkare på hela kvinnokliniken.

Tiden gick så långsamt. Jag fick dela rum med två andra tjejer. Den ena låg och spydde hela tiden och den andra pratade högt i telefon. Hon verkade glad, så jag undrade vad hon gjorde där. Dessutom kom hon in före mig även om hon kommit efter. Jag förstod inte riktigt det där. Jag blev sur, men orkade inte jiddra.

Till slut blev det min tur. Min man följde också med in som stöd. Vi hatar det där rummet. För det var där som vi fick reda på att Edda inte längre levde. Det är tungt att gå in där. Även om vi varit där en gång förut.

Jag fick berätta vad det var som var fel på mig. Om mina smärtor och den misstänkta endometriosen. Att smärtorna hade ökat, trots Synarela. Jag märkte att hon inte kunde så mycket om endometrios. Eller hon gav det intrycket i alla fall. Proverna såg bra ut. Så någon urinvägsinfektion var det inte i alla fall. Hon ville göra en undersökning. Hon tittade och kände. Men både slemhinnor och livmodertappen såg bra ut. Sen gjorde hon ett ultraljud. Det gjorde så ont när hon vred runt staven. Men jag sa inte så mycket. Låg och spände mig och höll hårt i britsen. Efteråt sa hon att det verkade ju inte göra så ont. Jooooo! Så in i… Jag är inte en sådan som gnäller utan biter ihop. Jag är van.

Livmoderslemhinnan såg tunn ut. Så det var ju bra. Hon sa aldrig vad den låg på. Hon var en sådan läkare som inte gärna ville dela med sig av information. Äggstockarna såg också bra ut. Hon kunde inte hitta något fel. Det krampade och gjorde fruktansvärt ont någonstans i slidgången. Men hon kunde inte säga vad det var. För hon hittade inget. Allt såg bra ut.

Hon tyckte vi skulle avvakta tills på måndag. För då ska jag få träffa en specialist som ska göra ett ultraljud. En kvinna som varit med i endometriosteamet som fanns där innan. Det som de tyvärr lagt ner. Men jag har hört att hon ska vara duktig i alla fall. Så det känns ju bra.

Jag fick en sjukskrivning t om måndag samt recept på Pinex och Oxikodon. Så nu klarar jag mig tills på måndag.

5 1/2 timme tog det. Så nu är jag sådär löjligt trött. Hungriga var vi också så vi kände oss helt borta i huvudet.

Så nu kan jag känna mig lite lugnare. Där var inget farligt som gör ont i alla fall. Om det är endometrios återstår att se. Eller kännas efter några veckor till med Synarela.

Nu ska jag zzzzzzooooova!

Godnatt! ❤

4 reaktioner på ”Hemma igen!

  1. JZ79: Jag får nog öva på det där att inte bita ihop. Tycker det är så svårt. :-/ Kram

  2. Sa läkaren vilket namn det var på specialisten du ska träffa på måndag, för Ligita som jag har jobbar på ultraljudsavd och var med i Endoteamet samt Magareta från Rmc. Du skulle sagt som det var att det gjorde ont när hon undersökte dig igår och säg nu tilö på måndag för Ligita lyssnar på en. Den bästa läkaren på KK. Du har min mail så skriv gärna när du varit där och berätta hur det gick. Håller tummarna för dig att du får mer besked då. Kramar i massor!!!

  3. Skönt att du är hemma igen och fick sjukskrivning och medicin så att du klarar dig till måndag. Bra att du ska få göra ett nytt vul av en specialist. Bit inte ihop när det gör ont, du måste säga hur jäkla ont det gör när de umdersöker.. Tyvärr förstår de kanske inte om du är van vid smärta…säg ifrån ordentligt..
    Va rädd om dig nu, vila och så blir det måndag snart.
    Kramar till dig!




Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *